Kärlek, frihet och glädje i 69 bilder (Prideparaden 2008)

Jag håller på att lära mig fotografera. I år var det en extra utmaning, eftersom jag körde på helt manuella inställningar på kameran. Det medför att alla bilder inte blev så bra, men det var lärorikt. Framför allt var det kärlek, frihet och glädje som speglades i nästan hela paraden. Här är några favoritfoton. Klicka på dem för en större version och kommentarer. Samtliga bilder jag tagit under Pride kan ses på mitt Flickr-konto.

Andra bloggares inlägg om , , , ,

Bildrapport från Europride

Här kommer en liten sammanfattning av Pride i bilder. Till varje bild finns en kort beskrivning som du kan läsa om du klickar på bilden. Alla mina foton från Europride finns på Flickr.

Andra bloggares inlägg om , , ,

Too. Much. Information. (Europride overload)

Jag har så mycket att berätta. Till exempel stötte jag ihop med en nya zeeländare som jag hängt med hela dan idag, jag har tagit en cigg från en psycho-brud som rökte i tunnelbanan, släckt den och fått henne rabiat (hennes första ord på det var ”våldtäkt”).

Det kommer både bilder och tankar om Europride i allmänhet och onsdagen och torsdagen i Pride Park i synnerhet. Men jag måste få sova först, och konsolidera tankarna.

Jag insåg förresten att min Jaiku inte uppdaterats från Ping.fm, så vill du ha en recap från schlagerkvällen kan du kolla på Twitter.

Andra bloggares inlägg om , ,

Bland ”såna” på Amerikabåtarna och prostituerade soldater

Pride Park i all ära, men bland det mest givande under ett Pride-firande de sista tio åren är Artikel 1.

Artikel 1 är ett samarbete mellan flera olika museer och privata aktörer, där museerna tittat på sina samlingar utifrån ett ostraight perspektiv.

Utställningen håller till i Galärvarvet, i en av betongbyggnaderna mellan Vasamuseet och Gröna Lund.

Störst – och bland de mest intressanta – är Sjöhistoriskas utställning om homosexuella på amerikabåtarna. Inte så konstigt, när Sjöhistoriska har en hel bok att basera utställningen på. Tekniska Museets har det däremto svårare. Deras utställning, med föremål från Gayradions ungdom, är den minsta. Nobelmuseets utställning kändes inte lockande – min nyfikenhet blir sällan väckt av utställningar i form av teveskärm och hörlurar. Dokumentärer kan jag kolla på hemma. Armémuseum däremot lyckades väcka min nyfikenhet tillräckligt för att vi sen skulle gå vidare till dem.

Jag hoppas att det finns ett intresse för utställningar av den här typen, men om gårdagen ska vara något slags fingervisning så är det tveksamt. Igår var vi nånstans 12-15 personer som gick den guidade visningen på en dryg halvtimma. Två av deltagarna var kvinnor. Ungdomar verkar inte heller vara intresserade, om snittåldern på gruppen var under 50 så ska jag äta upp min hatt.

Efter Galärvarvet drog vi vidare till Armémuseum för att titta på ”En soldat är en soldat är en soldat är en soldat”. Ljuslådorna utanför är en historisk tidslinje med uniformer, och till varje bild finns en text som berättar om armén och homosexualitet under den tiden.

Ljuslådor utanför Armémuseum

Inne på själva museet är utställningen ”En soldat …” insprängd i den permanenta utställningen i form av sex pulpeter. Dessa berättar om aktuellt scenario utifrån ett queerperspektiv. Vissa av pulpeternas historier är intressanta, som den om kvinnan som klär ut sig till man och blir soldat (Trettondagsafton, nån?). Andra är mer krystade, som att jämföra femitotalets rädsla för atombomben med rädslan för homosexualitet under samma tid. Det är tråkigt att man missat helt uppenbara queerperspektiv, som drottning Kristinas könsöverskridande beteende.

