Ett etiskt dilemma för dig

Läs igenom scenariot och bestäm dig för hur du skulle göra. Skriv en kommentar och berätta hur du skulle göra och hur du resonerar i ditt val. Har du redan varit med om det här testet är det såklart mer intressant om du inte berättar för mycket om det, så att de som inte gjort det får utveckla sitt eget resonemang. Därmed inte sagt att du inte får vara med och berätta om hur du resonerar. Jag föreslår också att du skriver ditt eget svar innan du läser kommentarerna, för att slippa bli påverkad av andras beslut och resonemang. Det är ett etiskt dilemma, och därmed finns inte rätt eller fel – däremot kommer det en poäng i ett andra inlägg.

Scenariot:
Du står vid ett järnvägsspår, och du ser ett tåg komma. Längre bort finns fem personer som arbetar på spåret. Tåget är på väg rätt mot dem, och det kommer att döda dem om det fortsätter. De hör inte tåget, de ser det inte, och det finns inget sätt som du kan varna dem på.

Det finns ett sidospår längre bort. På det här spåret jobbar en enda person. Inte heller den här personen hör eller ser tåget, och du har ingen möjlighet att ge någon varning. Åker tåget på det här spåret kommer det att döda personen.

Bredvid dig finns en spak. Om du drar i den växlar du över tåget från huvudspåret med fem människor, in på sidospåret, där det finns en. Drar du i spaken?

(Eller, med How I Met Your Mother-terminologi: what do you do? GO!)

Andras blogginlägg om , ,

Dejtingspråket

Ross: Hey. Oh, oh, how’d it go?
Phoebe: Um, not so good. He walked me to the subway and said ’We should do this again!’
all: Ohh. Ouch.
Rachel: What? He said ’we should do it again’, that’s good, right?
Monica: Uh, no. Loosely translated ’We should do this again’ means ’You will never see me naked’.
Rachel: Since when?
Joey: Since always. It’s like dating language. Y’know, like ’It’s not you’ means ’It is you’.
Chandler: Or ’You’re such a nice guy’ means ’I’m gonna be dating leather-wearing alcoholics and complaining about them to you’.
Phoebe: Or, or, y’know, um, ’I think we should see other people’ means ’Ha, ha, I already am’.
Rachel: And everybody knows this?
Joey: Yeah. Cushions the blow.

Jag vet, det här är typ tredje gången jag citerar den här scenen från tredje avsnittet av ”Vänner”. Den är väldigt klarsynt i all sin enkelhet.

Idag är anledningen till citatet att jag lärde mig en ny fras i dejtingspråket:

”Jag vill inte såra dig” betyder, i lösa termer ”Det är inte så mycket att jag bryr mig om huruvida du blir sårad, som att jag helst slipper vara i närheten när det händer”.

Det känns lite pinsamt att ha kommit på det här vid 31 års ålder. Det här är liksom relationsreplikernas motsvarighet till Facebookgrupper av typen ”Sluta lemlästa gulliga små bäbisar”. Det finns ingen vettig människa som vill lemlästa små bäbisar, och det finns ingen vettig människa som vill såra någon man bryr sig om. Det innebär att a) personen bryr sig inte speciellt mycket om dig och/eller b) personen har något att berätta som förmodligen skulle såra dig, men det är alltid enklare att åsamka någon mycket smärta på avstånd än lite smärta mellan fyra ögon.

Korrekt replik på ovanstående konstaterande: ”Vet du, vi lägger ner. Det är inte jag, det är du.”

(Detta sagt utan speciellt mycket bitterhet, däremot desto mer ilska, ledsamhet och besvikelse. Det är de personer jag tror bäst om som också har makten att såra mig mest. Jag trodde väldigt gott om Mr L, och just när vi bestämt oss för att definiera vår relation som ”vänner” avslöjas en Twoface-twist som bäst passat i någon såpopera av typen ”Vänner och fiender”. Dikten har inget att komma med när verkligheten regisserar sig.)

