Bloggvärldsbloggen, pedofili och yrkesetik

Lotta Holmström, ansvarig för Bloggvärldsbloggen och redaktör på Aftonbladets ”Läsarbladet”, är både journalist och författare. Två yrken som är avhängiga av yttrandefrihet. Censur är yttrandesfrihetens motsats, och det är svårt att föreställa sig en kompetent journalist eller en seriös författare som gläder sig när det inträffar. Ändå gjorde Lotta det när pedofil.se blev censurerat.

I sitt inlägg på Bloggvärldsbloggen om hela pedofil.se-debatten skriver hon

Det är med glädje jag konstaterar att den vidriga pedofilsajten nu är stängd. Bloggarna här på Aftonbladet Blogg har stor del i det, och ni ska ha all heder.

Eftersom jag hade svårt att förstå hennes glädje, skickade jag ett par frågor till henne. I kort version löd frågorna så här:

Jag undrar hur du kan förena [yrkesrollerna som journalist och författare] med åsikten att det är bra att någon som uttrycker en åsikt, som måhända är obekväm och mycket inkorrekt, men inte olaglig, blir censurerad?

Jag undrar också vilken skillnad du ser på den här typen av censur och Kubas censurering och fängslande av journalister (för att ta ett exempel)?

Enligt Lottas svar var det bilderna som var det hon först och främst reagerade mot. Bilderna föreställde unga (påklädda) flickor – tänk promotionbild för någon Hallmarkfilm. I mailet skrev hon att även om själva texten på sajten äcklar henne så är den inte brottslig. Hon måste på något sätt få ihop det med gläjen över censuren. Skälet till glädjen sammanfattas bäst av följande rad:

Därför tyckte jag att det var bra att sajten stängdes, så att [flickorna på bilderna] inte åsamkades lidande på grund av publiceringen som strider mot alla etiska regler.

Lotta undvek alltså frågan om censur genom att få det till att det var bildpubliceringen som var olaglig, och därför rättfärdigade en nedstängning av sajten. Dock blandade hon här ihop korten – upphovsrättsintrång föranleder inte censur om felet rättas till. Bilderna från sajten försvann redan på torsdagen (sajten stängdes ner under fredagen).

Frågan om hur hon får sin yrkesroll som journalist och författare att gå ihop med censur svarade hon på som om jag frågat huruvida det skulle vara Aftonbladets officiella ståndpunkt. Jag förtydligade, omformulerade och ställde samma frågor än en gång. Den här gången blev svaret så här:

Hej igen!
Jag tycker jag svarade på sakfrågan. Jag är glad att sajten stängdes ner så att barnen slapp bli uthängda. Du får det till censur av åsikter. Det är din tolkning.

Jag tvivlar på att Lotta anser att upphovsrättsintrång rättfärdigar censuren av en hel sajt, framförallt då det rättats till efter tillsägelser. Aftonbladet Blogg stänger till exempel inte ner bloggar som felaktigt publicerat bilder om bloggarna tar bort bilderna.

Du själv försvarar sajtens rätt att publicera åsikterna, men verkar bortse från bildpubliceringen. Eller tycker du att även den ligger inom yttrandefriheten? Var går i så fall gränsen? Hur lättklädda, sexifierade bilder barn ska man få publicera på en pedofilsajt?

Notera insinuationen: Jag försvarar sajtens rätt att publicera bilderna. Bilderna var ”lättklädda, sexifierade bilder”. Sajten var en pedofilsajt. Helt plötsligt är det jag som är ifrågasatt, trots att jag ingenstans hävdat att det var rätt att publicera bilderna. När det gäller bildernas natur så var det sammanhanget som gjorde dem smaklösa, i vilket annat sammanhang som helst var de något bara föräldrar och morföräldrar skulle bli begeistrade över.

[Jag har klippt bort slutet på mailet, som rörde Lottas åsikter om min publicering av fejkintervjun med Motherwitch.]

Jag påpekade att bilderna tagits bort från sajten innan den censurerats, och fick ett svar där hon återigen backar från att det skulle ha varit censur:

För mig var aldrig detta en yttrandefrihetsfråga, utan en fråga om att skydda oskyldiga barn som hängts ut i ett pedofilsammanhang.

