Bajspartiklar, toalettspolning och varmluftstork

Jag har skrivit förut att min hjärna har ett ytskikt av superlim som biter extra bra på värdelös kunskap. Till exempel att ”Otis”, som det står på skyltar i många av hissarna i Sverige, kommer från en kille som hette Otis och uppfann en säkerhetsmekanism som bromsar hissar som är på väg att störta (tack för den, Eric!)

Tänk dig då att någon berättar att om man spolar toaletten med locket uppfällt sprids bakterier med kraften hos en tornado.

Messerschmitt som jag är kan jag inte bara rapa upp sånt här utan att ha faktakollat det, och när någon annan påstod att varmluftstorkar på tolatterna är ohygieniska och sprider bakterier insåg jag att bägge fallen måste undersökas.

Fall 1: ”Att spola med uppfällt toalettlock sprider bakterier”
Det är är sant. With a vengeance. Mythbusters har gjort en grej om det, där de placerade tandborstar på olika avstånd från en toalettstol. En referensborste placerades ungefär 15 meter bort, dessutom övertäckt med ett glas. Efter studiens slut visade det sig att det fanns bakterier som återfinns i avföring även på tandborsten som var övertäckt med ett glas.

Och förresten, att fälla ner toalettlocket gör ingen skillnad, såvida inte toalettlocket är gjort i marmor och sluter lufttätt mot toalettstolen, och tolaettstolen har bakteriedödande självrengöring. När du spolar med locket stängt kommer bakterierna ut genom hålen mellan toalettstolen och toalettlocket. Dessutom lägger sig små små vattendroppar som en dimma i toalettstolen, och när nästa person lyfter locket sprids dimman ut i rummet.

Om det är någon tröst så var mängden bakterier på samtliga tandborstar alldeles för liten för att kunna utgöra en risk för ens den svagaste människa.

Fall 2: ”Varmluftstorkar är ohygieniska och sprider bakterier”
Den här är lite svårare. Det finns å ena sidan en del studier som visar på att varmluftstorkar skulle vara mindre hygieniska, men å andra sidan är några av dessa beställda av tillverkare av pappershanddukar. Det finns forskning som pekar på en ökning av bakteriefloran på händerna tack vare den varma luften, och det finns teorier om att luften torkar bättre och därför hämmar tillväxten av bakterier. Det finns däremot ingenting som pekar på att det skulle samlas bakterier, som sedan sprids i luften, inuti varmluftstorkar.

Hur som helst är jag inte alls orolig för att använda varmluftstorken. I så fall är jag nojigare när det gäller att ta i dörrhandtaget på vägen ut från toaletten, med tanke på hur många som inte tvättar händerna alls.

Källor:
Snopes’ diskussionsforum, Answerbag.com, Ask Metafilter och Wikipedia

Andra bloggar om: , , ,

Tre kommentarer (Dagens citat)

And I am in Love with Micke.whos does BJ…King of BJ..

– Mrs Scofield kommenterar ett fotografi där jag figurerar. Sammanhanget får du fantisera ihop själv.

You had me at ‘Jake Gyllenhaal’

– Nicholai, en av killarna som skriver copy för Innocent, kommenterar mina Innocent-inlägg. Här pratar vi konsumentkontakt av tredje graden. Betyget sänks dock något av att mitt mail till Innocent, om huruvida deras innehåll kan vara lika gammalt som Brämhults förblir obesvarat två veckor efter att det skickats. För er som missat det så kan Brämhults ”färskpressade” juicer vara tio månader gamla när de tappas på konsumentförpackning. Färskt, ne?

Bara för att du är en livhatare, behöver du inte kränka andra lejon, som är charmiga, som är stilfulla, som är födda till LEDARE och inte till nollor som du. Är man lejon så är man älskad av ALLA, och då menar jag precis alla.

– Emina får frispel för att jag publicerat det alternativa horoskopet för lejon.