Andra bloggares inlägg om , , ,

Riktiga män sminkar sig (fortfarande) inte

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen. Den största konkreta personliga vinning jag har haft av att Sverige är så progressivt när det gäller jämställdhet är att jag har fått tillgång till hudvård och make-up på ett sätt som tidigare bara varit förbehållet tjejer.

Nu kan visserligen killar använda sig av precis samma produkter som tjejer gör, eftersom ”manlig” och ”kvinnlig” inte är en hudtyp, men doftsättningen av de kvinnliga produkterna är ofta påfallande feminin, något som inte faller mig i smaken. Jag skulle kunna använda Chanel no 5 som parfym också, men jag föredrar Narisco Rodriguez for Him. När det gäller smink finns en annan anledning än doften: sminkprodukter riktade mot en manlig målgrupp är väldigt diskret färgade och lättare att applicera. Det är helt enkelt mycket svårare att se ut som en förstagångstransa som sminkat sig i en berg- och dalbana.

Något som är intressant, och framför allt extremt roligt, är att betrakta hur tillverkare, återförsäljare och konsumenter vänder ut och in på sig för att inte kalla ”smink för män” för ”smink för män”. Nu är jag all for paketering och image, men nånstans blir det fånigt när ”herrkosmetik” blir ”NK Manlig Depå”. Andra exempel:
– Jean Paul Gaultier har ett läppstift för män. Från början hette det ”Jean Paul Gaultier Tout Beau Sneaky Kiss”. Numera heter det Gaultier Monsieur Lip Balm.
– Gents.se har inte herrkosmetika. Deras concealers återfinns under ”hudproblem”.
– Sephora, en av de största kosmetikakedjorna i USA, kallar herrsmink för ”complexion enhancers” (”Hey dude, what the fuck, are you wearing make-up?” ”No, dude, I’m just wearing complexion enhancers”)

Hur som helst är herrkosmetik jämställdhetens motsvarithet till Big Mac Index, i alla fall i västvärlden. I Dublin kan du köpa typ Biotherm Homme och någon mer produktserie på Dublins motsvarihet till NK = Sverige för 8-10 år sen. I Kalifornien hade de flesta större varuhus Biotherm Homme, ZIRH, Clarin’s och LAB Series for Men. Sverige anno 2004.

Sist jag gjorde en inventering av mina hudvårdsprodukter var för drygt arton månader sen. Fredrik (som låg bakom numera avsomnade Dyslebisk) påminde mig om att det är dags igen. Det är ungefär som ”Ring så spelar vi”, fast det är mer ”Säg till så bloggar vi”. Här är produkterna som numera ingår i min grooming-procedur:

Ole Henriksen Invigorating Night Gel
Ole Henriksen Invigorating Night Gel är en ny favorit. Den innehåller AHA-syror som har en svagt exfolierande effekt. Redan efter ett par nätter märkte jag skillnad. Jag kompletterar med en fuktkräm, och använder den varje natt. 725:- på Grooming Store

Shiseido Men Hydrating Lotion
Shiseido Men Hydrating Lotion (fancy namn för ansiktsvatten) är en basprodukt jag alltid använder. Att låta huden torka efter rengöring/rakning och sen ha på lite ansiktsvatten drygar ut de andra produkterna. Används i samband med alla andra hudvårdsprodukter. Omkring 250:- på Åhléns City.

Anthony Logistics Deep Cleansing Clay
Anthony Logistics Deep Pore Cleansing Clay är en ny favorit. Jämfört med den förra produkten, California Norths Grapeseed Clay Mask, är Anthony Logistics mer lättflytande och därmed lättare att applicera, drygare och doftar bättre. Jag använder den ungefär var fjärde dag. 15 dollar på Macy’s (eller 309 kronor på Eleven.se)

Decléor Clean Skin Scrub
Decléor har tidigare varit en stor favorit, men är på väg mot utvisningsbåset av två anledningar: dels har deras svenska agent fått för sig att Decléor inte ska säljas över nätet, dels har de slagit ihop flera produkter för att ”förenkla”. 80-talet ringde och ville ha tillbaka sitt Wash’n’Go shampo-och-balsam-i-ett, men Decléor hann inte svara. Den här rengöringen är en hopslagning av deras ansikts-scrub och dagliga rengöring. Jag var skeptisk mot att använda den här ganska grova peelingen varje morgon och kväll. Den funkar dock, men denb kräver att man är väldigt försiktig och totalt undviker regionen kring ögonen. Till nästa gång kommer jag byta ut den här. 30 dollar på Macy’s.