Lotta svarade aldrig på frågan hur hon får sin yrkesroll som journalist och författare att gå ihop med det faktum att hon gläds över nedstängningen av en laglig sajt. Förmodligen insåg hon redan från början att det skulle vara detsamma som att erkänna att hon är inkompetent, då journalism och censur inte fungerar ihop. Samtidigt kan hon inte ta avstånd från åsikten att hon är glad, eftersom hon då måste ta debatten om yttrandefrihet med Motherwitch-bloggarna. Det skulle resultera i en storm där hon och Aftonbladet riskerar bli utpekade som pedofilpåhejare. Precis som debatten kring pedofil.se har visat bildas lynchmobbar snabbt, och de lyssnar inte till argument eller reson. En tillräckligt stor lynchmobb skulle kunna sänka Aftonbladet Blogg, eller ännu värre: Aftonbladets upplaga. Det vore en katastrof för Lotta.

Att jag förstår Lottas handlande reparerar dock inte skadan den här historien har tillfogat hennes trovärdighet, inte heller återställer det den respekt hon tappat i mina och flera andras ögon.

Hela mailkonversationen i sin helhet.
En sammafattning av historien kring pedofil.se

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

En sammanfattning av historien kring Pedofil.se

Texterna på pedofil.se må vara osmakliga, obehagliga och upprörande. De uppmanar dock aldrig till brott och är således alltså inte olagliga. Ändå försvann sajten tack vare något som endast kan beskrivas som en virtuell lynchmobb. Det mest tragiska är att denna lynchmobb i efterhand är ivrigt påhejad av Bloggvärldsbloggen och Lotta Holmström. Nedan följer en sammanfattning av händelserna ur min händelsehorisont. Det som är viktigt att påpeka är att jag inte varit ensam att försvara yttrandefriheten. Blogge Bloggelito och Oscar Swartz är bägge kända yttrandefrihetsförespråkare och har såklart skrivit om det här. Maxibloggism har gjort en utmärkt sammanfattning av skillnaden mellan ”pedofiler” och ”folk som begår sexuella övergrepp på barn”.

Observera: Då Motherwitch-bloggen numera är raderad är länkarna till hennes inlägg här bara ögonblickskopior av inläggen och kommentarerna som ligger här som referens till debatten.

Måndag 28 juni
En Aftonbladet-bloggare, Motherwitch, hittar sidan pedofil.se och lägger upp ett inlägg där hon ber att ”någon ser till att få bort den vidriga sidan”. Det inlägget får inte tillräckligt uppmärksamhet och lägger tre timmar senare upp ett liknande inlägg. Inlägget får över 300 kommentarer och uppmärksammas av flera andra bloggare – de flesta från Aftonbladets bloggcommunity.

Tisdag 29 juni
Tabitha van Dinther från Stockholm startar en namninsamling för att få sajten nedsläckt. Anledningen är att sidan debatterar för saker Tabitha och undertecknarna finner obehagliga – men istället för att bemöta med debatt kräver man att ”de svenska myndigheterna tar sitt ansvar och gör allt i sin makt för att ta bort den här sidan från internet” (här finns en skärmdump från sidan om länken inte fungerar). Fram till idag har 630 personer skrivit på namninsamlingen, och kommentarerna innehåller kommentarer som: ”Om dödsstraff var lagligt i sverige vore pedofiler de första som skulle avrättas!”, ”Utrota de jävlarna!!!!” och ”Alla pedofiler borde gasas ihjäl! För barnens skull!”.

Motherwitch tycker att ”de ansvariga inte vill ta ansvar för pedofilsidan”. IIS, som är ansvariga för domännamn som slutar med .se, kan inte stänga domänen – vilket är uppenbart då ordet ”pedofil” inte är olagligt. Surftown, det danska webbhotellet som pedofil.se låg på vid tillfället, svarar

Tak for din henvendelse. pedofil.se er hostet af Surftown, ganske korrekt.
Vi skal dog ikke være smagsdommere overfor vores kunder, derfor blander vi os ikke i domænenavne eller indholdet på deres hjemmesider. Såfremt det selvfølgelig ikke overtræder lovgivningen. Bo B. Surftown Support

Det har gjorts försök att polisanmäla pedofil.se, eller rättare sagt, personerna bakom – det är dock oklart för vad och huruvida polisanmälan följdes upp.

