Sirap-möte på Lino

Det roligaste med hela pax-dispyten på Sirap inträffade på lördagkvällen:

Jag står och hänger med Oswald, helt fokuserad på vårt samtal. Efter en stund reser sig några som suttit i fönstret bara någon meter bort och tränger sig förbi oss. Då ser jag: det är bord-paxarna från Sirap!

Det var då det slog mig att om ”patetisk” ingår i en killes aktiva förolämpningsvokabulär, så ökar utslaget på min gaydar. Eller är det bara bitterhet jag uppfattar? Hur som helst var det kvällens näst-näst roligaste händelse.

Kvällens roligaste händelse var när Wille började gå fram till vilt främmande människor och säga ”tack för igår!” och fortsatte prata om hur trevligt de haft det. Alla blev såklart jättestressade, lite förvirrade och förstod inte alls hur de skulle hantera situationen.

Det var också det som ledde till kvällens bonus; I lördags var där en kille som det var svårt att inte lägga märke till. Det berodde inte bara på att han klarade en åtta på Jake Gyllenhaal-skalan, han var utåtriktad på ett sätt som stämplade honom som turist (äh, ”osvensk” då). Det var han inte, för när Wille tackade honom för igår (på svenska) hakade han direkt på och det utvecklades till en scen som lätt skulle platsat i How I Met Your Mother:

Mr M (till mig): ”Hördu, din kompis är lite speciell va?”
Jag: ”Mycket. Har han kört hela tack för igår-grejen på dig?”
Mr M (samtidigt som han drar ner sin tröja som Wille dragit upp för fjärde gången): ”Japp. Vi var på middag.”
Jag: ”Oh oh. Inte i Vasastan va? Du kommer behöva hjälp att ta dig ur den här. Det är hans inledning på en hommage till Hannibal Lecter.”
Mr M: ”Han trodde att jag var en gös-kille. Det är jag inte. Jag är en kött-kille.”
Jag: ”Säg det inte till honom. Sånt uppmuntrar honom bara.”

Det fortsatte i ungefär en kvart och slutade med:

Jag: ”Det är ungefär nu du ger mig ditt telefonnummer”
Mr M: ”Jaså?”
Jag: ”Jag ringer dig på måndag och bjuder ut dig”
Mr M: ”Jag har precis avslutat ett långt förhållande”
Jag: ”Det passar mig utmärkt. Jag är på väg in i ett.”

Nänä, jag har inte släppt grejen med mr P. Han klår mr M med ett charmigt leende och en lite undrande höjning av ögonbrynen. Det här är bara min chans att se hur jag skulle vara på en dejt om jag var lika avslappnad och lättsam som under lördagskvällen. En chans för mig att observera coola Micke. Mr M får helt enkelt agera spegel för en kväll.

Andra bloggares inlägg om , ,