Kategori: marknadsföring och reklam

Om ett liv som konsument och min relation till varumärken och reklam.

Sponsrade vardagsbetraktelser?

Igår var det bloggträff hos Mahir ((Som förresten inte verkar ha något RSS-flöde på sin blogg, vad är dealen med det, Mahir?)), där de presenterade resultaten av sin undersökning om bloggläsande, medievanor hos bloggläsare och deras syn på reklam i bloggar. En intressant siffra är att 6 av 10 bloggläsare köpt någon produkt efter att ha läst om den på bloggar. Dessutom diskuterades bloggarnas egen syn på dessa saker.

En diskussion som uppstod var huruvida trovärdigheten påverkades av reklam, och det är en intressant diskussion. Men det är inte därför jag är här. (Jag är inte heller här för att dricka klorin och sjunga De Lyckliga Kompisarnas superhit ”Hockeyfrilla”). När det gäller ämnesspecifika bloggar, som mode, träning, böcker eller mat är det ganska lätt att veta vilken typ av företag som kan vara intresserade av dessa bloggar, och det är ganska lätt att tänka sig flera typer av samarbeten företag och pr-byråer skulle kunna inleda med dessa bloggar.

När det gäller allmäna bloggar, såna som kategoriseras i ”vardagsbetraktelser” eller ”personligt” är det svårare. Ämnena på inläggen varierar oftast väldigt mycket, och målgruppen är inte entydigt intressserad av ”snabbmat” eller ”tidningar och media”. Däremot vågar jag påstå att stamläsarna på dessa vardagsbetraktelsebloggar fäster mer vikt vid vad personen bakom bloggen tycker om, säg, en mobiltelefon än vad en (professionell) prylblogg skriver om den. Dels därför att den personliga bloggaren inte skriver ur ett proffs-perspektiv, utan ur ett konsumentperspektiv. Dels för att det ligger i personliga bloggars natur att man i alla fall delvis är åsiktsfrände med dem vars personliga bloggar man läser, och därför har lättare att ta till sig när dessa rekommenderar något.

Problemet är att detta fungerar minst lika väl åt andra hållet. Ponera att ett företag skulle låta ett gäng bloggare i kategorin ”vardagsbetraktelser” vara testpiloter för en produkt, och några av bloggarna sågar produkten på ett sätt som får Idol-juryn att framstå som känslig och konstruktiv. Helt plötsligt har det suveräna verktyget blivit ett vapen som är riktat mot en själv.

Jag tror att Mahir sonderar terrängen och försöker komma på hur man skall kunna använda bloggar som en kanal. Det är smart av dem, och det är ännu smartare att ta en dialog med bloggare.

Hur som helst så medförde kvällen en annan positiv grej: jag fick ansikten på flera bloggare, bland annat Rosie på Kulturbloggen, Johnny på Stationsvakt och Annica Tiger (Som jag visserligen känner sedan tidigare genom en mailinglista) på bloggen med samma namn.

Andra bloggar om: , , ,

SL:s bojkott av tuttar är slut

För ganska exakt ett år sedan bojkottade moraltanterna Stockholms Lokaltrafik ordet ”boobs”. Lindex fick göra sina annonser med en sl_gillar_tuttar_igen.jpg
version för tunnelbanan, och en för annan utomhusaffischering. Frasen ”We love boobs” gick inte hem hos tjänstemännen. Nu verkar det vara okej igen, med tanke på denna affisch som sitter på väggarna i bland annat Slussen. Frågan är: har SL fått ny marknadschef, eller är det här ett resultat av ”allt rött blir blått”? Hur som helst så gillar jag det. Inte tuttar alltså, utan att man får skriva ”boobs” på reklamaffischer i tunnelbanan.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Våldtäkt? Eniro vet var!

expressen_eniro_small.jpg
Det har sagts förut: automatiserad annonsvisning kan slå fel, där en annons hamnar i ett mindre smickrande sammanhang. Som till exempel Eniros annons på Expressen.se:s förstasida idag. ”Ringde Heta Linjen – våldtogs i timmar. Eniro lämnade ut numret.” står det i ingressen till artikeln. Precis under finns en flash-banner med reklam för Eniro, med pay-offen ”Eniro – vi vet var” (klicka på bilden för stor version).

Andra bloggar om: , , ,

Apple goes PC

Jag har nämnt Apples snygga ”Get a mac”-kampanj förut. Trots (eller kanske på grund av) att jag är PC-människa träffar den mig på precis rätt ställe. Det är som att lite lekfullt bli slagen med en kudde fylld med fluffiga moln och kärlek.

Sen ser jag att Apple gjort om samma filmserie, men med brittiska skådisar. Helt plötsligt är kudden fylld med blydankar och glaskross. Sen blir allt svart.

