It’s over

Det var bra så länge det varade, förutom att det inte var speciellt bra. Jag kan inte förneka att jag fortfarande tycker att du är grymt snygg, men let’s face it: kommunikationen oss emellan har aldrig fungerat speciellt bra. Det är som om jag känner till dig, men jag känner dig inte.

Yta funkar till en viss del, men jag vill ha en hel människa. En som får mig att gå omkring och fånle hela dagen efter att vi här ätit scones-frukost och hånglat. En som ligger och ger ifrån sig små hum av välbehag när vi ligger och snoozar och jag smeker hans rygg med mina fingrar. En som hånglar upp mig på dansgolvet på G så att jag glömmer tid och plats. En som får mig att känna mig sårbar och som jag känner mig trygg att berätta det för.

Det är en sån person jag skulle kunna bli upp över öronen, galet, kick-you-in-the-crotch-and-spit-on-your-neck-fantastic förälskad i, och frankly dear: du är inte han.

Jake, det är slut mellan oss.

The one where it all began

Jag är så trött att jag inte riktigt förmår att känna nånting alls. Det har varit en intensiv helg med många upplevelser: Wall-e, hångel, vänner, scones-frukostar, skratt och rätt lite sömn. Toppat med två träningspass blir det en cocktail som kan göra den tappraste hjälte till en slagen sådan.

Under tiden jag smälter helgen kan jag bjuda på hur det hela började:

15 augusti:
» Tja, vill bara säga att jag hittade ditt nr. Är nu på väg till småland så samtalet till dig får vänta. Trevlig helg när det blir dags för det! /M

17 augusti:
« Själv drog jag åt andra hållet. Jag har varit i Östersund och tränat. rätt okej helg. Nästa vecka ska jag ut och bygga team med våra nya studenter. Hoppas att du hade det bra i de djupa, mörka (och spännande – du får berätta om det någon dag) skogarna.

22 augusti, omkring 22.00:
» G ikväll? Om jag nu ska förklara de småländska skogarna för dig.

« Haha. Gärna. Men inte ikväll. Sjukt trött efter en hektisk vecka. Imorgon eller söndag – du väljer tid, jag väljer plats.

» All right! Nu har jag lämnat över ett förslag så jag lämnar över bollen till dig ;-)

23 augusti, omkring 12.00:
« Du menar att jag ska komma med ett förslag? Okej. Imorgon, 12.00, brunch på Sirap. Your call (:

» Fan va trevligt! Lätt, men det kommer säkert vara sjukt mycket folk så vi får vara beredda med en backup-plan

« Ey, vi lyckades spela in bollen i målzonen. Jag fixar så att vi har plats.

» Sweet. 12 imorgon då.

24 augusti, omkring 12.00
» Tja, du får ge mig några minuters respit. Se till att fixa ett bra bord ;-)

« Bordet är fixat. Vid fönstret, på det lugnaste stället inomhus. Hur många minuters respit vill du ha? Och vilken meny vill du ha? Femman?

» Har precis rullat ur sängen så ge mig 5 min. Så länge jag får blåbärspannkakor är jag nöjd. Ses snart.

« Slarver där. Jag beställer två femmor åt oss om fem minuter. Tur att du bor i närheten (:

» Latte, espresso eller vanligt kaffe?

« Fan vad snäll du är, latte tack

[En brunch, promenad till Solna via Hagaparken, två träningspass och en film senare]

24 augusti, omkring 23.30
» Tack för riktigt trevligt sällskap idag. Filmen var otroligt bra med en helt sinnnessjukt stark slutscen. Nu ska jag äta leverpastejmackor innan det är dags at krascha i sängen. Sov så gott när det blir dags för det!

« Tack själv. Du imponerade idag. That’s a good thing. Jag är nästan hemma, ska krascha i säng. Jag håller med om filmen. Det kommer att ta ett tag att smälta den. Sov gott!

Andra bloggares inlägg om , ,

It’s complicated

Där fanns inga baktankar med filmkvällen igår. En incident med städfirman på jobbet hade gjort att jag fått gå upp strax efter fyra och uppleva en soluppgång på jobbet. Framåt kvällen var jag inne i det där behagligt tröttmosiga stadiet där det är skönt att vara uppe bara en stund till.

