Bli vän med en hiv-positiv idag

Röd halsduk för att synliggöra World Aids Day

Idag är det World Aids Day. Nu visste jag visserligen det redan, men den röda halsduk jag fick var inte för att påminna mig om att det just är World Aids Day utan om en kampanj av Smittskyddsinstitutet och Hiv-Sverige för att få ett slut på den stigmatisering det fortfarande innebär att vara hiv-positiv i Sverige.

kampanjsidan ”Röda Bandet” kan du bli vän med tre riktiga personer som lever med hiv i sin vardag. De kommer ut idag och genom att följa dem kan alla få mer inblick i hur det är, något som förhoppningsvis avdramatiserar hiv och bidrar till att stigmat försvinner.

Röda Bandets kampanj på Facebook
Bli Facebook-vän med en person som lever med hiv i sin vardag

Du kan också bidra med en slant till Noaks Ark för att bidra till hiv-forskning och arbete mot hiv. Flattrar du detta inlägg under december 2011 kommer jag att ge pengarna från det till Noaks Ark, och jag matchar det genom att lägga till lika mycket själv.

Stockholm Pride 2011: HIV, brott och straff

Frederick Federley, Maria Ferm, Joakim Berlin, Christian Antoni Möllerop och en representant från Justitieutskottet
Fredrick Federley, Maria Ferm, Joakim Berlin, Christian Antoni Möllerop och en representant från Justitieutskottet

Det här seminariet var väldigt intressant för mig som motståndare till nuvarande smittskyddslagstiftning som lägger allt ansvar på den som är smittad. Senast lagen reviderades var 2004 men upplysningsplikten försvann inte då. Jag tycker mig ha hört argumentation kring smittskyddslagen under varje Pridefirande sedan dess men debatten är inte speciellt stark eller hög. Federley satte fingret på något när han berättade att det är ungefär 5000 svenskar som är HIV-smittade. Gruppen är alltså inte så stor, och därför blir debatten inte så livlig.

Här i salen var den dock det, och det var intressanta aspekter som belystes. Till exempel pekade ledamoten (som jag tyvärr inte har namnet på) i Justitieutskottet på att svensk lagstiftning inte harmoniserar med utländsk lagstiftning och att det vore bra om den gjorde det. Han sa också att lagen är problematisk i domstol och att den faller mitt emellan Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Federley pekade på att det finns ett ideologiskt fel i att lagstiftningen lägger allt ansvar för en sexparters hälsa på den som som har HIV, vilket jag håller med om. Maria Ferm pratade om att folk struntar i att testa sig eftersom du slipper ansvar så länge du inte vet. Hon fick mothugg av Staffan Hallin (publikdeltagare som länge jobbat med HIV-prevention) som menade att det är oklart hur många som väljer att inte testa sig av den anledningen.

Bästa kommentaren kom från Joakim Berlin, att smittskyddslagen bygger på tanken att man har ett intellektuellt samtal innan ett one night stand. Lagen är baserad på en teori som knappast fungerar i praktiken. En annan bra sak var Staffan Hallins påpekande att HIV-preventionen i Sverige lämnat HIV-positiva i sticket, mycket som en konsekvens av lagstiftningen. HIV-preventionen fokuserar idag enbart på HIV-negativa.

Siffror kring kondomanvändning som är nyttiga: 7 av 10 män som har sex med män använder kondom vid tillfälligt sex. Mellan 7 och 8 av 10 män som har sex med män använder inte kondom i en fast relation.

HIV officiellt botat för första gången

Det här är stort. Man har för första gången lyckats bota HIV hos en smittad patient. Timothy Ray Brown var HIV-smittad och drabbades av leukemi. Han gick igenom en aggressiv behandling med cellgiftsbehandling följd av strålbehandling och sedan en benmärgstransplantation. Det senare var det som också botade hans HIV.

Läkarna hittade en donator som tillhör den lilla procent av befolkningen som har en stark resistens mot HIV, och efter benmärgstransplantationen slutade Timothy ta bromsmediciner. Hans blod visar inga spår av HIV.

Det är inte troligt att det här blir botemedlet för alla. Dels för att benmärgsdonatorer är svåra att hitta. Det måste stämma överens med blodtyper förutom själva HIV-resistensen. Däremot visar det att HIV kan botas, och att genterapi och stamceller är en framkomlig väg.

