Stockholm Pride 2011: HIV, brott och straff

Frederick Federley, Maria Ferm, Joakim Berlin, Christian Antoni Möllerop och en representant från Justitieutskottet
Fredrick Federley, Maria Ferm, Joakim Berlin, Christian Antoni Möllerop och en representant från Justitieutskottet

Det här seminariet var väldigt intressant för mig som motståndare till nuvarande smittskyddslagstiftning som lägger allt ansvar på den som är smittad. Senast lagen reviderades var 2004 men upplysningsplikten försvann inte då. Jag tycker mig ha hört argumentation kring smittskyddslagen under varje Pridefirande sedan dess men debatten är inte speciellt stark eller hög. Federley satte fingret på något när han berättade att det är ungefär 5000 svenskar som är HIV-smittade. Gruppen är alltså inte så stor, och därför blir debatten inte så livlig.

Här i salen var den dock det, och det var intressanta aspekter som belystes. Till exempel pekade ledamoten (som jag tyvärr inte har namnet på) i Justitieutskottet på att svensk lagstiftning inte harmoniserar med utländsk lagstiftning och att det vore bra om den gjorde det. Han sa också att lagen är problematisk i domstol och att den faller mitt emellan Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Federley pekade på att det finns ett ideologiskt fel i att lagstiftningen lägger allt ansvar för en sexparters hälsa på den som som har HIV, vilket jag håller med om. Maria Ferm pratade om att folk struntar i att testa sig eftersom du slipper ansvar så länge du inte vet. Hon fick mothugg av Staffan Hallin (publikdeltagare som länge jobbat med HIV-prevention) som menade att det är oklart hur många som väljer att inte testa sig av den anledningen.

Bästa kommentaren kom från Joakim Berlin, att smittskyddslagen bygger på tanken att man har ett intellektuellt samtal innan ett one night stand. Lagen är baserad på en teori som knappast fungerar i praktiken. En annan bra sak var Staffan Hallins påpekande att HIV-preventionen i Sverige lämnat HIV-positiva i sticket, mycket som en konsekvens av lagstiftningen. HIV-preventionen fokuserar idag enbart på HIV-negativa.

Siffror kring kondomanvändning som är nyttiga: 7 av 10 män som har sex med män använder kondom vid tillfälligt sex. Mellan 7 och 8 av 10 män som har sex med män använder inte kondom i en fast relation.

En reflektion kring bögars syn på HIV och bareback-sex

Jag hade sex med killar långt innan jag kom ut. När jag var liten pratades det inte om homosexuella, och sällan om AIDS. Men små grytor har också öron, och barn och ungdomar är suveräna på att läsa mellan raderna och uppfatta budskap, så jag visste att AIDS var en ”bögsjukdom”.

Det var AIDS som var sjukdomen, inte HIV, och jag hade egentligen ingen aning om hur det smittade. Hade jag haft det så hade jag nog inte alls nojat lika mycket över att jag kanske hade det. Jag minns att jag hittade på en historia om hur jag stuckit mig på en använd kanyl i trapphuset ifall det vid ett läkarbesök skulle visa sig att jag hade AIDS, för AIDS var också en knarkar-sjukdom. Jag minns att jag berättade historien för flera personer vid olika tillfällen för att ha ett alibi. Det var smidigt, för jag behövde varken vara knarkare eller bög (men hade jag varit tvungen att komma ut som något så hade knarkare legat närmare till hands).

Jag tror att vi som är födda under andra halvan av sjuttiotalet är de sista som var medvetna under de sista sviterna av första HIV-vågen. Det talades aldrig öppet om vad Jacob Dahlin och Ebbe Carlsson dog av, men även de små grytornas öron uppfattade viskningarna.

I samband med att preliminära siffror som pekar på en dramatisk ökning av HIV skrev Henrik om de sista årens ökning av bareback-klubbar, och ökningen av folk som söker bareback-sex på communities som till exempel Qruiser. Jag har samma känsla, och undrade om det är jag som hängt för mycket på Qruiser och har selektivt minne, eller om det verkligen är så att det sker en attitydförändring bland män som har sex med män.

Innan jag skriver vidare vill jag poängtera att jag inte lägger någon moralisk aspekt i att ha bareback-sex. Jag tycker att det är helt upp till samtyckande vuxna att välja om de vill använda kondom eller inte. Jag tror däremot att en del av personerna som har one night stands utan kondom har en naiv syn på könssjukdomar i allmänhet, och HIV i synnerhet.

Jag gjorde två snabba sökningar på Qruiser: en på klubbar som har bareback-sex som ett av sina syften, och en på på medlemmar som söker bareback-sex. Grafen visar hur många av dessa som registrerats varje år mellan 2002 och 2007.

Bareback-trend

Utifrån denna helt ovetenskapliga undersökning pekar trenden uppåt, precis som känslan säger. Men frågan är om 52 profiler där folk söker bareback-sex är ett utslag av att fler har oskyddat sex, eller om det är ett resultat av ”jag är redan smittad och kan därför strunta i kondom”. I många av profilerna berättar personerna bakom att de är HIV-positiva. I ett fåtal säger personen att ”jag är frisk, och tänker så förbli, därför måste du vara frisk”. Smittskyddlagsinducerad HIV-naivitet.

Ett annat intressant faktum är att majoriteten av profilerna som söker bareback-sex är äldre än mig, och inte yngre. Jag hade förväntat mig det senare, just därför att de flesta som är födda på den här sidan 1980 inte har samma relation till HIV.

Jag vet inte vad man ska göra med den här informationen. Det är bra att vara medveten om att attityderna förändrats, och jag tror att arbetet med HIV-prevention behöver förändras så att det tar hänsyn till attitydförändringarna. Smittskyddslagen behöver definitivt göras om, och jag är mycket nyfiken på varför varken Sören Juvas eller Ulrika Westerlund nämner smittskyddslagen när de talar om bakgrunden till ökningen. Kan det vara så att man inte vill nafsa efter den hand som sitter på eventuella ökade bidrag?

Andras blogginlägg om , , ,