Näst efter Micke Kazarnowicz-Gyllenhaal1 kommer dessa två.
Rad Heroman. Soldat. Frågor på det?
Jed I Knight. Det är kanske det coolaste namnet i historien.
1 Jag vet att man inte skriver dubbelnamn med bindestreck i Sverige. Men så har jag inte heller planerat att bo kvar när när jag gifter mig med Jake. Svensk film är ju så kackig att svenska skådisar som kan skådespela (=inte uttalar alla repliker som stod de på Dramatens scen) rymmer till USA så fort de får chansen. Det skulle jag också ha gjort.
Jag har bokstavligen inte sett något som innehåller så lite sex och samtidigt är så hett som Jake Gyllenhaal på den här promobilden för ”Love and other drugs”. Jag trodde först att det var ett strumpeband han hade på sig, och det udda var att det gjorde det hela än sexigare. Och det är något jag, som har en fetisch på maskulinitet, aldrig trodde jag skulle säga.
Jag vet att jag gjorde slut med Jake för två år sen, men den här bilden får mig att återigen tänka att ”Micke Kazarnowicz Gyllenhaal” låter jävligt sexigt.
(Uppdatering: som Nick påpekar i en kommentar är den här bilden fejkad. Är något för bra för att vara sant, så är det inte sant. Jag får ta en sån bild på Jake själv.)
I december drar jag till London för att hälsa på Dexo. Jag hoppas att livet regisserar en träff med Pelayo. Förresten, är det bara jag eller liknar han en ung och snyggare Matt Dillon?
”Whenever I’m sad, I just stop being sad and be awesome instead!”
Idag är det International Suit Up Day. Jag har firat den med två outfits och ett soundtrack, och genom att vara helt awesome.
Dagens första outfit bars, Barney till ära, walk of shame-style: bortsupen kavaj, ostruken skjorta uppknäppt med slipsen löst hängande runt halsen (och gympaskor – very Ellen Degeneres). Någon påpekade att Barney Stinson aldrig skulle klä sig så. Det är sant. Men nån som har legat med honom skulle.
Eftersom livet regisserar sig självt, fick jag dagens soundtrack av ett Björn Borg-fan via vår sida på Facebook. ”Seek bromance”, komplett med en video som förmedlar ”bros before hos”
Efter lunch bytte jag till dagens andra outfit. Suit up! (Notera blicken. Jag borde ha kört den i Aftonbladet-artikeln, ”take me to bed or lose me forever” är bättre än ”crazy eyes”).
Jag älskar KD:s nya kampanj, eftersom den ger oändliga möjligheter till parodier. På Twitter påpekade Ulf Benkel att KD haft en tydlig inspiration i filmvärlden: Göran Hägglund, mannen som kunde tala med strutsar
(Om du inte är intresserad av storyn bakom kan du bara hoppa ner och kolla videon – den är det viktigaste med det här inlägget)
Lita på Gangster att vara först med att tipsa om kanske årets vackraste video. Videon är gjord av Roy Raz: regissör/klubbägare; ”PAG” är namnet på en klubb i Tel Aviv han är med och driver. Klubben i sig verkar vara right up my alley: på sin Myspace-sida beskriver de sig själva som ”will not fit the average club kids..best way to describe us..hmm..
nice boys with a vengeance, low self esteem girls with booze…the perfect combanation for a perfect night out! Dirty tunes in a new industrial venue ( just moved to a new location..mazal tov for us ), freaky shows and delicious dj’s all over the mother fuckin place..” Kolla också in promotionvideon för klubben.
Den här videon är dock inte ”klubb”. Den är konst, mode, en installation. Den är vacker. Det är inte en officiell video, Roy Raz har lånat låten ”In this shirt” med The Irrepressibles. Jag förstår varför. Det som gör mig glad är The Irrepressibles reaktion när de såg det här. Istället för på gammelmedie-vis hota med stämning/kräva pengar/få videon borttagen: The Irrepressibles reaktion till Roy Raz video
Jag gillar att de omfamnar det helhjärtat. De vinner på det, jag är inte den enda som upptäcker bandet tack vare Roy Raz video. Låten, ”In this shirt” är bland det bästa nya material jag hört i år. Den är ett utmärkt soundtrack till att titta ner i avgrunden, en mörkare version av Antony & the Johnsons ”Hope there’s someone”, med en touch av Brokeback Mountain i texten.
I am lost, in our rainbow, now our rainbow has gone,
Overcast, by your shadow, as our worlds move on,
But in this shirt, I can be you, to be near you for a while,
There’s a crane, knocking down all those things, that we were,
I awake, in the night, to hear the engines purr,
There’s a pain, it does ripple through my frame, makes me lame,
There’s a thorn, in my side, it’s the shame, it’s the pride…
Of you and me, ever changing, moving on now, moving fast,
And his touch, must be wanted, must become, through your ask,
But I need Jake to tell you, that I love you, it never rests,
And I’ve bled every day now, for a year, for a year,
I did send you a note on the wind for to read
Our names there together must have fallen like a seed
To the depths of the soil buried deep in the ground,
On the wind, I could hear you, call my name, held the sounds,
I am lost,
I am lost, in our rainbow, now our rainbow has gone,
I am lost, in our rainbow, now our rainbow has gone,
I am lost.
Hemingway skrev en gång en hel historia med bara sex ord: ”For sale: baby shoes, never worn”. Post Secret tog traditionen vidare genom att skapa ett forum dit folk kan skicka sina hemligheter anonymt på ett vykort, hemligheter som ibland har långa historier bakom sig.
Hemlighet inskickad till Post Secret
Nu för tiden berättar människor liknande historier genom sökmotorer. Det behövs inte mycket fantasi för att väva historier av fraser som ”hur överlever man skuldkänslorna om man orsakat en annans död?”och ”hur man slår ner en vuxen” (bägge är autentiska fraser som personer sökt på för att hamna på min blogg).
Jag är också fascinerad av tanken över hur jag kan sätta ihop de sökfraser som människor använt för att hitta till min blogg till dikter, som blir ett slags samarbete mellan mig och mina (ovetande) besökare. De är helt anonyma, och lämnar ändå ett märke efter sig som blir en blandning av dem, mig och min blogg.
Jag kallar det googlepoesi (eller sökordspoesi)
Här är googlepoesi för juni 2010. Varje rad är en unik sökfras, helt oförvanskad, som någon använt för att hitta min blogg under juni månad:
hur det är att vara sambo med en man som är manodepressiv
hatar den här världen
jag ville jag vore
mr gay sweden 2007
jag har bestämt mig för att inte bli fet
jag vill ligga
fastbunden i en tandläkarstol
ont utan onani
midsommarstången en penis
i fittan
orgasm restriktion
jan myrdal
bajs-elvis
vill inte ha någon relation just nu
hade sex på bastuklubb
bareback sex
storpack glidmedel
kåt kvinna söker
anton abele
han är dålig på att hångla
lika menlös som en blindtarmsdonation
anna ekelund+aftonbladet
Om du gillade filmen ”Nakenlekar” jag skrev om här om dagen så ser du också fram mot 1 september när Crazy Pictures släpper sin ”Poesi för fiskar”. Det här är framtiden för svensk film. Dramaten-skolade skådisar är bara nakna kejsare som inte kan hålla en naturlig dialog om du så lovar dem en Oscar för det. Filmerna om Lisbet Salander kommer att bli mycket bättre i amerikansk tappning eftersom de i alla fall kan prata utan att det låter som de har ett plockepinn upp i arslet.