Läs mer hos Gizmodo

Uppdatering: det är alltid bra med läkare i ens nätverk. En av stammisarna här, @quelconque på Twitter, lägger till följande för fallet
Angående denna metod att bota HIV. Den är ohyggligt dyr, komplicerad och resurskrävande. Att hitta en HLA-matchande donator med en CCR5delta32-mutation är det astronomiska odds för i det individuella fallet. Metoden är livsfarlig i sig med tunga cytostatika och fullkroppsbestrålning med biverkningar som får en att bli mörkrädd (mannen i fråga har fått problem med minne, kognition och koncentration, och möjligen också graft-vs-host disease). Så, även vid en eventuell genterapi där man skulle kunna tänka sig en manipulation där man introducerar mutationen i en donators märg (eller egna friska stamceller om såna skulle råka finnas) så innebär utplånandet av det sjuka immunsystemet i sig en stor risk med flera sequalae om man lyckas överleva. Så, långt ifrån vad man önskar sig att ett botemedel skulle vara.

En länk till en intervju med Timothy.

Vaccin mot HIV

Bögar får kanske inte ge blod, men vi kan hjälpa till vid framtagandet av ett vaccin mot HIV. I höst kommer en studie ske i Sverige, och man behöver 48 personer i Stockholmsområdet. Studien är viktig, därför att om man lyckas kommer det framför allt befolkningen i Afrika till del. Studien är ett samarbete mellan Sverige, Tanzania och USA.

Studien går över 72 veckor och kräver, såvitt jag kan räkna fram, 15 besök på max 90 minuter. Vid fem tillfällen får du vaccinet, vid tio tillfällen lämnar du blodprov. Besöken sker på Södersjukhuset. Som en bonus har du under 72 veckor en anledning att hänga på Venhälsan som inte är lika stigmatiserande som att ha klamydia/gonorré/voddler.

Du måste:

  • vara mellan 18 och 40 år
  • vara fullt frisk, dvs. ha normala laboratorievärden, inte ha några akuta eller kroniska sjukdomar inklusive hiv
  • inte ha någon känd överkänslighet mot vacciner
  • ha låg risk att bli smittad av hiv [Den här formuleringen är luddig. Låg risk med vems standard? Socialstyrelsens? I så fall ligger bögar risigt till.]
  • vara villig att genomgå hiv-test
  • ha tid och praktisk möjlighet att fullfölja hela studien (72 veckor)
  • inte missbruka droger eller läkemedel
  • använda effektiva preventivmedel under hela studietiden

Det verkar inte finnas några restriktioner på kön, som det gör i många medicinska studier. Fullständig information om studien.

För att vara med kontaktar du Maarit Maliniemi – maarit.maliniemi@sodersjukhuset.se,
tel: 08-616 26 96 Mån-ons kl. 07.00-14.00

En reflektion kring bögars syn på HIV och bareback-sex

Jag hade sex med killar långt innan jag kom ut. När jag var liten pratades det inte om homosexuella, och sällan om AIDS. Men små grytor har också öron, och barn och ungdomar är suveräna på att läsa mellan raderna och uppfatta budskap, så jag visste att AIDS var en ”bögsjukdom”.

Det var AIDS som var sjukdomen, inte HIV, och jag hade egentligen ingen aning om hur det smittade. Hade jag haft det så hade jag nog inte alls nojat lika mycket över att jag kanske hade det. Jag minns att jag hittade på en historia om hur jag stuckit mig på en använd kanyl i trapphuset ifall det vid ett läkarbesök skulle visa sig att jag hade AIDS, för AIDS var också en knarkar-sjukdom. Jag minns att jag berättade historien för flera personer vid olika tillfällen för att ha ett alibi. Det var smidigt, för jag behövde varken vara knarkare eller bög (men hade jag varit tvungen att komma ut som något så hade knarkare legat närmare till hands).

Jag tror att vi som är födda under andra halvan av sjuttiotalet är de sista som var medvetna under de sista sviterna av första HIV-vågen. Det talades aldrig öppet om vad Jacob Dahlin och Ebbe Carlsson dog av, men även de små grytornas öron uppfattade viskningarna.

I samband med att preliminära siffror som pekar på en dramatisk ökning av HIV skrev Henrik om de sista årens ökning av bareback-klubbar, och ökningen av folk som söker bareback-sex på communities som till exempel Qruiser. Jag har samma känsla, och undrade om det är jag som hängt för mycket på Qruiser och har selektivt minne, eller om det verkligen är så att det sker en attitydförändring bland män som har sex med män.

Innan jag skriver vidare vill jag poängtera att jag inte lägger någon moralisk aspekt i att ha bareback-sex. Jag tycker att det är helt upp till samtyckande vuxna att välja om de vill använda kondom eller inte. Jag tror däremot att en del av personerna som har one night stands utan kondom har en naiv syn på könssjukdomar i allmänhet, och HIV i synnerhet.