Shiseido Men Moisturizing Emulsion
Shiseido Men Moisturizing Emulsion är framför allt en grymt bra förpackning för gymväskan. Den är hård, vilket gör att jag kan lägga ner den utan att behöva oroa mig för att den ska klämmas och rinna ut. Fuktkrämen är väldigt lättflytande och helt okej som en efter-duscehn-efter-gymmet-återfuktare, eller som ett komplement till andra hudvårdsprodukter. Shiseido verkar för övrigt vara ett annat märke som inte får säljas online i Sverige. Jag undrar om det är samma (fantasilösa) generalagent, eller om skönhetsprodukter generellt kräver korkade personer? 100 ml, omkring 450:- på Åhléns City.

Decleor Eye Contour Energizer
Eye Contour Energizer är en annan av Decléors nya produkter, och kanske den enda (förutom oljan) som jag är kompis med. Till skillnad från sin föregångare är förpackningen större och otympligare, och förmodligen svårare att tömma helt och hållet. Den är också något mer lättflytande, och har en annan doft. Den känns också svalare när jag applicerar den, vilket jag gillar. 35 dollar på Macy’s.

Gaultier Monsieur Mascara
Jean Paul Gaultier Monsieur Brow Groomer är en förvirrande produkt. Enligt de flesta onlineförsäljare ska den vara ofärgad (min är svagt pigmenterad), och både förpacknignen och borsten är förvillande lik mascara. Den kan säkert användas för att hålla buskiga ögonbryn i schack (eller så använder man en trimmer för att hålla dem obuskiga?), men jag använder den som mascara. Den svaga pigmenteringen gör att skillnaden mer anas än syns. Lite mer sug i blicken, helt enkelt. Nånstans mellan 250 och 300 på NK Herrkosmetik Manlig Depå.

Recipe for Men Concealer
Concealer är en produkt som, näst efter rengöring och fuktkräm, borde vara det viktigaste i en basuppsättning hudvård. Den döljer inte finnar och blemmor helt, men den gör dem mindre framträdande, och syns inte alls 169:- hos Grooming Store.

4VOO Face & Body Bronzer
4VOO Face & Body Bronzer har ett förvirrande namn, men grymt bra resultat. Hudtonen blir aningens brunare, aningens jämnare utan att man riktigt kan sätta fingret på det. Ungefär som Gaultiers mascara. Fördelen med den här är att man tar en liten mängd bronzer och blandar med den vanliga fuktkrämen: snabbt och enkelt. 498:- både på Grooming Store och på Eleven.se

Andras blogginlägg om , , , , , , , ,

Neger. Bög. Different, but same, same.

Offerkoftan är Sveriges nya nationaldräkt, ett faktum jag blev påmind om när jag för någon tid sedan fick jag en inbjudan till Facebook-gruppen ”Ursäkta, sa du NEGER?”.

Ursäkta, sa du NEGER?
Jag gick inte med.

Ur gruppens beskrivning:

Vi tolererar inte att ordet neger används. Anledning: det är kränkande då ordet hänvisar till människor med ursprung i Afrika som anses vara lägre stående människor.

[…]

Vi vill härmed klargöra vårt mål: eliminera ordet neger då vita använder det om svarta. Och MINST LIKA VIKTIGT när svarta använder det sinsemellan.

Metod: sluta använda det och reagera när andra gör det.

