Jake Light

Han ska hädanefter kallas mr Jake Light. Idag var andra gången jag såg honom i lunchrestaurangen vi brukar käka på. Han lyckas framgångsrikt kombinera severly fuckable och svärmorsdröm samtidigt, vilket är lite av en bedrift. Oftast när jag ser typen ”svärmorsdröm” ser jag också hur han har tråksex. Typ ”miljövänligt sex” (lampan släckt för att spara energi). Hur som helst, jag har upptäckt att det svåraste med att på publika ställen flörta med killar med för mig okänd sexuell läggning är att jag inte har någon som helst aning om han kollar tillbaka för att
a) han är straight och helt clueless och därför inte kan föreställa sig att en kille flirtar med honom
eller
b) han visar att han är intresserad, utan att vara för öppen med flirtandet.

Jag har också upptäckt att jag är en jävel på att bygga långa meningar.

Två andra saker jag gjort idag:
Jag har klippt mig. I den här takten kommer min frisyr kosta mig typ 6000 spänn i år. ”Är det värt det”, undrar du. ”Vilket rakt hår du har”, svarar jag.

Jag har beställt hela ”V” på dvd. Inte miniserien. Vi pratar bägge miniserierna och den där 19-avnittsserien. Känner du för ett V-maraton nån regnig helg i sommar?

Andra bloggar om: , ,

Favorit i repris: Jeopardy-kategorier

I en av mina favoritböcker, ”Microserfs” av Douglas Coupland, presenteras karaktärerna med de sju Jeopardykategorier som skulle vara deras ideala ämnen att tävla i. Jag gillar tanken, eftersom det kräver att man tar steget längre när man presenterar sig. ”Film” räcker inte som kategori, du behöver specificera genre, tidsperiod eller skådespelare. Ju mer specifikt och snävt, desto bättre. Jag var tvungen att tänka till en hel del för att komma på mina sju kategorier.

Ni som hängt med i mer än ett år känner igen det här. Den största anledningen till att jag postar det på nytt är att jag sedan dess börjat följa bloggare vars Jeopardykategorier skulle vara kul att läsa. En annan anledning är att det blivit way för mycket schlager i bloggarna för att jag ska tycka att det är roligt. Alltså dattar jag: Dexo, Bobby, Ms Keep Your Distance, Anna / Tätortstimotej, Freddi på Dyslesbisk, Elin, Sandra, Kim, Fred och alla andra som känner sig manade. (Meddelas endast på detta sätt.)

  1. Skitig, dystopisk science fiction. Alien-filmerna, Terminator-rullarna, Pitch Black, Running Man, Screamers, Cube 2. Tillsammans med min favoritgenre nummer två, glättiga high school rom-coms (”Bring it on” är typ så bäst) speglar de rösterna i mitt huvud: pragmatikern (”Det kommer gå åt helvete med mänskligheten”) och optimisten (”Vi kan ha kul på vägen dit – med rosa fluff!”).
  2. Visste du att … (Även känd som ”Djävla besserwisser”) Kunskap som lämpar sig väl som samtalsöppnare och konversationsunderlag på fester. Som till exempel att människan är den enda primaten som tål skaldjur. Eller att personer som äter bajs luktar illa i munnen i upp till ett dygn efteråt, varför tuggummi är att rekommendera vid såna lekar. Mina kompisar säger att jag kan så konstiga saker, och tja … det är sant.
  3. Livet på gymmet. När man har jobbat på en stor anläggning i en liten kedja får man koll på det mesta som rör gymmiljöer. Nojor och knepiga kroppsideal inkluderade. Jag kan peka ut en z-stång, sätta ihop ett aerobic-pass och stå i receptionen. Samtidigt.
  4. Biosalonger i Stockholm. Salong 9 och 10 på Heron City har den största duken av alla salonger i Stockholm, och de bekvämaste sätena. Ljudet läcker igenom från stora salongen till de mindre, både på Astoria Kungsgatan och Rigoletto. Astorias toaletter är generellt fräschare än SF:s. Varför kan jag sånt här?
  5. Vänner. Framförallt säsong 1-5. Jag har nästan Rainman-liknande egenskaper när det gäller repliker och udda kunskap. Som att Rachels tilltänkte man heter Barry Farber i alla avsnitt utom det första, där han heter Finkle. Eller att siffrorna på Monicas och Chandlers lägenheter är 4 och 5 i första avsnittet, men sedan byts till 19 och 20.
  6. Hur många kalorier? Jag har en ortorektikers koll på mat. Jag läser alltid innehållsförteckningen och energivärdet på nya produkter. Jag kommer alltid ha en tjock persons förhållande till föda. Kan det förresten räknas som en superkraft när man ser en spinkig tjockis i spegeln ibland? Nikki och Jessica kan slänga sig i väggen.
  7. Vem är vem på Qruiser? Det är ett säkert tecken att jag spenderat mer tid på Qruiser än vad som kan anses hälsosamt, rimligt eller pyskiskt stabilt när jag kan peka ut folk som bytt nick och presentation, men inte foton, vilka som ljuger om sin ålder för att de varit 29 i flera år och vilka som byter presentation beroende på om de är inne i ”madonna” eller ”hora”-fasen i sitt förhållande till sin sexualitet. Oh well, blir jag rik kan jag i alla fall ärligt kalla mig ”excentrisk”.