Motherwitch gör ett inlägg i vilket hon sammanfattar adresser man kan anmäla pedofil.se till, bland annat Polisen, Ecpat, IIS. Samtidigt listar hon e-postadressen till ansvariga bakom pedofil.se. Jag antar att det är i detta inlägg hon uppmanar till mejlbombning, vilket hon senare ska bli tillrättavisad för av Aftonbladets moderatorer, varpå inlägget redigeras.

Motherwitch gör ett inlägg där hon avslutar med:

Det här handlar inte om att tysta en obekväm åsikt, och är inte heller en fråga om yttrandefrihet. Det här handlar om att förebygga brott. Ett försök att släcka ner en hemsida där man uppmuntrar sexuella relationer mellan vuxna och barn.

Onsdag 30 maj
Motherwitch blir tillrättavisad av Aftonbladet Bloggs moderatorer. Hon och hennes kommentatorer har uppmanat att mejlbomba och/eller hacka Pedofil.se. Bägge två är uppmaningar till brottsliga handlingar, vilket inte är tillåtet enligt Aftonbladet Bloggs regler. Motherwitch är upprörd och anser sig vara motarbetad av Aftonbladet Blogg. Tillrättavisningen väcker arga känslor även på Aftonbladets blogg-community, bland annat detta inlägg som uttrycker ilska över ”Aftonbladets censurhets”.

Expressen skriver om pedofilsajten. Artikelns vinkel är inte att försvara yttrandefriheten, tonen är snarare beklagande över att polisen står maktlös då vi har åsiktsfrihet. Motherwitch och de bloggare som håller med henne hyllar expressen och är arga på Aftonladet för att Aftonbladet inte nämnt historien.

Torsdag 31 maj
Motherwitch gör ett försök att sammanfatta kommentarerna i debatten, även de som inte varit till hennes fördel. Det som utkristalliserar sig är hennes argument till varför sidan ska stängas:

Det finns röster som försöker göra gällande att den här diskussionen handlar om yttrandefrihet. Att alla ska ha rätt att uttrycka sin åsikt. Det stämmer bra. ALLA har rätt att uttrycka sin åsikt. Och MIN ÅSIKT är att en webbsida som uppmanar sexuellt umgänge mellan barn och vuxna inte är annat än fruktansvärt vidrig förnedrande och kränkande. Den uppmuntrar även till lagbrott, dvs sexuellt umgänge med mindreråriga barn.

Den sista meningen i texten innehåller faktafel, då sajten inte någonstans direkt uppmuntrar till sex med minderåriga. Däremot kan man på sin höjd läsa in det som en förlängning av argumentationen – osmakligt, visst, men inte olagligt.

Surftown, det danska webbhotell där pedofil.se låg, stänger ner sajten. Av vilken anledning är oklart. Motherwitch och kretsen runt henne firar segern.

Jag skriver en fejkad intervju med Motherwitch, där jag ändrar hennes motiv från att censurera sidan till att värna om yttrandefriheten. Motherwitch känner sig mycket kränkt och ser det som att pedofiler vill komma åt henne. Hon överväger att offra sin anonymitet och ställa upp på en intervju (citat) i en RIKTIG intervju med en RIKTIG journalist i ett RIKTIGT forum (slut citat).

Lotta Holmström, Sigge Eklunds efterträdare på Bloggvärldsbloggen skriver ett inlägg där hon förklarar dels varför Motherwitch blev tillrättavisad av moderatorerna, och dels uttrycker sin gläde över att sajten nu är censurerad. Notera att Lotta vid det här laget är medveten om att det enda olagliga på sajten var upphovsrättsintrånget med bilderna som föreställde (påklädda) unga flickor.

Det är med glädje jag konstaterar att den vidriga pedofilsajten nu är stängd. Bloggarna här på Aftonbladet Blogg har stor del i det, och ni ska ha all heder.