Att dela tröttmosighet och förkylning och sällskap var alldeles tillräckligt. Det gjorde inget alls att filmen inte var så bra. Det var spännande nog att känna hans andetag där han halvlåg med huvudet mot min bröstkorg.

Det är kanske just för att det var helt oväntat och oplanerat som stunden innan vi kysstes blev så magisk. Längtan och åtra var inte längre bara känslor. De var en fysisk förnimmelse i mina läppar varje gång de närmade sig hans.

Att två och en halv timma, en Ben & Jerry’s Peace of Cake, en massa snack och lika mycket hångel senare åka hem, istället för att sova över, var någonstans i gränsmarkerna kring ”plågsamt”.

Andras blogginlägg om , ,

A chocolate kind of guy

Låt oss kalla honom mr. O.

Jag åkte på en expressförkylning som bröt ut i söndags. Alla förkylningssymtom, men komprimerade till några dagar. Till exempel kom momentet ”tappa smaken” redan andra dagen istället för fjärde som det normalt gör. Det är liksom sista stadiet i mina förkylningar innan uppstädningsarbetet påbörjas.

När jag ringde mr O. ikväll lät han helt däckad. Han hade känt av det redan igår, vilket fick mig att känna mig aningens skyldig (tre dagars inkubationstid för en bondförkylning ger smittotillfället någon gång under lördagen). Men bara aningens, för där var inget hångel som kunde ha bidragit.

Lite för att lindra mitt samvete, och en hel del för att få träffa honom, stannade jag till och köpte ett förkylnings-kit: Berocca (zink borde vara bättre än C-vitamin när man väl är förkyld), nässpray och Ben & Jerry’s. Jag visste inte om han var en chocolate eller strawberry cheesecake kind of guy, så jag köpte en av varje.

Han blev jätteglad, vilket gjorde mig glad (glädje har som tur är minimal inkubationstid). Det är klart, det hjälper att vi blir glada av att se varandra också. Vi pratade en stund om spindelfobi och julstämning och Skansen. Jag gick därifrån med de lätta, förväntansfulla stegen som kommer av att stå på brinken till ett nytt äventyr.

Hur som helst, jag lärde mig att han är mer av en chocolate kind of guy. Ungefär som jag, alltså.

Andras blogginlägg om , , ,

It’s oh so quiet, it’s oh so still

Jag skulle kunna skriva en massa om killen jag dejtar just nu, men detaljerna får vänta. Det är lite skört så här i början, och jag vill inte överanalysera. Det känns bra, och det är allt som räknas.

Jag kan berätta att vi var på första och andra dejten på samma dag, när vi först brunchade på Sirap och sen promenerade genom Hagaparken till Solna och sen bestämde oss för att höras på kvällen, efter träning och andra sysslor. Samma kväll såg vi ”Into the wild” på Saga, och jag är glad att vi såg den ihop. Det är skönt att ha en varm hand att hålla i när man ser en så gripande film.

En annan sak som har hänt är att poletterna som skramlat runt i huvudet efter min UGL nu börjat trilla ner på riktigt. Det är fortfarande en röra av beteenden, behov och drivkrafter bakom dessa och det skulle kräva en hel roman (eller i alla fall ett helt eget inlägg) för att avhandla – men det börjar klarna. Jag behöver reda ut det lite till för att kunna sätta ord på riktigt på det.

Andra saker som jag lärt mig: att jag är rätt bra på att köra gaffelvagn, att jag är en helt annan ledare idag än för tre år sedan och att Ben & Jerry’s har tråkat till namnen på sin glass. ”Peace of Cake” heter numera ”Strawberry Cheesecake”, ett namn som också återfinns hos konkurrenten Häagen-Dazs. Den senare är godare. Häagen-Dazs har också gett ut en cookie dough-glass, men deras kakdeg smakar som om någon meckat med bilen och inte tvättat händerna innan hen knådade kakdegen.

Andras blogginlägg om ,

Previously on Åsiktstorped

Det var lite falskt alarm där om att jorden skulle gå under den där augustifredagen. Large Hadron Collider startades inte den dagen. Istället kanske vår del av universum går under en septemberonsdag när den 5 miljarder kronor dyra maskinen på riktigt drar igång.