Till nästa gång har jag en betydligt mörkare, men briljant, dattning på gång. Seså, din tur!

UPPDATERING:
Freddi listar sina kategorier. ”Siffror i Seattle” och ”Henrik Bergren – the early years” är så sjukt bra kategorier.

Dexo listar sina kategorier. ”Power point skills” och ”Typografi” var överraskande. Så här ser förresten Akzidenz Grotesk ut.

Sandra listar sina kategorier. Jag skulle nog kunna ge henne en match i B&J-smaker, men jag vågar inte satsa pengar på det. Däremot tycker jag också att det är enklare att säga ”chevrééé” än ”chääävr”, fast inte i samband med Ben & Jerry’s dock.

Anna på Tätorstimotej listar sina kategorier ”Så funkar maten” gör att jag bara vill fråga ”Varför ska man inte ha kiwi på gräddtårta?” (måste slå upp det). Jag älskar att Anna kan luska ut Voyager-säsong utifrån B’Elannas frisyr!

Bobby listar sina kategorier. Jag känner att jag skulle kunna spela Jeopardy med herr Bacons spelplan, även om jag skulle få storstryk i ”musikalskvaller”. Men ”amerikanska kändisar” kan jag också rätt bra. (… som pigan sa)

Caya listar sina kategorier. Jag slukar filmer i parti och minut, men jag har inte sånt detaljminne att jag skulle kunna vara en match i filmer 1980-2007. IKEA-möbler från 2001-2002 är sjukt bra! Det ämnet hade jag velat se i Jeopardy.

Andra bloggar om: , , ,

Yeah. Cushions the blow.

Chandler: Or ’You’re such a nice guy’ means ’I’m gonna be dating leather-wearing alcoholics and complaining about them to you’.
Phoebe: Or, or, y’know, um, ’I think we should see other people’ means ’Ha, ha, I already am’.
Rachel: And everybody knows this?
Joey: Yeah. Cushions the blow.

Vänner, S01E03, ”The one with the thumb”

Dejten var som en utekväll i miniformat. Jag var förväntansfull flera timmar innan, hade kul under själva dejten och fick en baksmälla några timmar senare. Jag skulle inte säga att det här var en dejt där man bara klickar, men jag skulle definitivt klassa den som tillräckligt bra för att förtjäna minst en uppföljare.

Det är med dejter som med anställningsintervjuer. Jag kan inte avgöra efteråt hur det var. Jag vet ju vad jag tyckte, men när det gäller dejten hade det varit enklare om det varit en koala jag dejtat. Mest för att koalor tänker typ ”mmm. hungrig. eukalyptus!” eller ”mmm. kåt. sex!” eller ”oj. måste bajsa. nu.”

Gillar han mig, eller var det bara bra pokerfejs? Är den där charmigheten ett tecken på att han trivs och slappnar av, eller är det bara socialt geni på gränsen till american psycho? Jag räknade hur som helst med en andra dejt.

