Jämställda sedlar och Pär Ström-feminister

Jag vet inte om Bonnie Bernström försöker lansera sig som ett slags feministisk motsvarighet till Pär Ström, men hon lyckas bra i sin senaste debattartikel på Newsmill. Att räkna på sedelvärdet och utifrån det hävda att Riksbanken ser kvinnor som mindre värda än män är snudd på foliehattsvarning.

Jag blev mest glad över Astrid Lindgren, som är min personliga favorit, hamnade på tjugokronorssedeln och inte på tusenkronorsdito som Bonnie uppenbarligen gärna sett. När använde du en tusenkronorssedel sist? Tjugolappen är betydligt vanligare tusenlappen. 31 december 2010 fanns 86 900 000 tjugokronorssedlar i omlopp, jämfört med 28 565 000 tusenkronorssedlar.

Tittar vi ytterligare på sedlarna så fanns
24 880 000 femtiokronorssedlar (kommer att ha en man, Evert Taube)
94 140 000 hundrakronorssedlar (kommer att ha en kvinna, Greta Garbo)
116 226 000 femhundrakronorssedlar (kommer att ha en kvinna, Birgit Nilsson)

Nu är det svårt att beräkna vad som händer med hundra- och femhundralapparna när en tvåhundralapp introduceras, men med dagens siffror innebär det i runda slängar 297 miljoner sedlar med kvinnor på och 53,4 miljoner med män på. Även om det skulle komma 100 miljoner 200-kronorsedlar, och motsvarande antal tas bort i 100- och 500-kronorsvalörer har männen 153 miljoner sedlar, och kvinnorna 197 miljoner.

Och skulle det vara så att Bonnie ändå inte är nöjd finns alltid 40 000 000 000 000-kronorssedeln:
40000 miljarder kronor

PS. Pär Ström, om du läser det här så innebär detta inte att män är diskriminerade på de nya sedlarna i Den Verkliga Världen. Det är bara i ditt huvud!

(Tack till Rasmus Wiman för sedeln!)

Liza Marklund: i sandlådan, utan ordbok

Vad är väl debatten om homosexuella äktenskap mot upphovsrättens vara eller inte? Sist ut är Liza Marklund som i Expressen sätter sig i sandlådan istället för att föra debatten framåt (via Beta Alfa):

Att ladda ner en film, bok eller skiva utan att betala är exakt samma sak som att gå in i en videobutik eller bokhandel och stjäla den.

Jag inser det problematiska med upphovsrätten, och jag ser gärna en intelligent debatt kring dess vara eller inte vara. Problemet är att merparten av bägge läger har förskansat sig i sina respektive sandlådor och kastar ett fåtal argument fram och tillbaka, utan att vara intresserade av att närma sig varandra och komma fram till en lösning.

Om Liza verkligen varit intresserad av debatten snarare än omsättningen för sitt förlag (Piratförlaget, som förra året omsatte 100 miljoner kronor) så hade hon varit så påläst att hon aldrig tagit till argumentet ”piratkopiering är stöld”. Det är nämligen fel, såväl ur laglig synvinkel som i folkmunsbetydelse. Med det argumentet skulle det vara stöld när en duktig målare målar av Mona Lisa, eftersom man då framställer en nästintill exakt kopia av ett verk som någon annan äger. Den enda skillnaden är att kopian skapas av en mänsklig hand istället för av en dator.

Ett av de största argument jag har mot fildelning är att kopiering orsakar upphovspersonen ekonomisk skada. Information, vare sig det är i form av en artikel, en film, ett musikstycke eller receptet till en medicin, har ett ekonomiskt värde. Informationens värde baseras på hur många som har tillgång till den. Varje gång informationen kopieras till någon annan minskar den i ekonomiskt värde. Om upphovspersonen valt att släppa informationen fri, är det här inget problem. Om upphovspersonen vill ha ersättning borde det rimligen vara upp till henom att bestämma vad rimlig ersättning är. Den som är i behov av informationen kan sedan avgöra om priset är rimligt i förhållande till behovet.

Det finns de som tycker att det behövs mer debatt om homosexuellas äktenskap. Personligen tycker jag att det vore mer önskvärt med en sansad och ärlig debatt kring upphovsrätten, med debattörer som inser att bägge sidor har relevanta argument. Och som kan erkänna det. Till exempel som Svend Dahl, som har skrivit en vettig och sansad ledare kring (Moderaternas inställning till) upphovsrätten hos Expressen (via Aqurette).

Andra bloggar om: , , , ,

PS. En annan som sitter i sandlådan är Pär Ström. Där Liza verkar mest lite blint girig, verkar Per lite sorgligt desperat. Jag föreställer mig att han blivit ordentligt sårad av en kvinna och nu ska ge igen på något makroplan, alternativt att känner sig förbisedd i sitt engagemang mot övervakningssamhället. Jag känner att jag inte har så mycket att tillägga när välformulerade personer som Eric och Duktiga Tanja sagt sitt. Jag undrar om Pär själv inser att det här gör att hans trovärdighet i alla debatter, även den kring övervakningssamhället, blir lidande?