Motherwitchs blogg har vid det här laget förstaplatsen på Knuff.se:s ”Aktuella bloggar just nu”, liksom förstaplatsen bland ”Mest länkade bloggar” på Bloggportalen.se

Fredag 1 juni
Jag skriver en fråga till Lotta Holmström, som är om hur hon förenar yrkesetiken som journalist och författare, med glädjen över censur av en sajt som inte var olaglig. Lotta svarar och ifrågasätter samtidigt min fejkade intervju med Motherwitch. Svaret från Lotta är en kvarts pudel samtidigt som hon fortsätter undvika kärnfrågan, varför jag skickar en uppföljningfråga. Jag får svar, och ber Lotta förtydliga även det varpå hon anser debatten avslutad – medan jag tycker att hennes trovärdighet starkt kan ifrågasättas.

Världen Idag skriver att sajten stängdes ner tack vare dem.

Pedofil.se är åter online igen, denna gång hos webbhotellet PRQ.

Tisdag 5 juni
DN upptäcker Pedofil.se under måndagen och publicerar en artikel som har samma tongångar som Expressens artikel från 30 maj.

SvD publicerar TT:s telegram, vilket i sin tur citerar DN.

Även Aftonbladet publicerar TT:s telegram.

Debatten börjar återigen rasa i bloggar och kommentarfält.

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

Bloggvärldsbloggen gör en kvarts pudel

Jag fick ett svar från Lotta Holmström på etikfrågan jag tidigare skickat till henne. I sitt svar undviker Lotta i princip min fråga genom att prata om Aftonbladets officiella ståndpunkt. Jag vet inte vari missförståndet uppstod, då jag efterfrågade Lottas inställning i egenskap av journalist och författare. Jag skickade en följdfråga till Lotta och tänkte vänta med publiceringen av svaren tills hon fått utveckla sitt resonemang mera, men Lotta vill gärna att jag publicerar mailkonversationen redan nu. Så, här är Lottas svar:

Hej Micke!

Det jag främst reagerade mot på pedofil.se var bilderna. Jag tror knappast att dessa barn eller deras föräldrar godkänt att figurera i ett sammahang där pedofili glorifieras. Därför tyckte jag att det var bra att sajten stängdes, så att de inte åsamkades lidande på grund av publiceringen som strider mot alla etiska regler.

Sedan blev jag äcklad av själva texten. Att jämföra pedofili med homosexualitet, som om det vore en naturlig fråga om läggning, äcklar mig. Men du har rätt i att texten i sig inte är brottslig och att man har rätt att uttrycka en åsikt även om den inte är politiskt korrekt. Tillsammans med bilderna tyckte jag däremot att det var en ytterst olämplig publicering, och därför tyckte jag att Motherwitch och de andra bloggarna som kämpade för att stänga ner sajten gjorde en god insats.

Jag skriver Bloggvärldsbloggen i Aftonbladets bloggverktyg, men som våra andra bloggare är det jag som står för det jag skriver och det ska inte ses som Aftonbladets officiella åsikt om jag inte uttryckligen skriver det.

Sedan undrar jag hur du med gott samvete kan publicera en fejkad intervju. Det är säkert självklart för de som känner Motherwitch att hon inte sagt dessa saker, men hur ska en utomstående kunna veta. Jag utgår från att du publicerar även denna fråga, och svarar på den.

Vänliga hälsningar,
Lotta

Jag förtydligade mina frågor och skickade ytterligare ett mail till Lotta:

Hej Lotta,

Först och främst ett förtydligande: Jag ber om ursäkt om jag antytt att det du skulle säga var Aftonbladets officiella linje. Att anställdas enskilda åsikter inte är arbetsgivarens är solklart. Med det sagt:

I ditt svar upplever jag att du gör en halv pudel från det du uttrycker i bloggen. Där uttrycker du glädje över censuren av (texten
på) en sajt som du inser (citat) ”i sig inte är brottslig och att man har rätt att uttrycka en åsikt även om den inte är politiskt korrekt.”

Jag skulle alltså vilja att du svarar på sakfrågan, hur du ser på att du är journalist och författare på att du ser med glädje på censur av lagliga åsikter, och vilken skillnad det är på denna typ av censur och censuren på Kuba.

När det gäller din fråga så hade jag tyckt att det var oetiskt att fejka en intervju om jag vore journalist. Nu är jag inte det. På sin
höjd kan jag tycka att jag balanserar på gränsen, men eftersom jag inte någonstans i intervjun gör en ansats över att göra mig löjlig över Motherwitch, och då jag inte är ute efter att förtala henne utan få henne att framstå som en förkämpe för yttrandefriheten, anser jag att det faller på rätt sida av etikgränsen.