Räknade. Ända tills jag skickade ett meddelande på QX och fick ett artigt svar som avslutades med ”Ha en kalaskväll!”

Rachel: What? He said ’ha en kalaskväll’, that’s good, right?
Monica: Uh, no. Loosely translated ’ha en kalaskväll’ means ’You will never see me naked’.

Andra bloggar om: ,

Fjorton minuter rapegames, doggystyle, men bara på helgfria tisdagar jämna veckor

Jag vet inte om det finns någon straight motsvarighet, men ”Vad gillar du då?” är bögvärldens lingo för ”Vem är du då?” fast i något slags sexuella preferenser-kontext. Den här frågan förväntas få ett svar bestående av ”aktiv”, ”passiv”, ”både och” samt en redogörelse för eventuella preferenser som faller utanför vaniljsex-facket. Vaniljsex varandes typ oralsex, hångel och tung petting för att använda sig av uttryck som skulle användas under sexualundervisningen på valfri mellansvensk högstadieskola.

Okej, jag förstår att det under en het konversation känns enkelt och okonstlat att säga ”Vad gillar du då?”. Been there, done that. Men allvarligt, hur enkelt är det att få ner hela sin sexualitet i tre meningar? Det är ungefär lika enkelt som att att sammanfatta Israel-Palestinakonflikten med hjälp av en servett och tre tandpetare. Eller är det så att de flesta hittar en smak i sexbuffén någon gång mellan puberteten och tjufemårsålder, en smak som de sen håller sig till resten av livet?

Jag är en kameleont i sängen. Här skulle jag kunna dra graph.gif
något slags sexuell superhjälte-parallell till Peter Petrelli i ”Heroes”, men det skulle i så fall bara vara för att berätta att jag faktiskt börjat titta på serien och är helt galet betagen i den. Och för att mina associationsbanor är väldigt fria ibland. Hur som helst, jag gillar inte en sak. Vad jag gillar beror på killen jag har sex med och på humöret jag är på. Föreställ dig en tredimensionell graf (eller titta helt enkelt på bilden) där x-axeln är ”aktiv” – ”passiv”, y-axeln är ”dominant” – ”undergiven” och z-axeln är ”lugnt sex” – ”brutalt råknull”.

Föreställ dig sen en gummikula på speed som studsat runt i boxen och ritat en kurva lite överallt i (och ibland utanför) grafen. Där har du ungefär vad jag gillar.

Gjorde jag just en graf över mina sexuella preferenser? Exakt hur geeky måste man bli innan man får superkrafter av ett spindelbett eller så? Jag tror nämligen jag är nära nu.

Andra bloggar om: , , , ,

Hej (då) konsument!

Hej då Abercrombie & Fitch. Hej hej Franklin & Marshall.

Allt varumärkesbyggande handlar om att skapa en illusion. Precis som film. Och precis som med film så blir det så sjukt osexigt när man ser att det hela är filmat i en inomhusstudio i Los Angeles och inte en gata i New York. Abercrombie & Fitch anställde fel kille och inte ens affischpojkarna kan rädda den inblicken i de taffliga kulisserna. Ignorance IS bliss. Jag behåller min favorittröja, men hivar parfymen och lägger ner A&F.

Bye bye Brämhults. Hello Innocent.

Det är inte så mycket Brämhult som gör något fel (Blåbär-Hallon-smoothien är fortfarande galet god) som Innocent som gör allt rätt. Bara namnet i sig är fantastiskt. Samma produkt (färskpressad juice), men snyggare marknadskommunikation. Ben & Jerry’s kör med liknande tilltal och jag faller åh så hårt.

Auf wiedersehen Coca-Cola. Tschüß Pepsi.

En reklamkampanj som tagit det sämsta från Burger Kings ”I’m a man”-reklam och Dressmanns ”Grattis Prostökna!”. Inte bara det, etiketterna på flaskorna är så fula att bara det är en förolämpning mot alla ”riktiga män” värdig en duell i gryningen. Det som gör mig mest less är att SF i princip bara säljer Coca-Colas produkter. Som alltså är i utvisningsbåset eftersom de är mindre coola än kalsonger från Dressmann.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Nej, jag är han som förbannar dig och din avkomma

”Är du polis, eller?”

