Det här seminariet var väldigt intressant för mig som motståndare till nuvarande smittskyddslagstiftning som lägger allt ansvar på den som är smittad. Senast lagen reviderades var 2004 men upplysningsplikten försvann inte då. Jag tycker mig ha hört argumentation kring smittskyddslagen under varje Pridefirande sedan dess men debatten är inte speciellt stark eller hög. Federley satte fingret på något när han berättade att det är ungefär 5000 svenskar som är HIV-smittade. Gruppen är alltså inte så stor, och därför blir debatten inte så livlig.
Här i salen var den dock det, och det var intressanta aspekter som belystes. Till exempel pekade ledamoten (som jag tyvärr inte har namnet på) i Justitieutskottet på att svensk lagstiftning inte harmoniserar med utländsk lagstiftning och att det vore bra om den gjorde det. Han sa också att lagen är problematisk i domstol och att den faller mitt emellan Socialdepartementet och Justitiedepartementet. Federley pekade på att det finns ett ideologiskt fel i att lagstiftningen lägger allt ansvar för en sexparters hälsa på den som som har HIV, vilket jag håller med om. Maria Ferm pratade om att folk struntar i att testa sig eftersom du slipper ansvar så länge du inte vet. Hon fick mothugg av Staffan Hallin (publikdeltagare som länge jobbat med HIV-prevention) som menade att det är oklart hur många som väljer att inte testa sig av den anledningen.
Bästa kommentaren kom från Joakim Berlin, att smittskyddslagen bygger på tanken att man har ett intellektuellt samtal innan ett one night stand. Lagen är baserad på en teori som knappast fungerar i praktiken. En annan bra sak var Staffan Hallins påpekande att HIV-preventionen i Sverige lämnat HIV-positiva i sticket, mycket som en konsekvens av lagstiftningen. HIV-preventionen fokuserar idag enbart på HIV-negativa.
Siffror kring kondomanvändning som är nyttiga: 7 av 10 män som har sex med män använder kondom vid tillfälligt sex. Mellan 7 och 8 av 10 män som har sex med män använder inte kondom i en fast relation.
