- Får jag fotografera dig naken och publicera på nätet?
Om vi vill att samhället, och ungdomarna i synnerhet, ska kunna göra rätt – då måste vi anstränga oss att leverera en ledstång.
Det här är väldigt bra. När jurister alltid säger “det beror på” (för att juridik är komplicerat) så sticker Jocke Jardenberg ut hakan och ger svar kring fotografering. Det behövs. Det här är också en bra start på en diskussion vi alla måste föra – för lagen kommer inte hinna ikapp: hur gör vi när teknik som livsloggarkameran Memoto och tekniska hjälpmedel som Google Glass blir tillgängliga för gemene man?
Jag vill här också lägga in min invändning mot CC-BY-licensen. Jag har tidigare haft mina verk delade under CC-BY, men jag har sedermera ändrat mig på grund av fallet där ett homosexuellt par fick sin bröllopsbild använd i en kampanj mot samkönade äktenskap. I Sverige skulle det kanske ändå gå att släppa bilder under CC-BY, tack vare lagen om namn och bild i reklam. Frågan är dock om det skulle räknas som reklam eller samhällsdebatt om t ex Sverigedemokraterna använde en av mina bilder från Pride i propaganda mot HBT-personer. Dessutom är en CC-licens internationell, och i andra länder finns andra regler kring reklam och ansikten. Givet att en frånvaro av CC-BY-licens inte hindrar någon från att sno bilden ändå, men friktionen blir större, och det finns en liten möjlighet att göra rättssak av det. Därför kommer jag även fortsättningsvis som default ha CC-BY-NC-SA på mitt material och uppmana att kontakta mig om man vill ha en annan licens (t ex CC-BY)
- SR snedvrider konkurrensen | Brännpunkt | SvD
Vad vi har här är alltså en statlig jätte med tydliga ambitioner att konkurrera med de fria marknadskrafterna, men där vi som ska konkurrera inte tillåts spela på samma planhalva.
Något av det märkligaste jag läst på länge, dessutom från bland annat Bengt Ottosson, VD för Expressen. Tips: att ni inte spelar på samma planhalva har inget med finansiering att göra. SR spelar på planhalvan “kvalitetsjournalistik” medan Aftonbladet och Expressen spelar “sensations- och skandaljournalistik”. Jag säger som jag alltid gör: när någon skriker på pappa statens beskydd för sin affärsmodell, då är det dags att börja investera sina pengar någon annanstans.
Läs också Daniel Alséns, i min värld helt korrekta, analys av Tidningsutgivarnas krokodiltårar.
- ”Mediecheferna har Spotify som förebild – men missar de viktigaste lärdomarna” – Dagens Media
De var nämligen bara digitaliserade cd-skivor, precis som de flesta dagstidningar på nätet fortfarande bara är digitaliserat papper.
Väldigt insiktsfullt om tidningskrisen, och hur de misslyckats. Det ska bli spännande att se hur länge DNs betalvägg håller.
- Eventkalender » API – Mashup.se
Jag har själv saknat en kalender som samlar alla events som har att göra med APIer, Öppen data, Semantiska webben, Hackathons och Internetteknologi i allmänhet, så nu har jag gjort en själv.
Andreas Kronh är veckans hjälte för det här. Snygg översikt över evenemang som kan vara bra att hålla koll på för alla oss som jobbar med “digitala medier”.
- Bäste Jasenko, du har fel. Låt mig förklara varför. | Politisk Filosofi
Låt mig ger er ett exempel. Jag är mot sexism. Men jag är sexist. Till exempel så lyssnar jag mer på vad män säger än på vad kvinnor säger när jag är på fester. Till exempel så föreställer jag mig en man när jag tänker “läkare”, “filosof” och “geni” och en kvinna när jag föreställer mig “elallergiker”, “miljömupp” och “irrationell”.
Ett utmärkt svar på Jasenko Selimovics märkliga och (i mitt tycke) nedlåtande svar till Jonas Hassen Khemiri.
- Blågul självgodhet | Fokus
De är knappast främlingsfientliga. De är bara alldeles för principlösa för att i rådande situation, med sverigedemokraterna på över tio procent i opinionsmätningar, kosta på sig att försöka förstå det Jonas Hassen Khemiri försökte säga dem.
