Idag kom nyheten att Anton Abele får en riksdagsplats. Det som finns att säga om det sägs bra av Viktor Barth-Kron på SVT Debatt. Det jag kan tillägga är att vissa kör med argumentet ”men har är ju bara 18 år”. Att hävda att jag ska ha lägre förväntningar på Anton bara för att han är 18 är en skymf mot alla 18-åringar som faktiskt är vuxna och smarta. Intelligens hänger inte ihop med ålder.
Nåväl. Jag insåg att Anton har gått (eller går?) på Franska Skolan, och då föll en pusselbit om honom på plats. Här är historien som för alltid kom att färga min syn på Franska Skolan:
Runt år 2000 arbetade jag som skolinformatör för RFSL Stockholm. Jag åkte runt i olika skolor i Stockholms län oftast tillsammans en partner. Tanken var att ungdomarna skulle få träffa en kille och en tjej som inte var straighta och som kunde berätta om det ur ett personligt perspektiv.
Jag fick en bra inblick i skolorna i Stockholm. Jag var på en fordonsteknisk linje i norra delarna, jag var ute på en grundskola i Bålsta. Jag träffade sjätteklassare på söder, och gymnasieelever i Täby. Ett par gånger var jag på ungdomsgårdar och någon gång till och med hos en konfirmationsgrupp. Det pratas ofta om skillnader mellan friskolor och kommunala skolor, eller om skolor i rika områden (Danderyd, Täby) och fattiga (Fittja, Norsborg), och visst fanns det skillnader i lokaler och utrustning. Men frågorna från ungdomarna, nyfikenheten var densamma även om den kläddes i olika ord.
Det handlade alltid först och främst om relationer. Frågorna rörde sånt som de kunde relatera till, som ”Vad sa din mamma när du berättade?” eller ”Vad sa dina kompisar?”. En annan vanlig fråga var ”När visste du att du var homosexuell?”, som för att kunna dra en lättnadens suck om man var förbi åldern där man en dag kunde vakna upp och vara homo. I andra hand var det frågor som var uppe på tapeten i den allmänna debatten som giftemål/partnerskap och framför allt barnadoption.
Sex var egentligen det ämne ungdomarna var mest nyfikna på, framför allt från åttan och uppåt när majoriteten befann sig i puberteten och därmed också börjat upptäcka sin egen sexualitet. Vissa hade börjat kolla på porrfilm, vilket märktes när de ställde frågor om lesbiskt sex. Deras fantasi kring vad man kunde stoppa upp var övergick min, och var på det hela charmig och roande. Vi pratade så klart aldrig ur ett personligt perspektiv här, utan mer om vad man kan och inte kan göra och att olika människor gillar olika saker.
Jag minns speciellt Fittjaskolan, en åttondeklass. Det var andra informationen på dagen, och jag var ganska trött. Klassen var ganska engagerad, förutom en tjej som satt och klottrade i sitt block och såg ut att inte bry sig. Inte på ett frånvarande sätt, utan mer ”jag är för cool för det här”. Jag minns att jag tänkte på tjejen som spelar Vasquez i Aliens.
Efter ett tag började de kretsa som katten kring het gröt. De ville uppenbarligen ställa frågor kring sex, men ingen vågade riktigt. ”Vilka andra frågor har ni?” frågade vi, och det var tyst. Alla skruvade på sig, kollade ner i bänkarna, slängde förstulna blickar på varandra. Frågan hängde i lufen, men ingen vågade. Den coola tjejen bara fortsatte att klottra. Sekunderna gick.
Plötsligt drar coola tjejen en suck, kollar på oss och säger ”Men de vill veta hur ni knullar, fattar ni väl”. Sen fortsätter hon klottra. Alla andra skrattar nervöst och tittar lite förväntansfullt; ”vad tänker ni berätta för hemskheter för oss, hoppas vi?”
Under mina år som skolinformatör blev jag aldrig generad. Visst, frågorna kunde vara väldigt grafiska och målande, men oavsett var vi var så fanns där en respekt och nyfikenhet. Bäst var åttonde- och niondeklassare, som ännu inte fått vuxenvärldens polityr och kunde ställa de flesta frågor. Vuxengrupper kunde dölja sina fördomar för att ”vissa saker kan man ju inte fråga”.
En enda gång i min karriär blev jag överraskad och förvånad av en fråga. Det var på Franska Skolan. Det var en gymnasieklass, första ring. De hade förberett frågor tillsammans med lärarna, och den första var:
”Vad har de avantgardistiska konstnärerna betytt för homosexuellas rättigheter?”