Hälsningar
Micke Kazarnowicz

Här är Lottas förtydligande:

Hej igen!

Jag tycker jag svarade på sakfrågan. Jag är glad att sajten stängdes ner så att barnen slapp bli uthängda. Du får det till censur av
åsikter. Det är din tolkning.

Du själv försvarar sajtens rätt att publicera åsikterna, men verkar bortse från bildpubliceringen. Eller tycker du att även den ligger inom yttrandefriheten? Var går i så fall gränsen? Hur lättklädda, sexifierade bilder barn ska man få publicera på en pedofilsajt?

Vad gäller den fejkade intervjun: Jag tycker inte att man behöver vara journalist för att ta ett ansvar för vad man skriver, och att hålla sig till sanningen. Jag kommer i alla fall framöver att se med skepsis på det du skriver på Åsiktstorped, då jag inte kan lita på att det är sant. I slutändan tror jag att du mest skadar din egen trovärdighet med det här greppet.

Mvh,
Lotta

Lotta försöker få det här till en fråga om flickorna som fanns med på bilderna (som, såvitt jag förstår, kommer ur någon amerikansk film eller teveserie). Istället för att uppmana att agera mot bilderna och föra argumentation mot sajten, tycker Lotta att censur är vägen att gå. Det är dock inte censur i Lottas mening. Bilderna var inte heller ”lättklädda” på det sätt som Lotta implicerar om inte mitt minne sviker mig. Att min trovärdighet hos Lotta skadas av fejkintervjun kan jag absolut leva med.

Dock försvann bilderna från pedofil.se långt innan sajten stängdes ner. Jag undrar hur Lotta såg på det hela ljuset av detta faktum.

Hej Lotta,

Jag håller med om att bilderna var en felaktig publicering, eftersom de inte hade upphovsrätten till dem.

Du är uppenbarligen inte uppdaterad om hur det gick till: bilderna försvann från sajten flera timmar innan den togs ner. Den fanns alltså
uppe med enbart texten. I ljuset av det undrar jag hur du ser på nedsläckningen av sajten?

hälsningar
Micke

Här är Lottas svar:

Hej Micke,

När jag kollade på sajten fanns det bilder av små barn på varje sida. I den cachade google-versionen av sajten syns också att där legat
bilder (även om inte bilderna cachats som tur är), så de kan inte ha varit borta så länge, och jag tror också att det var bildpubliceringen tillsammans med texten som låg bakom opinionsbildningen mot sajten på bland annat Aftonbladet Blogg.

För mig var aldrig detta en yttrandefrihetsfråga, utan en fråga om att skydda oskyldiga barn som hängts ut i ett pedofilsammanhang.

Om sajten borde ha släckts ner utan bilder? Det är en svårare frågeställning. Den är troligtvis inte olaglig. Men det måste också vara fritt fram att opinionsbilda mot en sådan sajt, liksom det står dig fritt att opinionsbilda för den i yttrandefrihetens namn. Beslutet att stänga sajten får däremot webbhotellet stå för, för vad jag förstår var det de som valde att ta ner sajten på grund av kritiken och polisanmälningar.

Opinionsbildningen på Aftonbladet Blogg har jag däremot fortfarande inget att invända mot, förutom uppmaningen på en av bloggarna att
mejlbomba eller hacka sajten. Det skedde mot bakgrund av hur sajten såg ut medan bilderna fortfarande var utlagda, och resonemang kring texten separat från bilderna blir därför teoretiska.

Mvh,
Lotta

Andra bloggar om: , , , , , ,

Etikfråga till Bloggvärldsbloggen

Från: Micke Kazarnowicz
Till: Lotta Holmström
Ämne: Etikfråga

Hej Lotta,

Jag har en fråga om en kommentar du gör i ett inlägg på Bloggvärldsbloggen:

”Det är med glädje jag konstaterar att den vidriga pedofilsajten nu är stängd. Bloggarna här på Aftonbladet Blogg har stor del i det, och ni
ska ha all heder.”