Johannes Forssberg sätter huvudet på spiken när det gäller Reinfeldts, Asks och Billströms agerande i REVA-frågan. Valet 2014 blir återigen ett val av de jag tycker minst illa om, snarare än de som har den ideologi som bäst passar mig.
- ClickOk.se stämde mig i Tingsrätten för ett köp hos dem – Konsumenträtt – SweClockers.com
ClickOk åtalade mig i Göteborgs Tingsrätt för att jag vägrat betala mer i efterhand för varor jag redan betalat och fått. I rättegången framförde ClickOk nya falska påstående. De påstod att varorna var lanserade bara några dagar innan jag köpte dem, vilket inte stämmer. De fanns på marknaden redan år 2011! De påstod även i Tingsrätten att priset var i Euro och inte svenska kronor.
Fascinerande historia. Det här är ett praktexempel på när man borde ha insett “shit, vi gjorde en miss, men vi kan inget göra”. Istället går ClickOk till kronofogde och domstol för att driva ett fall som de sen förlorar. Men värre är att den här tråden på forumet Sweclockers tagit fart – sån fart att ClickOk svarar, men lyckas bara framstå som än mer förvirrade. Lägg därtill att de raderar negativa kommentarer från sin Facebook-sida så har du ett företag som uppenbarligen försöker dölja något.
Lärdom att dra: det krävs en klok general att inse när ett slag kommer kosta dig mer i PR och goodwill än vad det kan dra in. Ibland är det bättre att dra ett djupt andetag och inse att slaget är förlorat redan innan du ger dig in i det.
- Jo. Du måste faktiskt flytta på dig. | Vian Tahir
Vet du varför du inte har märkt av något av allt det här? För att det är du som är normen. Det är helt naturligt för dig att bli behandlad bättre. Det är normalläget i samhället. Det är klart att du inte märker det. Det är det avvikande som märks. Jag ser orättvisorna, för att de drabbar mig.
Vian Tahir skriver utmärkt. Här är svaret på frågan “Varför ska jag [som vit, heterosexuell man] stå tillbaka när jag kämpat lika hårt som [person i minoritetsgrupp]?”
- Weird Science » Öppet brev till HBO Nordic
Mitt råd till er, HBO nordic: Byt PR-byrå. Byt till en som förstår att ta till vara på fansen och nördarnas energi och entusiasm, och ni kommer få ett mycket mer givande event. Ett event som kommer ge er mycket mer goodwill och mycket mer cred än några blaserade stureplansprofilers närvaro någonsin kommer generera.
Nu tror jag visserligen att MSL Stockholm, som är HBO Nordics PR-byrå har bra kvaliteter, men jag skulle definitivt ta hjälp av en byrå som förstår de nya tiderna lite bättre. Att bjuda in en bunt blasé-kändisar till en nördig premiär av det här slaget är mer än tjänstefel. Det är idioti.
- Muslimska hotet är en paranoid fantasi
Den muslimska invandringen är inte annorlunda än tidigare vågor. En grupp av ofta fattiga men ambitiösa människor som genomgår en tuff omställning. Ofta från landsbygden till moderna städer allt trots nationella och språkliga barriärer.
Det bär hårt emot att länka till Aftonbladet, eftersom jag tycker att alla länkar dit bidrar till allt skräp de skriver, men det här är väldigt läsvärt: Katrin Kielos tar kål på European Defense Leagues samtliga argument om att det skulle ske en “islamifiering” av Europa.
-
Fortfarande har dock människor idag betydligt större möjligheter att nå utanför sina egna kretsar och få intryck och kontakter långt utanför de sociala gränser som förr utgjordes av fysisk närhet och fysisk begränsning i kommunikationsmöjligheter (fysiska möten, telefon, brev och andra tidiga kommunikationssätt hade inte alls samma möjligheter att hålla kontakt och kommunicera med människor utanför ens närhet).
Tobias Brandel skrev i SvD om Twittercensus och filterbubblan, och Fredrik bemöter vissa delar på ett skarpt sätt. Jag tycker dock att det är viktigt att problematisera och synliggöra filtrena. Jag är mindre rädd för filterbubblan på Twitter, där jag aktivt väljer vilka jag följer och mer rädd för Facebooks EdgeRank, som aktivt väljer ut inte bara vilka vänners uppdateringar som visas för mig utan även vilka uppdateringar från dessa vänner (t ex “länkar men inte bilder från X”). Det går egentligen inte att jämföra dessa.