Jag gick inte med för att jag ser två problem med den här gruppen:
1) Den gör alla negrer en otjänst
2) Personerna bakom gruppen gör sig till representanter med tolkningsföreträde för alla negrer

Ordet ”bög” var på 80-talet minst lika negativt laddat som ordet neger kan anses vara idag. ”Bög” användes (och används än idag) som ett skällsord av vissa personer. Hade bögarna valt samma strategi så är jag övertygad om att det bara hade ökat stigmatiseringen; De som använder ett ord i nedsättande syfte får mycket vatten på sin kvarn när bögar eller negrer blir kränkta av att bli kallade just ”bög” eller ”neger”. Sticks and stones …

I min värld är det ett uttryck för den kränkthetskultur, som vi som bor i Sverige är världsbäst på (med USA som god tvåa), och som Sakine så briljant pekar ut i en ledare i Expressen. Jag blir inte kränkt av att någon använder ordet bög, så länge man inte sätter ”jävla” framför. Jag blir kränkt förbannad när någon utgår från att jag automatiskt ljuger för att jag är bög. Eller när en politiker drar likhetstecken mellan bögar och folk som begår sexuella övergrepp. Det ena konstaterar ett faktum (”Micke är bög”), medan det andra drar en nedsättande slutsats om mig som person utifrån min sexuella läggning (”Micke är mer benägen att ljuga och/eller begå sexuella övergrepp för att han är bög”).

Jag har tidigare skrivit om hur normen gömmer sig genom att inte ha ett namn. I fallet hudfärg gömmer sig normen bakom det neutrala ”vit” (”vanlig”) – som dessutom är något av en förfalskning. Vita är inte vita, vi är också färgade: beiga, skära eller svagt rosa. Normer kommer alltid att peka det som är som avvikande, och det bästa man kan göra för att avväpna det utpekandet är att omfamna det. Precis som bögarna gjort med sin avvikelse-etikett.

Sen har vi representationstanken. För att citera Hannah, den ger mig klåda i hjärnan. Jag förväntas inte kunna svara för andra skära människor bara för att jag själv är lite beige i hudtonen. Jag kan inte svara för alla killar för att jag är kille. Så fort det kommer till homosexuella så förväntas jag att kunna göra det. Samma tanke finns oavsett minoritet, tillhör du gruppen förväntas du på automatiskt veta vad alla andra individer i samma grupp tänker och känner.

De som grundat gruppen ”Ursäkta, sa du NEGER?” har tagit representantskapet ett steg längr, de har också gett sig själva tolkningsföreträde. Enligt dem blir alla svarta kränkta när någon använder ordet neger – även de som själva använder det. Varför gå ensam i din offerkofta, när du kan iklä alla andra en också?

Andras blogginlägg om , , , , , , ,

Gayledare och heteromjölk

Journalistkåren är väldigt kreativ när det gäller att uppfinna nya ord. Bäst är de såklart på Aftonpressen, med ord som ”penisdrama”, ”böghåna” och ”revanschhår”. Ett område där alla journalister tenderar att använda tveksamma sammansättningar är områden som rör gruppen formerly known as HBT genom att sätta ”homo” som förled vare sig det passar eller inte.

Homoadoptioner. Homoäktenskap. Homodjur.

Det är såklart intressant, eftersom normen inte låter sig namnges. Den definieras istället genom att allt som avviker får ett namn (och straffas, men det är en annan historia). Heterodjur? Heteroadoptioner? Där har olika psykiska tillstånd och sjukdomar ett namn för normen: normalstörd.

Ibland används ”gay-” som förled istället när man vill vara lite familjär och hipp. Som i dagens Metro, som serverar en TT-nyhet om världens första gayledare. När vi får besök av lesbiska, trippelbröstade horor från Eroticon 6 som säger ”Take us to your leader” är det alltså Island och inte Vita Huset som gäller:
Gayledare

Några som däremot är lite skönt reaktionärt hetero är Arla, som på sin senaste mjölkbaksida riktad till barn- och ungdomar har en miniintervju med Fredrik ”Benke” Rydman från Bounce. Det krävs inte mycket fantasi för att ändra copyn i den här texten så att den inte exkluderar alla homo- och bisexuella barn och ungdomar, men jag gissar att ”fantasifull reaktionär-hetero” är en oxymoron av det värre slaget. Jag har, som den aktivist jag (också) ibland är, mailat Arla för att kolla hur de tänkte och vad de har för inställing i frågan.
Hetero-mjölk?