Det är tillsammans med ”Vadå, jobbar du här?” den vanligaste kommentaren när jag ber folk släcka ciggen när de röker i tunnelbanan. Som nyss, den riktigt relaxade och softa södersnubben som gick runt vid Slussen och bad folk om eld. ”Relax, man” säger han när jag berättat att jag inte är snut, ”Jag är på väg ut”.

Relax?

Jag hoppas du får alla tarmparasiter jag kan komma på, och några jag inte kan. Jag hoppas du får kronisk gonorré i alla kroppsöppningar. Jag hoppas du ramlar över styret nästa gång du cyklar och slår pungen så hårt i ramen att du får två nya tonsiller. Jag hoppas du gör en praktvurpa när du åker skidor, mirakulöst nog landar oskadd bara för att få din egen förlupna skida så långt upp i röven att du kan valla den med en tandborste. Jag hoppas du drabbas av analinkontinens och skiter på dig varje gång du får orgasm.

Jag hoppas du, och varenda jävel som har din attityd, drabbas av aggressiv lungcancer, din jävla fan.

Då ska jag komma och säga ”Relax, man”.

Andra bloggar om: , ,

Alla grabbar jag vill ligga med

Det är ett tydligt tecken på att jag har kollat för mycket på ”Vänner” när det i min vardag har börjat dyka upp ögonblick jag refererar till som ”Vännerögonblick”. Eller ännu värre, min hjärna kommenterar händelser runt omkring mig genom att spela upp korta Vänner-sekvenser, ungefär som i den där teveserien om killen som var uppväxt framför teven. (Älskade Dumburk eller Popkultursjunkien vet nog vilken serie jag menar)

Veckans Vänner-moment kommer från avsnittet ”The one the morning after”. Rachel får reda på att Ross varit otrogen och de har stor fight i Rachels och Monicas lägenhet. Joey, Chandler, Monica och Phoebe sitter i Monicas rum och vågar inte gå ut.

Joey: You think I need a new walk?
Chandler: What?
Joey: Well y’know, I’ve been walking the same way since high school. Y’know, y’know how some guys they walk into a room and everybody takes notice. I think I need a ’take notice’ walk.
Chandler: Are you actually saying these words?

Framåt slutet av avsnittet, när det är sent på natten, är de redo att smyga ut:

Phoebe: They’ve been quiet for a long time.
Joey: Maybe she killed him?
Chandler: Let’s go. Is that your new walk?
Joey: No, I really have to pee.

I lördags, när jag och Wille var på väg mellan Torget och Lino:

Jag: Jag fick höra att jag går kaxigt.
Wille: Vadå?
Jag: En barndomskompis kände igen mig på långt håll på grund av mitt sätt att gå. Det är likadant som när jag var tonåring. Jag har hört det där med kaxigheten av flera personer, ända sen jag var typ 17.
Wille: Har du?
Jag: Ja. Jag fattar inte. Jag försöker ju inte gå runt och spänna mig. Jag är inte speciellt kaxig heller. Tycker du jag går kaxigt?
Wille: Kaxigt? Jag skulle säga att din gångstil är mer kåt än kaxig.

Jag hade en teori om att gångstilen var något jag plockat upp under min uppväxt i hooden. Gick man självsäkert var det mindre troligt att någon började jiddra med en. Jag vet inte var en teori bakom en kåt gångstil skulle vara.

Apropå kåt, idag läste jag om felhörningar på Hannas lillla blogg och hittade mitt soundtrack som ska spelas när jag typ ska upp och ta emot typ Guldpalmer, Nobelpris eller andra hedersutmärkelser: Petters ”Så klart”. Men textraden ska ändras permanent till felhörningen ”Alla grabbar jag vill ligga med (så klart!)”

Andra bloggar om: , , ,

Lektioner från Lino

1. Jag trodde att jag var värsta stealthflörtaren, där bara jag och måltavlan var medvetna om vad som hände. Uppenbarligen var jag lika diskret som en seriekrock på E4:an i rusningstrafik. ”Halva inne, eller?” retades Aronson i schlagerdunket på Lino i natt, när vi stod ett gäng och snackade och jag alltså trodde att jag var värsta flirtninjan.