Andra bloggar om: , , ,

Provocerande underkläder och ojämställt sex

Agent Provocateur är ett fantastiskt namn på en underklädesbutik. Det bästa är att de inte fallit för den politiska korrekthet som infiltrerat sexet i Sverige. ”Sex visar inte hänsyn och går inte ihop med jämställdhet” som parterapeuten Esther Perel säger. Det finns inget motsatsförhållande i att vara feminist och tända på att vara undergiven i sängen, men jag har hört väldigt få feminister som berättar att de vill bli dunkade gula och blå i sängen. Agent Provocateur gör det enkelt för dessa med en top med texten ”Bite me, whip me, eat me, fuck me like the whore that I am. Then get the fuck out.” Vips! Girl power och undergivenhet i en och samma förpackning. Jag tycker dock att ögonbindeln är snäppet bättre. Förmodligen mer provocerande också, eftersom den bara har texten ”Fuck me like the whore that I am”.

För en vecka sedan öppnade Agent Provocateur i Stockholm och gav oss några fler metropolpoäng. Jag och Andy gick förbi Birger Jarlsgatan och kollade in butiken. Den är större än de i Istanbul och Notting Hill och stilen är skönt befriad från det ”skandinaviskt minimalistiska” som annars präglar butikerna i Stockholm. Det är ett fantastiskt ställe att handla julklappar till flickvänner, eller sig själv för den delen.

Om du ändå är inne i butiken, missa inte att det nu finns två kataloger att hämta. Agent Provocateurs kataloger är för flator och straighta killar vara vad Abercrombie & Fitch-katalogen är för bögarna.

Andra bloggar om: , ,

När terapi blir våldtäkt (för oss med Göteborgshumor)

Det gäller att tänka till ett par varv när man registrerar domännamn med sammansatta ord, för ibland blir det galet. Galet roligt. Jag har suttit och fnissat förtjust åt domännamn som: therapistfinder.com, powergenitalia.com, ipallover.no, gotahoe.com och kidsexchange.net. För att inte tala om programmerstools.org. En längre lista över domännamn som lätt kan uttalas fel finns hos Grupthink.

Saker att bli gråtmild för 3: att 8 spänn och en blick kan göra någon glad

När jag på tisdagskvällen satt på den relativt fullsatta tunnelbanan på väg mot Mörby Centrum gick en hemlös kvinna genom vagnen och tiggde pengar. Jag har sett henne tidigare. Hon ber alltid artigt om pengar och när folk inte ger henne något säger hon ”Tack ändå, ha en trevlig kväll” med en antydan till desperation i rösten. Jag tittade upp från min tidning medan hon gick genom vagnen, och det jag kände ett brinnande förakt för personerna som satt i vagnen. Ingen, inte en enda av alla dessa människor tittade upp på den här kvinnan. Inte när hon bad om pengar, inte som svar, inte ens när hon önskade dem trevlig kväll. Jag vet inte om hennes närmast mekaniska sätt och den korta tid hon väntar mellan ”Ursäkta, har någon av er ett par kronor att avvara” och önskningen om en trevlig kväll är ett resultat av att vetskapen att folk förmodligen inte bryr sig, eller för att hon så snabbt som möjligt vill därifrån. Egentligen spelar det ingen roll. Hade hon frågat om klockan, en upplysning som inte kostar något, så slår jag vad om att de flesta tittat upp och sett henne. Även om de inte haft klocka. När det handlar om några sketna kronor så är hon plötsligt osynliga kvinnan.

Det är så vansinnigt fegt att inte våga titta upp och säga ”nej, tyvärr”. Jag köper att man inte ger pengar, men att låtsas som om någon inte existerar är en vidrig form av bestraffning.

Äh jag bara skojar, det är inte alls förnedrande att behöva tigga pengar för sitt uppehälle. Gör man det kan man behöva den självförtroendeboost det ger att vara som luft i folks ögon när man artigt tilltalar dem.