Såvitt jag förstår skriver du Bloggvärldsbloggen i professionellt syfte, alltså som journalist. Du driver även sajten Skriva.net, som handlar om skrivande och författarskap. Jag undrar hur du kan förena dessa yrkesroller med åsikten att det är bra att någon som uttrycker en åsikt, som måhända är obekväm och mycket inkorrekt, men inte olaglig, blir censurerad?

Jag undrar också vilken skillnad du ser på den här typen av censur och Kubas censurering och fängslande av journalister (för att ta ett
exempel)?

(FYI så kommer detta brev, inklusive ett svar från dig, att publiceras på min blogg)

Hälsningar
Micke Kazarnowicz

Fotnot: Här kan du läsa Lottas inlägg.

Andra bloggar om: , , , , ,

London(l)ista, plats 6: The little differences

6. The little differences

– You’ll dig it the most. But you know what the funniest thing about Europe is?
– What?
– It’s the little differences. A lotta the same shit we got here, they got there, but there they’re a little different.
– Examples?

När jag åker utomlands blir de skillnader jag förväntar mig osynliga. Det är de små, oförväntade skillnaderna som växer och tar plats i minnet.

Till exempel patrullerande poliser. Till fots. I London är det såvitt jag förstått en vanlig syn. Sist jag såg en uniformerad polis patrullera till fots i Sverige var ballongbyxor fortfarande inne. När de dessutom är så snygga som polisen som fikade på Kitchen & Pantry är det storbuns. Vilket för mig in på en annan skillnad:

Den låga fuckables-faktorn. En fuckable är en person tillräckligt snygg för att du ska kunna utbrista ”Ska vi knulla nu, eller vill du dansa först?”. Antalet fuckables från London som jag spontant minns så här i efterhänd är tre. Snyggsnuten på Kitchen & Pantry, servitörssnyggot på Luna Rossa och hunken på Beach Blanket Babylon (som för övrigt var från något av de spansktalande länderna i Sydamerika). Mr Classy från flighten räknas inte, eftersom jag inte vet huruvida han var londonbo, eller bara tillfälligt importerad. Teorin att vikingarna körde en beauty drain på Storbritannien verkar stämma.

”Voyeur” är ett franskt ord, vilket är lite ironiskt med tanke på att det förmodligen finns fler övervakningskameror i centrala London än vad det finns i hela Frankrike. Tunnelbanan, nattklubben, taxin, gatan – du kan räkna med att bli inspelad typ överallt. Inte nog med det, du kan också prenumerera på flödet från ett antal kameror i ditt område via digital-teve. Som grannsamverkan, fast digitalt.

Sist, men inte minst har vi ”Vad är skoluniform?”, som såklart är svaret på Jeopardy-frågan ”Får vanligtvis ointressanta 17-åringar att bli rätt sexiga, framför allt om den bärs med skjotan lite slarvigt uppknäppt och slipsen löst hängandes runt halsen”.

Bubblare: Rökning på krogen (slut från 1 juli), cellofaninslagna kakor på cafeer, adressering till lägenhetsnumret istället för namnet på den som bor i lägenheten.

Andra bloggar om: , , ,

Möt kvinnan som gör reklam – för pedofiler

Att föra en debatt kring kontroversiella ämnen i Sverige är idag inte möjligt, trots att vi har grundlagsfäst yttrandefrihet. Superbloggerskan Motherwitch är en av dem som tröttnat på att stå maktlös bredvid, och göra något åt saken. Hon bestämde sig för att hjälpa sajten Pedofil.se att bli känd, vilket resulterade i såväl många blogginlägg, som en artikel i Expressen.se Åsiktstorped har fått en unik intervju med kvinnan bakom aliaset Motherwitch.

När man läser ditt inlägg som tände debatten kräver du att Pedofil.se släcks ner. Varför väljer du att träda fram med det riktiga syftet just nu?
Jag hade hoppats att det skulle komma fler reaktioner av typen ”Men de skriver ju inget som är olagligt, varför ska vi stoppa den sajten?”, men när Aftonbladetbloggarna förvandlades till en virtuell pöbel redo att bränna folk på bål tyckte jag att det gick överstyr.