2. Jag må ha illusioner om mina flirtskills, men jag har inga som helst om mina raggnings-dito. En gång var jag intresserad av en kille, som just då hade ett förhållande. I efterhand har han berättat att han trodde jag var intresserad av hans pojkvän och inte av honom. Jag behöver hjälp. Finns det typ Viagra, fast för raggning?

Hur som helst, killen på Lino flirtade tillbaka. Eller, han kollade rätt intensivt och log, vilket borde vara ungefär samma sak. Jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde något, och eftersom det finns få saker jag ogillar så mycket som att behöva ångra mig så gick jag fram till honom.

(Okej, kom nu ihåg att jag är lika duktig på att ragga som en blind är på att färgkoordinera)

Jag: Det här låter lamt, men du har sjukt snygga ögon (Vilket han alltså hade. Blå ögon på mörkhåriga killar är galet fint.)
Han: Tack! Hur är läget?

Konversationen fortsatte ett tag, ända tills ….

Han: Och så skulle jag gärna vilja bo i en stuga typ vid vattnet. Nära Stockholm, men vid vattnet.
Jag: Fortsätt säga sådär bra grejer och jag kommer fria till dig.
Han: Bäst jag håller tyst då.

Ridå.

3. Jag hatar att bli fotograferad. Jag vet att typ halva Sverige delar min uppfattning, och att få personer tycker att de själva blir bra på kort. sen finns det ett fåtal som tror de blir sjukt snygga bara de gör en Zoolander, men jag blir inte bra på kort. Igår träffade jag Kim live för första gången, och han kände inte igen mig. Nada. Niente. Nichts. Vilket i sig är en komplimang eftersom jag på bild oftast ser ut som någon som är nästan totalt, fast inte helt och hållet, olik mig själv. Kim tyckte jag skulle framhäva min hunkiga kropp mer. ”Flattery will get you everywhere”, säger jag och här är följdaktligen min nya överkropp-goes-Zoolander-presentationsbild på Qruiser: overkropp1.jpg

Tänk vad rätt plagg, rätt ljussättning och rätt vinkel kan göra. Förhoppningsvis får jag ligga massor nu. Jag kommer behöva köpa familjepack kondomer och glidmedel by the gallon.

Nä, folks, måste fortsätta prokrastinera. Jag har en deklaration och disk som behöver nixas, och att blogga är way för seriöst för att räknas som prokrastinering.



Andra bloggar om: , , ,

Riktiga män snusar

Igår hämtade jag ut mina parfymer beställda från Amerrrkat. Två flaskor, 726 bagis (varav 166 spänn tull och moms) och fyra veckors leveranstid. Inte alls värt det med andra ord, om det inte vore för att ena av parfymerna inte går att få tag på i svenska butiker.

Sommarens parfymmotsvarigheter till shorts och kortärmat heter ”Pure” (Dunhill) och ”Aqua” (Caroline Herrera). Jag luktar pojkvän igen! Anyhow, när jag hämtade ut paketet i min lokala ICA-butik såg jag en tändare som nästan fick mig att ångra att jag slutade röka. De har alltså gjort en tändare för stolta fjollor, för jag kan inte riktigt se någon annan målgrupp. Kanske Cola Zero-brudar?

ironisk_tandare.jpg

Andra bloggar om: , ,

Utslagsfrågan

Klockan är runt 5 på lördag morgon. Du har varit ute och festat och är sådär lagom skönt packad. Du kommer hem och inser att du inte har några hemnycklar. Du:

a) ringer en låssmed med jourtider så att du kommer in
b) åker tillbaka till stället där du festade och letar efter nycklarna
c) ringer den kompis hos vilken du självklart lämnat kopior på dina nycklar
d) ringer en gammal KK som du har haft sex med fyra gånger, varav sista var för sisådär åtta månader sedan, eftersom han bor bara ett par kilometer ifrån dig

Svarade du d) så kom du inte in. Istället svarade jag kk:n sömndrucket ”jaha, och vad ska jag göra åt det?”