Jag brukar aldrig ha kontanter med mig mig, men just då hade jag åtta kronor i jackfickan. Jag vet inte om ögonen tårades mer av ilskan åt de fega kräk som satt på tunnelbanan, eller av tanken att någon kan vara så svältfödd på bekräftelse och pengar att åtta kronor och att någon möter ens blick gör en så tacksam som kvinnan blev.

Nästa gång kommer jag högt fråga folk varför de inte ens kan se henne.

Andra bloggar om: , ,

Saker att bli gråtmild för 2: Etiska företag

Som vanligt laddade jag inför tisdagkvällens dubbelpass med en macka och en Innocent, och som vanligt läste jag på etiketten på flaskan.

Later in life, when we relax in our rocking chairs in the retirement home, we’d like to be able to look back on our work wit ha smile. That’s why we only work with farmers who treat their people and the environment with care and consideratoin. That’s why we use recycled plastic in our bottles, plant trees for the miles we drive in the car and donate at least 10% of our profits to charities in countries where we source our fruit from. It’s going to help us relax. We’ll rock so much nicer.

Jag älskar etiska företag, tänkte jag och försökte svälja klumpen i halsen.

När vi ändå är inne på det, så frågade jag ju Coop om KRAV-märkta bananer. Jag hade rätt, det pågår ett försök i Stockholm och Göteborg att bara sälja KRAV-märkta bananer på Coop Konsum och Coop Nära.

Sen kan man ju fundera på exakt hur lågt hallmarkindex jag har när jag blir gråtmild av en produktetikett, men då är det roligare att fundera på varför så många som skrivit skyltar om ”fars dag” skrivit det ”farsdag”. Ibland är ihopskrivning lika illa som särskrivning.

Andra bloggar om: , ,

Saker att bli gråtmild för 1: Timbro, Ordfront och hotet Bodströmifrån

Igår satt jag på Saltsjöbanan och läste Svenska Dagbladet. På Brännpunkt debatterades kanske det största hotet mot demokratin i Sverige just nu: Bodström inskränkningarna i den personliga integriteten som en majoritet av Riksdagen, med Bodström i spetsen, vill få igenom. Att inte fler har reagerat är galet, men jag tror att folk inte förstår vidden. Om Bodström skulle få som han vill så skulle polisen få avlyssna telefoner och rum, och övervaka internettrafik utan annat än vaga misstankar, eller att den avlyssnade har fel umgängeskrets. Kartläggningen av individer i Sverige ska också tas till ny nivå när tele- och internetoperatörer måste lagra i princip all data om vem som kontaktar vem vid vilken tidpunkt, också det utan misstanke om brott. Det mest ironiska är att kostnaden för denna myndighetsutövning läggs på operatörerna, så i slutändan kommer vi alltså få betala för att bli övervakade.

Anyhow, det var inte debattartikeln som gav mig en klump i halsen. Klumpen kom från att VD:n för Timbro och ordföranden för Ordfront skrev debattartikeln ihop. Att en sak kan vara så viktig och stor att den överbryggar den idéklyfta som finns mellan dessa två tankesmedjor är vackert. Och det, om något, borde vara en väckarklocka för alla.

Att få bort Bodström från makten var en nog så viktig anledning när jag röstade på Centern i riksdagsvalet (det, och Centerns ungdomsförbund, vars liberala inställning borde få LUF att rodna hela vägen ner till ryggslutet), men jag måste erkänna att Beatrice Ask är som att hamna ur askan, i elden. En justitieminister som inte ser problemet i att hemligstämpla en bunt material för att man inte orkar gå igenom och klassificera delarna hör hemma på en bananrepublik (utan KRAV-märkta bananer).