Varför vill du att Pedofil.se skulle få uppmärksamhet?
I dagens debattklimat här i Sverige kan man inte uttrycka åsikter som gravt avviker från det som anses vara politiskt korrekt utan att direkt bli misstänkliggjord och utpekad som sympatisör. Antingen blir man censurerad, eller tystad genom att ingen vill ta debatten med en. Sverigedemokraterna blev ignorerade av de stora partierna, och se vad som hände.

Du tycker alltså att pedofili är något bra?
Jag tycker att sexuella övergrepp är något vedervärdigt, framför allt om det är barn inblandade. I dagens debatt är pedofil detsamma som någon som förgriper sig på småbarn, men faktum är att det är skillnad på personer som har sexuella tankar om barn, och personer som förgriper sig sexuellt på barn. Man är ju inte våldtäksman automatiskt bara för att man fantiserar om våldtäkter. Det finns många pedofiler som dras med ångest och skuld kring sina fantasier, och som idag inte kan få hjälp på grund av samhällets stimatisering.

Håller du med om det som står på pedofil.se?
Det handlar inte om huruvida jag håller med eller inte. Det handlar om yttrandefrihet, om att kunna säga vad man vill så länge man inte uppmuntrar till lagbrott. De flesta reaktionerna handlar om att stänga ner och censurera sajten, men bara för att en åsikt är obekväm kan vi inte … nej, får vi inte tysta den. Det är en demokratifråga.

Du tycker alltså att man ska få propagera för pedofili?
Jag tycker att man ska få propagera, debattera och diskutera alla ämnen så länge man inte uppmuntrar till lagbrott. Pedofilifrågan är tacksam eftersom den är så infekterad. Ta till exempel Thomas Bodströms förslag att man ska kriminalisera virtuella övergrepp i till exempel Second Life – men folk har ju skjutit ihjäl varandra virtuellt ända sedan Quake [ett av de första first person shooter-spelen med stöd för spel över internet, reds anm.] och ingen har velat kriminalisera det? Vi behöver få ett friskare debattklimat i världen och i Sverige.

Är du nöjd med resultatet av din reklamkampanj?
Jag hade hoppats på mer reaktioner som försvarade yttrandefriheten, men jag förväntade mig inte mer än det här. Jag förstår att Expressens skribenter måste röra sig i en svart-vit värld, och att de inte kan föra en nyanserad debatt, men jag hade hoppats att bloggarnas reaktioner hade varit mer debattvilliga vuxna och mindre blodtörstig medeltida pöbel.

Fotnot: du hittar Motherwitchs originalinlägg på Aftonbladet Blogg

Andra bloggar om: , , , , ,

London(l)ista, plats 7: Carol Channing & Fuego Manzana

7. Carol Channing & Fuego Manzana

Det var på Lonsdale jag gjorde bekantskap med först Carol Channing, och sedan Fuego Manzana. Jag erkänner att Carol på ytan inte såg så speciell ut. Om jag bara gått efter utseende så hade jag missat en bra upplevelse. Trots sin ålder visade hon sig vara väldigt fräsch. Sofistikerad. Hon omgavs av en svag doft av hallon och champagne. Det var svårt att inte bli betagen i Carol redan efter första sekunderna. Jag hade lätt kunnat spendera hela kvällen med Falcon Crest-bitchens efternamne, men så råkade jag på Fuego Manzana.

Smaka på namnet. Fuego. Manzana.

Tänker du porrskådis? Det är inte en helt galet tänkt, med tanke på hur het Fuego var. Det var ett flyktigt möte, över på kanske en kvart, men jag kände smaken av honom ända tills jag sköljde bort den med en drink på Montgomery Place.

Jag erkänner att jag inte har varit på speciellt många cocktailbarer, men jag har svårt att föreställa mig någon bättre än The Lonsdale i Notting Hill. Skön mix av snygga lokaler, housig pop och trevlig service. Det finns något otroligt civiliserat över att få bordsplacering för att kunna dricka cocktails.

Carol Channing är gjord på champagne, hallonkonjak (Eau de Vie) och färska hallon. Den skapades 1984 och är mycket riktigt döpt efter skådespelerskan. Fuego Manzana är gjord på rom, färskt granny smith-äpple, hemgjord chililikör och lime. Namnet är spanska och betyder eldäpple.

Om ni är i Notting Hill, missa inte det här fantastiska stället. Mycket bra inledning på partykväll eller som lounge med ett par vänner.