Andra bloggares inlägg om , , , , , ,

1+1=0 (något om muffins-semlor)

Jag tillhör släktet som tycker att semlor innan fettisdagen är som att börja julskylta i augusti. Espresso House har löst det genom att sälja Muffins-semlor. Jag tycker att det mer ser ut som en semmelmuffin, men om vi ska låta bli namnet så är det här en bastard av typen kanelbulle-tårta eller popcorn-chips. Det är också ett bevis på 1+1=0-regeln. Två saker som för sig blir goda, blir inte automatiskt goda ihop. Kött = gott. Glass = gott. Köttglass = fail.
Muffinssemla

Andras blogginlägg om , , ,

Hur twitter lärde mig varför man begår seppuku

När jag duschade efter två träningspass igår började jag i huvudet räkna hur mycket energi jag i genomsnitt fick i mig en vanlig vardag. Det slog mig att jag förmodligen låg på tok för lågt och gjorde en mental anteckning att räkna ut det när jag kom hem. Föga visste jag att det skulle resultera i något som jag hoppas är årets pinsammaste grej, för mycket mer än så här skulle jag inte riktigt palla.

För att förstå historien, behöver du ha lite bakgrund:
När jag uppdaterar mina sociala nätverk (statusen på Facebook, inlägg på Twitter, Bloggy, Brightkite och Jaiku) gör jag det genom en och samma tjänst: ping.fm. På det sättet slipper jag skriva samma sak fem gånger, ping.fm sköter uppdateringen av alla sociala nätverk åt mig. Dessutom har de en mobilsajt, som gör att jag kan sköta uppdateringar när jag är på språng.

På de flesta nätverk har man max 140 tecken på sig för att skriva sitt meddelande. Allt därutöver blir klippt. Det gäller att hålla sig kort, och har man långa adresser kortar man med fördel ner dem med tjänster som Shorl.com, Tinyurl.com eller is.gd. När man har en URL som denna: http://www.uppladdningen.nu/uppladdningenwww/main.nsf/page.items.www/92BDB88ACB662CE7C1257050004CDF59?open (106 tecken) är det skönt att kunna korta ner den till: http://is.gd/hAV2 (17 tecken)

Okej, nu tillbaka till historien:
När jag räknat ut mitt energibehov upptäckte jag att jag låg på 1000-1300 kalorier för lågt per dygn i energiintag. Det var en sån där perfekt grej att uppdatera med, samtidigt som jag tipsar om länken till Uppladdningen, där man kan räkna ut sin energiförbrukning. Sagt och gjort, jag skrev en statusuppdatering och gick vidare till att läsa alla bloggar jag prenumererar på flödet till.

Efter en halvtimma inser jag att det varit en del aktivitet både på Facebook och Twitter, där jag fått kommentarer på min uppdatering. De första var ganska ospecifika, och jag tänkte bara ”Wow, folk gillar verkligen det där med energiförbrukning och kalorier”.

Ända tills jag såg ett Twitter-svar från Anna:
Twitter

För att citera illern Görans ägare: ”Börjar … ana … oråd”

Jag kollar min uppdatering. Allt ser okej ut. Jag klickar på länken. Det som dök upp var inte ett energiberäkningsformulär. Det var en porrsajt.

Enter blamageguden.

Som tur är kan man radera saker på Facebook och Twitter, och jag tror aldrig att jag raderat något så fort som igår. När jag gick och la mig tänkte jag: ”Tänk om jag gått och lagt mig direkt där och det där hade legat ute hela natten och morgonen istället för 25 minuter? Då hade jag nog behövt begå seppuku, alternativt bli eremit på något ställe där ingen hört talas om mig, Internet eller för den delen teknik nyare än elden.”

Anti-grädden på den här mosiga soppan till historia är att det inte ens var mitt porrsurfande som orsakade det. Inte för att jag inte porrsurfar (det gör jag, and I love it) utan för att jag inte porrsurfat alls de senaste dagarna. Inte för att det spelar någon roll i det stora hela. Jag vet dock en sak: i framtiden när jag kortar adresser, kommer jag alltid att kolla var det jag postar leder innan jag klickar på ”skicka”-knappen.

Andras blogginlägg om , , , , ,

Världens snyggaste t-shirt!