Andra bloggar om: , , , , ,

Good stuff, bad stuff

Good stuff 1: Levi’s gör inte bara snygg bögreklam, de har bra service också. I varje fall butiken i Gallerian. Jag sliter ut jeans i parti och minut (well, skrevet i jeans i alla fall) och den här gången mindes jag att säljaren sagt ”… och om de börjar slitas i skrevet, kom in med dem så fixar vi det”. Och det gjorde de, utan snack och med ett leende. Trots att jag saknade kvitto på inköpet. Dessutom räddade de mina favoritjeans, ett par gamla Levi’s Engineered som annars hade blivit tvugna att pensioneras. Jag älskar kompetent service!

Good stuff 2: Innocent har hittat till Sverige på allvar! Tidigare kunde man bara hitta dem typ på Arlanda, men numera finns de även på 7 Eleven och Pressbyrån. Lite dyrare än Brämhults, men också snäppet bättre och mycket mer underhållande. Förutom copyn på etiketten ska du kolla in botten på flaskan och ®-märket på etiketten. Det enda jag inte kan bestämma mig för är vilket varumärke jag älskar mest: Ben & Jerry’s eller Innocent.

Innocent - världens bästa (butikspackade) smoothies

Bad stuff 1: Taxi 020 är inte så duktiga på att ta hand om sina misstag. Boka taxi i regn, vänta i 25 minuter därför att den chaufför som skulle plockat upp dig gör amatörmisstaget att plocka upp någon annan och du får … 150 kronor i taxicheckar. Som bara kan kombineras med kontanter när du betalar.

Bad stuff 2: SL och trafiken. Allvarligt. Ingen vet vad exakt denna lövhalka beror på eller varför den blivit värre på sistone. Jag kan inte minnas lövhalka eller försenade tåg för en elva-tolv år sen, men det kan visserligen bero på att man då inte hade elektroniska anslagstavlor. Hur som helst är det galet att tunnelbanan kan vara drabbad av löv på hösten och snö på vintern. Förresten, minns ni vintern för några år sen när det snöade extremt mycket? Jag vet inte om det är en skröna, men tydligen krävs det två personer för att köra de plog-tåg som går på nätterna. De som la schemat för plogarna gjorde det utifrån vintern förra året, som varit mild. Oavsett om det är sant eller inte så är det ungefär den nivån SL-kompetens har i min värld.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Saker som utmanar min zen-ness, 2: Chiquitas mördarbananer

« Del 1: Goda människor som Anton Abele

En sak jag har svårt att ta med ro och bara skaka av mig är Chiquitabananer. Varje gång jag går in i random Pressbyrån-butik blir jag irriterad. Pressbyrån har nämligen bara Chiquita-bananer. För dig som inte orkar läsa på är en kort sammanfattning: Chiquita odlar bananer med bekämpningsmedel som skadar hälsan på dem som arbetar med odling och skörd, och Chiquita är inte ett dugg intresserade av att förbättra några som helst villkor för bananarbetarna. Däremot kan de tänka sig att betala för att skjuta av arbetare som är obekväma.

Anyhow, det är inte det som mest utmanar min zen-ness. De som utmanar min zen-ness är personer som tar bort klistermärket på Krav-märkta bananer för att få dem till samma pris som mördarbananer. Det är en sak att aktivt välja att köpa bananer som sparar en tia till det fascila priset av lite cancer och några missbildningar hos fattiga bananarbetare. Men att ta bort klistermärkena för att få de godare bananerna till det lägre priset är så lågt att de som gör det borde bitchslappas medvetslösa. Och det är alltså anledningen till att många butiker börjat plastförpacka Krav-bananerna. Stölderna alltså, inte att tjuvarna bitchslappas medvetslösa.

En stjärna till Coop, som bara har Krav-märkta bananer i sina butiker numera.

(Både Opassande och Bobby har dattat mig med ”Saker jag inte tänker ge en chans”, en dattning som jag antar på mitt eget sätt.)

Andra bloggar om: , , ,