Andra bloggar om: , , ,

Att välja företagsnamn i internet-eran

Sportkedjan GO har ett bättre utbud än tråkiga Intersport, och deras tunnelbanekampanj är rätt mäktig, men de tänkte inte så mycket på internet-eran när de tog sitt namn. Häromdagen skulle jag in på deras webbsajt: jag skrev in www.go.se i webbläsaren och hamnade på helt fel ställe.

Det var då det slog mig, hur dåligt namnet GO är utifrån internetperspektiv. Hur hittar man deras webbplats? Söker man på ”go sport” på Google får man ungefär 266 000 000 träffar. Har man lite avancerade Google-skills så hittar man så småningom adressen, men hur många genomsnittsanvändare har det?

Testa själv och se hur länge du måste söka innan du hittar adressen.

Märkeskonsument

Jag älskar märken. Märken är människornas motsvarighet till webben 2.0:s system med taggar. Märket kan förstärka – eller förstöra – det budskap man sänder med kläder och prylar. ”Det är inte märket som är det viktiga …” är shoppingens motsvarighet till ärkeklyschan ”Utseendet spelar ingen roll …”

Jag gillar varumärken som byggs upp med både hjärta och hjärna, som skapas av intelligenta team och vårdas från alla aspekter.

Jag gillar varumärkesbyggnad i form av bra reklamfilmer, som Nikes ”A little less gravity” och Vodafones ”When life calls, don’t miss it”.

Jag gillar varumärkesbyggnad i form av sköna kampanjer som Adidas ”Impossible is nothing” eller Carlsbergs ”Probably the best beer in the world”.

Jag gillar varumärkesbyggnad i form av fyndigt användande av medier, som Shaîs ”Sexpacking”, jag gillar varumärkesbyggnad som gör något krångligt till något mänskligt, som Apples ”Get a mac”, jag gillar varumärkesbyggnad i form av action marketing som Gevalias tunnelbanevagn som stack upp ur marken på Norrmalmstorg (oväntat besök i praktiken).

Jag gillar varumärkesbyggnad i form av sköna namnval som ”We Are the Superlative Conspiracy”, jag gillar varumärkesbyggnad i form av snygga kataloger som Franklin & Marshall och varumärkesbyggnad i form av snygga butiksbiträden som Abercrombie & Fitch.

Jag gillar varumärkesbyggnad i form av (riktigt) socialt ansvarstagande som Levi’s, jag gillar varumärkesbyggnad i form av engagemang i hjälporganisationer som Les Mills och Dance4Life, jag gillar varumärkesbyggnad i form av utmanande av tabun som RFSU:s refuserade analpluggsreklam och jag gillar reklam i form av arty weird stuff som Playstation 2:s ”The third place”.

Jag gillar varumärkesvård som är medveten om att det du gör är synonymt med ditt varumärke, som Madonna (anti-tesen i Sverige heter Carola), jag gillar varumärkesvård i form av briljant krishantering som George Michael.

Jag heter Micke och jag är en märkeskonsument.

(Sen finns det reklam som bara är rolig eller bra eller cool utan att bygga varumärket. Som Hondas fantastiska ”It just works” Enligt historien är denna film inte trickfilmad, och det tog runt 500 försök att få det hela att snurra.)

Red Bulls reklamkupp

I BASE-hopparkretsar (BASE står för Building, Antenna, Span, Earth och innebär i praktiken att man hoppar fallskärm från till exempel byggnader, broar eller berg. Läs mer om BASE-jumping hos Wikipedia) ger det cred att vara den förste som hoppar från ett nytt ställe. Turning Torso är numera inte längre jungfrulig mark, eftersom en österrikaren Felix Baumgartner hoppade från skyskrapan tidigt i morse, varpå han flydde landet eftersom han riskerar åtal för sitt tilltag.

Förmodligen är Felix ungefär lika nödbedd när det gäller BASE-hopp som jag är när det gäller hångel med Jake Gyllenhaal, men till skillnad från mig är Felix med största sannolikhet mer än ivrigt påhejad av sin sponsor, Red Bull. De skulle nog inte erkänna det officiellt, men jag gissar att de har haft både en och två fingrar med i spelet. Dels för att det kräver mycket planering och en del slantar att hyra en helikopter som släpper Felix på Turning Torso, ha en motorcykel med förare redo för att ta Felix till hamnen där han flyr landet i en gummibåt, och dels för att Red Bull var snabba med att få upp ”nyheten” på sin egen sajt. Action marketing i uttryckets verkliga bemärkelse, och en rätt bra utdelning för pengarna gissar jag. Både Aftonbladet och Expressen använder sig av bilder där Red Bull-loggan syns (Aftonbladet har bilden på sin förstasida med länk till artikeln).

Och bara för att klargöra en sak så är det skillnad på BASE-jumping och traditionell fallskärmshoppning. Utrustningen skiljer sig, och hoppare själva gör stor skillnad på BASE-hoppare och ”skydivers” (traditionella hoppare).

Andra bloggar om: , , , , ,