Humor, förmodligen oavsiktlig sådan, var att en av pulpeterna står vid kanonerna och skylten ”bakladdare”, och att flipperspelet på markan heter ”Gay 90’s”

Gay 90's

I höst kommer också Armémuseum ha ett föredrag om soldatprostitution, som var utbredd i Sverige fram till femtiotalet. Föreläsningen tillsammans med utställningen är en stor anledning till att besöka Armémuseum.

Andra bloggares inlägg om , , , , , ,

Köttig vinjett till bra initiativ

Kanal 5 tog fasta på att Europride var på väg körde under förra veckan Pride-tema. Cred till dem för att våga stuva om i det vanliga programschemat för att istället köra serier som ”Rick & Steve” och ”Queer as Folk”. Jag tittar inte så mycket på teve, men femmans varumärke har definitivt stärkts för min del.

Utan att kasta skugga över Pride-initiativet vill jag fråga hur de tänkte när de skapade en av Kanal 5-vinjetterna som kördes under veckan. Två köttklumpar som vrider sig i något slags köttig symbios. Det kanske är tänkt att vara erotiskt, men jag tänker bara på scenen i Alien 4, där Ripley möter de vanställda klonerna av sig själv.

Så här såg vinjetten ut:

En person som uppenbarligen noggrant kollat på femman under i alla fall en av kvällarna är Erik Hellsborn. Om du inte orkar läsa hans inlägg så kan det sammanfattas med: ”Vad visar ni mig för snusk, hemska kanal (hoppas jag)?”

Andra bloggares inlägg om , , , ,

Fotografier från Europride 2008

Jag kommer att fotografera en hel del från Europride 2008. Samtliga bilder finns att hitta på mitt konto på Flickr. Fotona är fria att använda för icke-kommersiell verksamhet, så länge du berättar att jag är fotograf (gärna med en länk till arkiv.kazarnowicz.se)

För mer information om användarrättigheter, kolla Creative Commons BY-NC-SA

(Självklart går det att ordna med kommersiell användning av fotografierna också)

Andra bloggares inlägg om , ,

Europride-rapport: mingel, invigning och fest

”Hur var invigningsgalan?”

Svaret du får beror på vem du frågar.

Frågar du någon som aldrig varit på Pride, framför allt om personen kommer från en liten stad, eller om personen inte är bekant med gaysverige så är svaret ”Jättebra!”

Frågar du någon som varit på Pride ett par år, eller är öppet ostraight i en storstad så är svaret ”Skittråkig.”

Att svaren skiljer sig beror på att man valde att köra något ängsligt och halvljummet för att tilltala alla. Babsan och Christer Björkman som konfrencierer i det här sammanhanget är lika spännande som att ha sex med helkroppskondom. Spännande att se för dem som aldrig har sett sex förut, men alla andra gäspar ser sig om efter alkohol för att döva tristessen. Christer Björkman har talanger, men att vara konfrencier är inte en av dem. Det roligaste Christer bjöd på var den smått pinsamma missen att introducera Veronica Maggio som ”Therese”.

Det fanns ljusglimtar: Carl-Olof Bergs koreografi som inledde själva galan var fräsch. Det krävs en fingertoppskänsla för att inte göra en dansuppvisning till pretentiös eller krystad när man väljer att prova annorlunda vägar. Även det officiella öppningstalet var bra: kort och kärnfullt, och väldigt Europride. Jag gillar greppet att låta ordförande och de två vice ordförandena tala tillsammans.

Sen gick det utför. [Uppdatering: med ett undantag, uppenbarligen. Konformismen är en återvändsgränd.]

Jan Johansen med ”Se på mig”. Really? Drag-show med en Carola-klon och ”Evighet”. Seriöst, REALLY? Therese Grankvist med ”Stjärna på himmelen”. How very studentskiva på 90-talet. Den senare har i alla fall gjort nyare och bättre material.

Cecilia Malmströms tal var politiskt korrekt och absolut intetsägande. Att prata om att folk i andra länder råkar illa ut på grund av sin sexuella läggning är att slå in vidöppna hangardörrar i dessa sammanhang. Även hon var rolig på grund av en miss, när hon höll på att säga ”[homosexuella borde få] begå äkenskap”.

Vi insåg att det inte kommer att bli bättre och gav oss av i jakt på en bar.