Och bubblan finns även i Tobias branch, där den får större konsekvenser. Det här är en intressant betraktelse om när Yahoo! News bestämde sig för att en läsare gillade att läsa om barnmord.
Filter är i sig varken goda eller onda. De är ett verktyg, som kan användas på olika sätt. Men det är viktigt att vi är medvetna om när de appliceras. Jag skulle vilja se en märkning på alla produkter som filtreras, typ Facebooks flöde eller Yahoo! News.
-
- 6 171 929 twitterkonton analyserades för att göra undersökningen
- Det finns 475 474 svenska Twitterkonton
- Av dessa är 219 732 aktiva (har twittrat minst en gång de senaste 30 dagarna)
Jag skulle ha varit där, men åkte på en rejäl förkylning. Som tur är sammanfattar Fredrik årets Twittercensus från Hampus Brynolf och Intellecta. Väldigt intressant läsning. -
Pappas kompis N som hittades av en polispatrull och blev instängd i en fyllecell eftersom han sluddrade och först dagen efter märkte poliserna att något var fel och på akuten upptäckte de hjärnblödningen och på begravningen sa hans tjej: Om de bara hade ringt mig så hade jag ju kunnat berätta att han inte drack alkohol.
När #homoriot gick på Twitter var det någon som sammanfattade problemet: “de tusen och åter tusen små skärsår som omedveten homofobi delar ut”. Det är exakt samma med andra strukturer, som här till exempel rasism. Beatrice Ask är den politiker som jag uppfattar som mest omänsklig i hela kåren (tätt följd av Tobias Billström). Jag har röstat borgerligt förut – 2014 finns det inte en chans att jag lägger en röst på ett parti som samarbetar med Moderaterna.
-
Dessutom verkar vi gilla att det är så här. Vi rankar högt bland de lyckligaste länderna i världen. För att inte tala om att många andra länder tittar på med avund på vår enormt starka ekomomi.
Martin Palacios listar en radda saker varför Sverige är ett av världens bästa länder att leva i. Ibland är det bra att bli påmind!
Etikett: upphovsrätt
Slussensången, Wiehe och upphovsrättens pedagogiska problem
Bakgrund:
Sanna Rayman och Peter Santesson skrev en ny, humoristisk text om Slussen till Mikael Wiehes ”Sång till friheten” ”Mitt hjärtas fågel” (tack @magnuslj/@elingrelsson för rättelsen). Sången mottogs väl, många skrattade. Ingen tjänade pengar på den.
Nu har Mikael Wiehes skivbolag, United Stage, kontaktat dem och kräver att det hela tas bort med hänvisning till att det är ett brott mot svensk lagstiftning. Om vi bortser i ironin att Mikael Wiehe skriver lovsånger till kommunistiska stater och samtidigt använder en produkt av kapitalismen – upphovsrätten – för att hindra andra att göra icke-kommersiell satir (för att inte tala om att han stämde Magnus Uggla på 500 000 för att denne ändrade en rad i hans ”Vem kan man lita på?”), så finns här något riktigt intressant:
Många reagerar med ”Men, vad fan, det måste väl vara okej att göra icke-kommersiell satir?”. Så även jag.
Jag blev dock upplyst av en som är insatt i ämnet (Anders Hultman) att svensk upphovsrätt inte tillåter att man ändrar i existerande texter, eller skriver nya texter till existerande melodier. Jag frågade hur till exempel Rally i P3 kunde göra artister som ”B-Type” med låtar som ”Jag kan dansa” (till E-Types ”Angels Crying”). Det visar sig att Sveriges Radio, SVT och UR hade ett avtal med STIM som tillät dem att göra det här.
Upphovsrätten ser ut som den gör, men STIM och andra upphovsrättsorganisationer har ett jätteproblem: det här stämmer inte överens med rättsuppfattningen hos unga personer idag. Det finns en pedagogisk utmaning i att förklara för en generation som växt upp med Youtube och en remixkultur att det inte är tillåtet att skriva egna texter till existerande låtar, framför allt när det görs i icke-kommersiellt syfte.
