Etikett: trygghet

Låt oss prata vänlighet

Låt oss prata vänlighet.

Det här är första gången jag är ute och reser helt på egen hand sen jag var 16 och flög till New York. När jag kommit fram till Heathrow, hämtat bagaget från SAS-flighten och checkat in det igen på Virgin Atlantic satte jag mig och funderade på trygghetsbehov och vänlighet medan jag väntade på flyget till Los Angeles. Jag uppfattar mig själv som en person som har lätt att lämna min trygghetszon och ge mig ut i det okända. Det jag inte förstått tidigare är hur stort kliv bort från trygghetzonen det innebär att åka ensam till ett främmande land; Det är mycket skräckblandad förtjusning över den här resan.

Här, på Heathrow, bland människor av en massa olika nationaliteter, ursprung och destinationer, förstod jag varför det bildas ställen som Chinatown, Rinkeby eller Little Italy. Ett svenskt par som varit med på SAS-flighten från Stockholm passerade förbi mig och plötsligt kände jag en helt irrationell samhörighet med dem. De här två var inte mindre främmande för mig än vilken annan random resenär som helst, men kulturellt och språkmässigt har vi samma referensramar. När allt är främmande, från infrastruktur och myndighetspersoner, språk och omgivningar så finns det en enorm trygghet i att vara med främlingar som pratar samma språk och upplever samma konstigheter. Motmedlet mot den här typen av kluster baserade på utanförskap är såklart inklusion. En viktig form av inklusion är vänlighet från dem som redan hör hemma.

Några som inte är duktiga på att vara vänliga är SAS. Vid incheckningen vägde min väska för mycket. Kvinnan som satt i incheckningen hade en lätt mästrande ton när hon nöjd skickade mig för att betala för övervikten. Tydligen är det inte så vanligt, då en arbetskamrat till mannen bakom specialbagage-disken frågade ”Va? Tar du betalt?” vilket gav en urskuldrande axelryckning till svar.

Virgin Atlantic däremot påpekade att min väska var lite för tung, men att de bjöd på övervikten den här gången, och rekommenderade mig att skaffa en resväska till eftersom jag då skulle få ta med mig mer vikt. Vänlighet.

Flygplatser kan vara de vänligaste platserna på jorden, i alla fall när det gäller att betala med kort. På Arlanda hittade jag inte ett enda ställe som inte tog kort. Inte på Heathrow heller. Däremot finns det saker man inte kan fixa utan ett kort. Som att betala för övervikt på SAS.

(Kortläsare behöver däremot bli mer användarvänliga. Inte minst för synskadade. Jag kan på rak arm komma på fem olika varianter av sätt att dra eller stoppa in mitt VISA-kort i de vanligaste kortterminalerna i Sverige idag.)

Andras blogginlägg om , , , ,

Inbjudan: Betatesta Ett Tryggare Samhälle

Minskad arbetslöshet.
Slut på våld i hemmet.
Minskad brottslighet.
Ökad trygghet för hela befolkningen.

Det är fyra av målen för projekt Ett Tryggare Samhälle, kodnamn ”Winston Smith”.

En kort sammanfattning:
Samtliga hushåll kommer få kameror som kan fjärrstyras från en övervakningscentral. I övervakningscentralen övervakas kamerorna av operatörer dygnet runt. Vid misstanke om brott kan operatörerna direkt larma en polispatrull.

Varje hushåll kommer att få en kamera per rum. Första beta-subjektet bor i en etta, och har fått en prototyp av kameran installerad hemma hos sig. Just nu tränas ett tiotal operatörer i övervakningsmjukvaran. Om du är övervakningsoperatör går du till denna sida. Notera att detta är ett så kallat betastadium, och vissa barnsjukdomar kan förekomma, till exempel fungerar övervakningsmjukvaran endast om du har Internet Explorer. Du måste acceptera installationen av den så kallade ActiveX-kontrollen för att kunna se kameran. För att styra kameran, klicka på ikonen med handen, och klicka sedan på bilden för att rikta kameran dit. Vänligen notera att max 20 operatörer kan se prototypen åt gången. Får du inte upp något kan det bero på att det för tillfället är fullt.

Bakgrund:
Det görs för lite för att beskydda befolkningen från yrkesbrottslingar och terrorism. De medel som finns idag räcker inte. Att FRA troligen får avlyssna all e-postkommunikation från och med juli är ett steg på vägen, men inte tillräckligt.

Vi måste tänka på barnen och beskydda dem från pedofiler, barnpornografi och mördare. Vi har redan lagar som förbjuder all typ av grafisk skildring av personer under 18 år som har sex. Inte ens teckningar är tillåtna. Internet står för de största hoten. Idag tillhandahåller Polisen en lista över webbplatser de finner olämpliga, som de största internetoperatörerna i Sverige sedan blockar. Det var första steget mot en digital trygghet för barnen, ett litet steg men ack så viktigt.

Det optimala vore att inskränka yttrandefriheten så att vidriga tankar och texter som pedofiler kan tänkas framföra blir förbjudna. Tyvärr har yttrandefriheten idag för många försvarare. Yttrandefrihet på bekostnad av barnen är inte vad en kristen värdegrund handlar om, och den allmänna moralen borde kunna styra samtalet bättre än yttrandefrihetslagen.

Att övervaka personer är att göra dem trygga. Den enda som rimligtvis kan motsätta sig övervakning är den som har planer eller tendenser på att begå illegala eller djupt omoraliska handlingar. Den som har rent mjöl i påsen har inget att frukta.

Det blocköverskridande initiativet Ett Tryggare Samhälle, under ledning av Beatrice Ask Bodström, kommer att lösa samtliga ovanstående problem. När befolkningen inser hur trygga de blir av övervakningen kommer motståndet mot att inskränka yttrandefriheten sjunka så pass att de ovan nämnda nödvändiga ändringarna kan göras.

Allt för att skydda barnen och befolkningen!

Andra bloggares inlägg om , , , , ,

Trygghetskoncentrat

Sen julaftonskväll. Julmaten har för länge sedan ställts undan i väntan på nästa dag. Kvar på vardagsrumsbordet står bara tomma glas, en nötskål och ett par chokladaskar. Ljusen är släckta, bara julstjärnan i fönstret och julgranen lyser upp vardagsrummet. Och så teven, där någon film går på låg volym. Julmatsdästa och julklappsglada halvligger vi i soffan. Andetagen är djupa, regelbundna, pömsiga. Till och med trafiken på vägen utanför har nästan avstannat helt. Stillheten ramas in av de enstaka förbipasserande bussarna, markeras av ljudet när någon sträcker sig för att okynnesäta en av de minst ogoda överblivna bitarna i Alladin-asken.

Efter ytterligare en stund börjar alla gå mot sina sängar. Lillasyster, lillebror, mamma. Jag är trött på ett sånt där behagligt sätt. Jag skulle kunna somna bara jag blinkade lite för länge, men jag håller sömnen på lagom avstånd. Om en stund kommer jag också sova, men först ska jag njuta ett litet tag till av den här bästa stunden på julhelgen.