Det mest intressanta under kvällen var istället det välorganiserade pre-Pride-minglet på Skånska Gruvan. Avslappnat, välfyllt och trevligt.

pre-pride-mingel på Skånska Gruvan

Avslappnad var däremot inte vakten som fanns vid toaletterna vid Sollidenrestaurangen. Han var raka motsatsen till ”avslappnad” där han stod inne på herrtoaletten och såg till att tjejer gick på damernas och killar på herrarnas. Hur han gjorde med transpersoner hann jag inte fråga, för han försvann under tiden jag pinkade.

Det var en fin kväll med nya roliga bekantskaper, rosévinspimplande en masse, och en fantastisk solnedgång över Stockholm.

Solnedgång över Stockholm

Jag kommer att köra liverapporter från Pride via Twitter och Jaiku, om du vill följa dem live.

Andra bloggares inlägg om , , , , ,

Öppet brev till alla heterosexuella

Kära heterosexuella person,

Jag vet att heteronormen ligger som en blöt filt över de flesta av dina sinnen. Jag vet att du inte ser att Bitten, när hon nämner sin man i sin presentation, samtidigt kommer ut som heterosexuell.

Jag vet att du inte tänker på att varje gång reklamfilmen för MER visas på bio, så är det samtidigt en reklampelare för heterosexualitet, eller att filmer som Romeo & Julia och Casablanca är filmer med heterotema.

Jag vet att du inte en enda gång behövt fundera på om du kommer att bli nedslagen när du håller din respektive i handen en sommarnatt i Malmö, eller att du behövt känna frustrationen när folk runt dig hör HETEROSEXUELL när du bara försöker berätta att du tillsammans med din partner var och seglade i helgen.

Jag vet att du inte har den blekaste aning om hur det är att som fjortonåring inte kunna prata med kompisarna om vem som egentligen är snyggast i skolan av rädsla att bli stämplad som EN JÄVLA ÄCKLIG BREEDER.

Jag vet att du aldrig behövt sucka uppgivet för att du på grund av din sexualitet pekas ut som incestuös pedofil av svenska riksdagsledamöter, och att du aldrig behövt förklara för dina bekanta om vissa heterosexuella företeelser (som varför det nästan bara är heterosexuella som begår våldtäkter).

Straight

Jag vet att du aldrig behövt få din kompetens eller lämplighet som yrkesperson ifrågasatt bara för att du råkar ligga med eller bli kär i personer av motsatt kön. Jag vet att du inte behövt fundera på om du kommer att bli utfrusen ur hockeylaget ifall det skulle komma fram att du dras till folk med en annan uppsättning könskromosomer.

Jag vet att heteronormen i din värld är lika osynlig som en kamouflerad superstealth-ninja, och att du istället för att se ninjan ser allt som inte är ninjan.

Men det finns en sak jag vill att alla ni heterosexuella ska veta:
Pride är inte till för er. Det är inte en tillställning under vilken vi visar upp oss för er. Det är inte ett tillfälle för er att tycka till om oss och undra varför vi inte kan vara lite mer som ni är. Det är inte en möjlighet för er att nådigt deklarera att ni minsann accepterar oss.

Pride är till för oss som varje annan dag på året, på gott och ont, befinner oss utanför heteronormen. Det är några dagar när vi får prova på den frihet att ”vara normen” kan innebära. En vecka när den svårbesvarade standardfrågan ”har du flickvän?” blir till befriande ”har du pojkvän?”. Att ni sen inser att det finns många av oss, och att vi kommer i alla färger, former och yrken och att vi kan göra allt ni kan (men på många fronter mycket bättre) är en bonus. Men det är inte huvudsyftet.

Kom ihåg det nästa gång du känner för att berätta vad du tycker om Pride.

Mina bästa,
Micke Kazarnowicz

PS. det blir inte bättre, men mycket mer sorgligt, om du använder homosexuella vänner eller en straight dotter som alibi, men om du menar allvar med din stolthet över att vara heterosexuell kan du köpa t-shirten med straight pride motivet ovan hos t-shirthell.com.

Andras blogginlägg om , , , ,