Utmaningen slutar inte där. När STIM och andra upphovsrättsorganisationer inte förmår att få en generation att förstå varför reglerna ser ut som de gör, tappar de i förtroende på alla plan. De framstår som några av det ”gamla gardet” som få är beredda att lyssna på.
Om du tycker att denna fråga är intressant rekommenderar jag starkt att läsa texten i The Guardian New York Times om upphovsrättslobbyns pedagogiska problem. Fundera gärna på David Pogues frågeställningar och försök komma fram till vilka scenarion som är okej och inte. (Tack till Anders för tipset här)
Sen tycker jag också att du ska läsa denna krönika om remixkulturen och Youtube och fundera på fråga: De som var 10 år 2005, när Youtube grundades, får rösta i valet år 2014. Vad händer när majoriteten av väljarskaran har den syn på remix och upphovsrätt som så tydligt exemplifieras i reaktionerna på Slussensången och i de två texter jag länkat till?
Vi står på randen till en skön, ny värld.
EDIT Peter rättar en viktig detalj: Slussensången passerar inom ramen för parodi i upphovsrättslagstiftningen:
Liza Marklund: i sandlådan, utan ordbok
Vad är väl debatten om homosexuella äktenskap mot upphovsrättens vara eller inte? Sist ut är Liza Marklund som i Expressen sätter sig i sandlådan istället för att föra debatten framåt (via Beta Alfa):
Att ladda ner en film, bok eller skiva utan att betala är exakt samma sak som att gå in i en videobutik eller bokhandel och stjäla den.
Jag inser det problematiska med upphovsrätten, och jag ser gärna en intelligent debatt kring dess vara eller inte vara. Problemet är att merparten av bägge läger har förskansat sig i sina respektive sandlådor och kastar ett fåtal argument fram och tillbaka, utan att vara intresserade av att närma sig varandra och komma fram till en lösning.
Om Liza verkligen varit intresserad av debatten snarare än omsättningen för sitt förlag (Piratförlaget, som förra året omsatte 100 miljoner kronor) så hade hon varit så påläst att hon aldrig tagit till argumentet ”piratkopiering är stöld”. Det är nämligen fel, såväl ur laglig synvinkel som i folkmunsbetydelse. Med det argumentet skulle det vara stöld när en duktig målare målar av Mona Lisa, eftersom man då framställer en nästintill exakt kopia av ett verk som någon annan äger. Den enda skillnaden är att kopian skapas av en mänsklig hand istället för av en dator.
Ett av de största argument jag har mot fildelning är att kopiering orsakar upphovspersonen ekonomisk skada. Information, vare sig det är i form av en artikel, en film, ett musikstycke eller receptet till en medicin, har ett ekonomiskt värde. Informationens värde baseras på hur många som har tillgång till den. Varje gång informationen kopieras till någon annan minskar den i ekonomiskt värde. Om upphovspersonen valt att släppa informationen fri, är det här inget problem. Om upphovspersonen vill ha ersättning borde det rimligen vara upp till henom att bestämma vad rimlig ersättning är. Den som är i behov av informationen kan sedan avgöra om priset är rimligt i förhållande till behovet.
Det finns de som tycker att det behövs mer debatt om homosexuellas äktenskap. Personligen tycker jag att det vore mer önskvärt med en sansad och ärlig debatt kring upphovsrätten, med debattörer som inser att bägge sidor har relevanta argument. Och som kan erkänna det. Till exempel som Svend Dahl, som har skrivit en vettig och sansad ledare kring (Moderaternas inställning till) upphovsrätten hos Expressen (via Aqurette).
Andra bloggar om: liza marklund, expressen, fildelning, piratkopiering, upphovsrätt
PS. En annan som sitter i sandlådan är Pär Ström. Där Liza verkar mest lite blint girig, verkar Per lite sorgligt desperat. Jag föreställer mig att han blivit ordentligt sårad av en kvinna och nu ska ge igen på något makroplan, alternativt att känner sig förbisedd i sitt engagemang mot övervakningssamhället. Jag känner att jag inte har så mycket att tillägga när välformulerade personer som Eric och Duktiga Tanja sagt sitt. Jag undrar om Pär själv inser att det här gör att hans trovärdighet i alla debatter, även den kring övervakningssamhället, blir lidande?