Andra bloggar om: , , , ,

London(l)ista, plats 8: Roka fett japansk mat gör

8. Roka fett japansk mat görroka_small.jpg

Lördagen var skönt dekadent. Shopping på Harvey Nicks och Harrods följd av lunch med champagne, vaktel och gåslever, japanese style. Det enda som kunnat göra lunchen mer dekadent var om vi beställt kobe-biff á 130 pund filén och sedan haft en orgie med femton oskulder på matbordet. Man måste dock beställa kobe-biffen i förväg, och sex med de få oskulderna i restaurangen hade inneburit såväl en omdefinition av ”barnkär” som en längre fängelsevistelse.

Som matupplevelse betraktat går lunchen på Roka direkt upp på topp-två listan, endast slagen av avsmakningsmenyn på Gondolen i Stockholm. Roka har egentligen bättre mat, snyggare inredning och bättre service, medan Gondolen har bättre utsikt som tillsammans med kompositionen måltid-vinval gör att de tar hem segern på mållinjen.

(Under lördagkvällen insåg jag och Dexo att vi bägge gillar Ursula LeGuin, och att vi bägge ogillar Star Wars. Yoda-syntaxen i punkt åtta är således inte bara en korrekt beskrivning av resturang Roka och en måttligt dålig göteborgsvits, det är också en subtil referens som ingen annan fattar.)

Andra bloggar om: , ,

London(l)ista, plats 9: In-flight-flirt med Victor Lang

Listan över intryck från London fortsätter.

9. In-flight-flirt med Victor LangMin heta in-flight-flirt
Well, det var väl inte exakt Gabby Solis-Marquez dejt jag flirtade med hela vägen från att vi köade för att gå ombord på planet, tills att vi klev av det i London, men han var lika stilig. Han hade sällskap av en kvinnlig kollega. Eller möjligen en fru som var otroligt cool med hans flirtande med killar. Jag hade torsdagskvällen oplanerad och såg fram mot en classy drink med mr Almost Lang, men jag lyckades inte hitta honom efter att vi klivit av. Tuff skit.

Istället blev det middag på Luna Rossa i Notting Hill. Mycket italienskt ställe, komplett med äldre upprörd farbror som springer runt och ömsom skriker på italienska till sin personal – som alla verkar vara italienare, som tur är, för det är ju oproduktivt att skälla på folk på ett språk de inte förstår tänker jag – och ömsom klappar på kunderna och undrar om allt är till belåtenhet. Väldigt goda pizzor.

När jag skulle sova fastnade jag framför en brittisk variant av ”gissa ordet”. När jag ser de svenska programmen vill jag slita av mig benet så jag kan improvisera en skämskudde med det, men den brittiska programledaren var bra. Han småsnack var ganska förtrollande. Det fungerade alltså, men jag kan inte sätta fingret på om det är en kulturell skillnad, språklig dito eller om jag bara stötte på ett lysande undantag som bekräftar regeln.

Andra bloggar om: , ,

London(l)ista, plats 10: Språka på engelska

Eftersom jag älskar London, älskar listor och älskar att blogga så måste bloggande av en lista över intryck från London vara kärlek i kubik. Allt detta levererat från ett Oslo så regnigt att om jag bara ignorerar alla söta norrmän och tittar på den fula snubben som sitter tvärs över från mig, så kan jag låtsas att jag fortfarande är i London. Well, det och avsaknadet av heltäckningsmattor och konstiga odörer på flygplatsen.

10. Min engelska accentPrata gotländska annars ...

Jag kan inte härma dialekter. Om du så pekade med en pistol på, säg, en söt kattunge och hotade att skjuta den så skulle min gotländska likt förbannat misstas för ett försök att härma värmländska (har hänt!). Likadant är det med engelska. Jag kan inte medvetet låta som en britt, för att inte tala om australiensare (”Are you from india?”). Däremot börjar jag omedvetet ta efter folks dialekter, vilket gör att jag lätt misstas för idiotturist som försöker låta brittisk. Det händer även på svenska. Om du någonsin tycker att jag tar efter din dialekt eller dina uttryck, är det inte för att driva med dig. Såvida du inte heter Anna Skipper, men då förtjänar du att drivas med.

Andra bloggar om: , , ,