Jag gjorde två snabba sökningar på Qruiser: en på klubbar som har bareback-sex som ett av sina syften, och en på på medlemmar som söker bareback-sex. Grafen visar hur många av dessa som registrerats varje år mellan 2002 och 2007.

Bareback-trend

Utifrån denna helt ovetenskapliga undersökning pekar trenden uppåt, precis som känslan säger. Men frågan är om 52 profiler där folk söker bareback-sex är ett utslag av att fler har oskyddat sex, eller om det är ett resultat av ”jag är redan smittad och kan därför strunta i kondom”. I många av profilerna berättar personerna bakom att de är HIV-positiva. I ett fåtal säger personen att ”jag är frisk, och tänker så förbli, därför måste du vara frisk”. Smittskyddlagsinducerad HIV-naivitet.

Ett annat intressant faktum är att majoriteten av profilerna som söker bareback-sex är äldre än mig, och inte yngre. Jag hade förväntat mig det senare, just därför att de flesta som är födda på den här sidan 1980 inte har samma relation till HIV.

Jag vet inte vad man ska göra med den här informationen. Det är bra att vara medveten om att attityderna förändrats, och jag tror att arbetet med HIV-prevention behöver förändras så att det tar hänsyn till attitydförändringarna. Smittskyddslagen behöver definitivt göras om, och jag är mycket nyfiken på varför varken Sören Juvas eller Ulrika Westerlund nämner smittskyddslagen när de talar om bakgrunden till ökningen. Kan det vara så att man inte vill nafsa efter den hand som sitter på eventuella ökade bidrag?

Andras blogginlägg om , , ,

Dags för en HIV-lig debatt

Jag är på språng och ska snart iväg till mitt nya jobb (yay!) men jag tycker att den här frågan är galet viktig och behöver komma upp till debatt.

Kort sammanfattning: HIV ökar i Sverige. Preliminära siffror pekar på över 500 nysmittade under förra året, en siffra som ska jämföras med 242 nysmittade år 2000, 364 år 2003 och 392 år 2005. SR har en bra sammanfattning av nyheten, DN väljer att fokusera enbart på gruppen MSM (män som har sex med män). Det senare på gott och ont, eftersom ungdomar i Sverige kommer långt ner på listan över flitiga kondomanvändare och HIV har redan till mångt och mycket stämpeln att den drabbar personer med en viss sexuell läggning, snarare än personer med ett visst beteende.

Snabb reflektion: Sören Juvas, RFSL:s förbundsordförande, avslöjar i sitt uttalande till SR hur beroende RFSL är av politiska bidrag. Istället för att kritisera den svenska smittskyddspolitiken, som bär en stor del av skulden till ökningen, klagar han på att anslagen till förebyggande arbete inte är tillräckligt stora.

Läsvärt från andra bloggar:

Den livsviktiga och helt nödvändiga avstigmatiseringen av hiv-smittade får inte blandas ihop och överskuggas av en avdramatisering av hiv.

Tor Billgren / Antigayretorik

[…] de flesta kommer någon gång att låta bli kondomen. Det har jag gjort. Om heterosexuella inte gjorde det då och då skulle det inte bli några barn. Men att systematiskt inte ha gummi då man har sex med okända är att bjuda in katastrofen. Den som kan komma på varför vi ändå gör det, har löst bögarnas 10 000-kronorsfråga för 00-talet.

Henrik Tornberg

In the public debate on this issue, it’s assumed that a person with HIV is always a superhuman who never gets drunk, takes drugs, has one-night-stands, or offers sex for money. This is a potentially lethal naivety.

Christopher Aqurette

Vi har valt att tro att hiv sprids av hivmän och hivkvinnor som med berått mod gör allt för att sprida viruset. Det hela bygger på en tankevurpa som dödsskräck och informationsplikt har planterat i oss alla. När folk får hiv ska de sluta ha sex. Om de ändå väljer att ha sex har de ansvar för alla andras hälsa. För hivpositiva dricker väl aldrig för mycket och vaknar bredvid någon de knappt minns namnet på? Hivpositiva går väl inte på videoklubbar?

Tomas Hemstad / Bögjävlar

Jag återkommer med fler tankar i frågan, men nu måste jag dra.

Andras blogginlägg om , ,

Sug på den

Det här kan vara den bästa reklamen för säkrare sex ever. Okej, oralsex med kondom suger getpung, men poängen med bilden är fantastisk.

blowjob.jpg

Är du förresten reklamintresserad ska du definitivt kolla in Researcher.

(Via Ads of the World med cred till Knet för tipset)

Andra bloggar om: , , ,