Inte heller försvann jag från jordens yta. Istället fokuserade jag på världens bästa jobb, träning, vänner och min egenuppfunna variant av bulimi (man hetsäter och glömmer bort att kräkas).

Jag har dejtat lite, spelat en hel del tevespel och haft noll inspiration att skriva. Det har delvis att göra med poletter som trillat ner från UGL-kursen att göra, men också bloggtorka spelar in.

Jag tänkte mest säga att jag är tillbaka. Hur har du haft det?

(det här är också ett test av WordPress for iPhone, jag postar det här från Fridhemsplans tunnelbanestation)

Bildrapport från Europride

Här kommer en liten sammanfattning av Pride i bilder. Till varje bild finns en kort beskrivning som du kan läsa om du klickar på bilden. Alla mina foton från Europride finns på Flickr.

Andra bloggares inlägg om , , ,

Med feminismen som sköld

Gårdagskvällens surrealistiska incident i tunnelbanan: Jag står och snackar med några bekanta när en tjej med tänd cigarett går förbi. Rökning i tunnelbanan är en arrogant grej jag inte kan hålla käft om, så jag går fram och ber henne vänligt men bestämt att släcka.

”Varför då?”
”För att det finns folk som får andningsproblem av rökning”
”Får du det eller?”
”Nej”
”Men då får väl de säga åt mig då”

Ungefär så här håller vi på i tre varv, sen tar mitt tålamod slut med den något berusade kvinnan. Jag tar tag i hennes handled, tar cigarretten med andra handen och fimpar den.

Skogstokig.

Det enda ord jag kommer på för att beskriva hennes beteende härifrån och framåt. Den första mening hon får fram innehåller något i stil med ”du har ingen rätt att komma här och våldta mig”.

Jag går tillbaka till mitt sällskap, ms Swedish Psycho följer efter och skriker invektiv. Jag vänder mig om och håller med om att jag är alla de där invektiven och ber henne gå. När jag vänder mig tillbaka till mitt sällskap drämmer hon till mig i bakhuvudet, och när jag vänder mig om får jag en örfil. Min reaktion var att ge henne en örfil tillbaka.

Ungefär här började hon skrika om att ”man inte får misshandla tjejer”.

Mitt svar var: ”Jag är jämlik. Jag låter inte könet avgöra när någon förtjänar en örfil.”

Andra bloggares inlägg om , ,

Too. Much. Information. (Europride overload)

Jag har så mycket att berätta. Till exempel stötte jag ihop med en nya zeeländare som jag hängt med hela dan idag, jag har tagit en cigg från en psycho-brud som rökte i tunnelbanan, släckt den och fått henne rabiat (hennes första ord på det var ”våldtäkt”).

Det kommer både bilder och tankar om Europride i allmänhet och onsdagen och torsdagen i Pride Park i synnerhet. Men jag måste få sova först, och konsolidera tankarna.

Jag insåg förresten att min Jaiku inte uppdaterats från Ping.fm, så vill du ha en recap från schlagerkvällen kan du kolla på Twitter.

Andra bloggares inlägg om , ,

Anledningar att välja bort Patricia under Pride

Dyrt 200 spänn i inträde. Det hade (kanske) varit okej om det varit något uppträdande värt namnet. Babsan? Not so much.

Köerna till däcken Du måste köa inne på Patricia för att komma ut på för- och akterdäck. Mingelfientligt är bara förnamnet. En bonus-irritation är att om ni är ett gäng på 5 personer som står på akterdäck och hänger, och en går på toaletten, så behöver personen i fråga köa för att komma tillbaka till sitt sällskap.

Rökningen. För första gången sedan rökförbudet på krogen var jag tvungen att tvätta håret och hänga ut kläderna på grund av röklukten. Vindskydden som byggts upp håller vinden ute och röken inne. Bad idea.

Sa jag dyrt? En 4 vodkashot och en Ramlösa: 104 spänn.

Patricia var ett mingelvänligt sunkställe. Nu är det inte längre mingelvänligt. Hade Patricia kört ”klubbkväll” (hur ängsligt är inte det namnet?) samtidigt som Klubb G eller Lino kör, så hade såväl Patricia som Babsan snart tillhört modern homohistoria.

Andra bloggares inlägg om , , , , , ,