Ibland behöver man välja. Cookie Dough eller Half Baked. Short stack med lönnsirap och blåbär, eller våfflor med sylt och grädde. Jake Gyllenhaal eller Ewan McGregor. Det är tur att jag inte behövde välja när jag hittade Marc Eckös Star Wars-serie. Darth Vader eller Chewbacca? Ibland kan man få både och.
Världens snyggaste t-shirt

Andras blogginlägg om , , ,

På hypnosshow i Las Vegas

Jag har alltid undrat om det där med hypnos funkar. I Sverige krävs Socialstyrelsens tillstånd för att anordna hypnosshower, och det är sällan de får tillåtelse. Men Las Vegas är inte Sverige, och när jag var där 2006 hittade vi en hypnosshow på Excalibur.

Showen baserades på att personer från publiken ställde upp som frivilliga. Ska man göra något, så ska man göra det ordentligt. Jag ville verkligen veta, och enda sättet var att testa själv. Jag klev upp på scen.

Själva hypnosen var ganska enkel. Det handlar om avslappningsövningar där man ska slappna av i hela kroppen. Vi hade ett ganska behagligt blått sken i ögonen, så att vi knappt kunde se publiken även när vi hade ögonen öppna. Det lyste igenom ögonlocken lite grann. Där fanns en känsla av att jag var ensam på scen när jag blundade och slappnade av i hela kroppen. Jag har både gjort och guidat avslappningsövningar under min tid som personlig tränare, så jag var klar med kroppen innan han hunnit klart med benen. Det lustiga är att huvudet kändes ganska tungt när jag var klar, och jag lät det hänga mot bröstet.

Jag minns inte hela hypnosförfarandet exakt, men jag minns att när jag satt där, så avslappnad jag kunde vara (trodde jag) så började showvärden gå runt och kolla huruvida deltagarna var tillräckligt avslappnade eller inte. Han tog mig i handen och ryckte till, och det var som om han stängt av alla mina muskler. Jag föll ihop i en position som inte ser speciellt bekväm ut på videon, men det kändes som världens mest komfortabla ställning att sova i.

Det fanns två lägen, ett när vi ”sov” och ett när vi var ”vakna”. Anthony, som showvärden hette, hade förklarat att vi skulle vara medvetna om vad han sa och tänka ”Jag kan gå ner när jag vill”. Men som han sa, ”You’ll just not want to [go down from the stage]”.

Det var ungefär 20 som satt på scen till att börja med. En hel del skickades ner direkt efter hypnosen, eftersom de uppenbarligen inte blivit hypnotiserade. Ytterligare några skickades ner efter första instruktionerna. Minst en var planterad, han var inte hypnotiserad på riktigt utan var en skådespelare. Förmodligen är han en säkerhet ifall ingen alls skulle visa sig vara hypnotiserbar, och dessutom en dragkrok för att få igång oss andra.

Att vi sov stämmer inte riktigt. Jag hörde allt han sa, jag hörde publikens reaktioner och jag kunde tänka ganska logiskt. När Anthony till exempel ger instruktionerna i videon nedan om att vi ska spela ett instrument tänker jag ”No way, sånt gör inte jag. Jag tänker gå ner från scen.” Sen händer något. Det är som en reflex att resa sig upp och följa hans instruktioner, och när musiken väl satte igång … well, du kommer att få se själv:

Det finns såklart ytterligare delar i den här följetången. Avslutet är ett jätteklimax (och jag pratar inte bildligt). To be continued …

Andra bloggares inlägg om , , ,

Vem är jag då?

Idag gjorde jag en inventering i min nätvaro och publicerade äntligen sidan jag kan länka till nästa gång någon på Qruiser frågar ”Vem är du då?” eller ”Vad gör du på fritiden?” eller någon annan av de tusen och-bilen-går-bra-frågor jag ibland får från folk som inte riktigt kan komma på mer fantasifulla frågor.

Jag är grymt nöjd med sammanfattningen, men mest nöjd är jag med det fyndinga namnet ”Mickellanea”. Jag var förmodligen göteborgare i många av mina tidigare liv.

Andra bloggares inlägg om , ,