Det här är ett foto från en affisch för en kommande film. Det är en känd skådespelerska på bilden, men retusch-/airbrush-trenden har gått så långt att jag inte kunde gissa rätt. Ser du vem det är?
Kategori: Inlägg av privat natur
En finstämd reflektion
Pojken är 18. ”Jag har allt jag behöver”, skriver han, men bilderna i hans album säger att han vill ha mer. Mer bekräftelse. Mer kärlek. Bilderna säger ”Se mig för min kropp, för ser du mig inte för den så vet jag inte vad du ska se mig för.”
Pojkvännen är 32. ”Jag söker bara min pojkvän” står det med bokstäver, men med bilder törstar han efter mera. Mera bekräftelse. Mera kärlek.
De är tvillingsjälar som fiskar i samma vatten, efter samma fångst. De agnar med sina kroppar och hoppas fånga din uppmärksamhet. Din bekräftelse.
Pojken är 18. ”Jag har allt jag behöver”, skriver han, och visar stolt upp bilden där hans pojkvän tatuerat in hans namn på armen.
Förlåt, men med vilken del av sitt kvissliga arsle kläckte den trettiofuckingtvååriga tönten idén att tatuera in sin årtonåriga pojkväns namn på armen? Hur mamma-syster-samma-person är inte det? Om sex månader sitter han i tatueringssalongen och försöker maskera namnet med en tribal. Han kan lika gärna ta ballongbyxor, polsk hemblondering och midjeväska och flytta till 90-talet.
Ah, inget livar upp en onsdag som lite bitter cynism realism!
Utslagsfrågan
Klockan är runt 5 på lördag morgon. Du har varit ute och festat och är sådär lagom skönt packad. Du kommer hem och inser att du inte har några hemnycklar. Du:
a) ringer en låssmed med jourtider så att du kommer in
b) åker tillbaka till stället där du festade och letar efter nycklarna
c) ringer den kompis hos vilken du självklart lämnat kopior på dina nycklar
d) ringer en gammal KK som du har haft sex med fyra gånger, varav sista var för sisådär åtta månader sedan, eftersom han bor bara ett par kilometer ifrån dig
Svarade du d) så kom du inte in. Istället svarade jag kk:n sömndrucket ”jaha, och vad ska jag göra åt det?”
Flirting. Because you’re worth it.
Jag började prata med mr X när vi gick ut ur gymmet samtidigt. Det var liksom bara det steget kvar, med tanke på att vi redan hade lett mot varandra nere i omklädningsrummet och flera gånger efter det. Han var lång, mörkhårig och hade grymt charmigt leende. Vi gjorde småpratandes sällskap ner till tunnelbanan, där våra vägar skildes åt när han skulle söderut och jag skulle norrut.
I väntan på mitt tåg läste jag ”Teoriboken”. Som ”Körkortsboken”, fast tio resor bättre. Eller, jag försökte läsa ”Teoriboken”. När en 8,5 på den tiogradiga Jake Gyllenhaal-skalan gick förbi fick jag problem med koncentrationen. Samtidigt ringde min bästa Wille och ville älta lite saker, som väggfärg och trettioårsskiva. Jag klev på tunnelbanan och satte mig mitt emot mr Z. Tänk McSteamys blick och skäggstubb möter Brad Pitts mun och haka. Tänk gröna ögon på blond kille. Tänk stora, snygga händer. Tur att jag varken hade äggstockar eller lösgodis att drägla i.
Jag slog halvt om halvt vad med mig själv om att mr Z skulle gå av vid Universitetet. Eller Bergshamra. Åttio procent av de snygga killarna snygga killarna på röda linjen mot Mörby Centrum har klivit av när tåget passerat Bergshamra. Ungefär som 95% av de snygga killarna klivit av när buss 178 passerat Sörentorp.
Men det gjorde han inte. Han satt kvar när jag reste på mig vid Danderyds Sjukhus. Precis när dörrarna öppnades tittade jag mot honom och såg att han tittade mot mitt håll. Jag tänkte ”vad fan”, och slänge iväg ett leende och en nick. Han ryckte överraskat till och nickade förvånat tillbaka.
Jag upptäckte att de tre minuter det tar att gå mellan tunnelbanan och hem känns mycket kortare när man ler. Men det var först när jag kom innanför dörren som jag kom på att jag gått och nynnat på ”Damn, I wish I was your lover” ända sedan tunnelbanan.
Klonk! (fast lite köttigare)
Igår såg jag ”Hot Fuzz”, en film som är svår att kategorisera genremässigt. Brittisk meta-pastisch på snutfilmer ligger nära till hands, men det låter så sjukt avskräckande. Rullen är grymt sevärd. Tillsammans med Pans Labirynt är det den bästa film jag sett hittills i år på bio. Framför allt gillar jag de små antydningarna om ett förhållande mellan de två huvudpersonerna. Dessa antydningar skulle lätt kunnat göras till lätta poänger om straighta män i gaysituationer (tänk Chandler och Joey) men hamnar aldrig där. Fräscht!
För övrigt är det ett rätt gott betyg till Vodafone när deras nät används för att berätta exakt hur långt bort från civilisationen den lilla staden egentligen ligger. Typ ”inte ens Vodafone har täckning här, så långt ut är det!”
Hur som helst, innan filmen gick trailern för ”Zodiac”. Thriller (löst) baserad på en verklig mördare (som aldrig fångats) med min pojkvän Jake Gyllehaal i en av rollerna. Jag fick nästan spontan ägglossning när jag såg honom (tänk lite köttigt ”klonk!”) men sen kom jag på att jag inte har några äggstockar och dräglade lite i min godispåse istället.
Andra bloggar om: spontan ägglossning, hot fuzz, bio
Spray Date goes Straight Date
Jag ställde upp som försöksperson i ett dejtingsajttest här om sistens. Tanken var att jag skulle testa några av de populäraste sajterna ur ett homoperspektiv. Såklart var hela rasket lika heterosexfixerade som ett bajen-bärs-och-rakade-brudar-skrålande regemente som inte fått runka på en vecka. Att jag kunde kryssa i ”kille” som söker ”killar” var mest en eftergift från deras sida för att ge illusionen av öppenhet och inkludering.
Hur som helst, Spray Date fick högst betyg av mig (vilket säger mer om hur kackiga de andra sajterna var, än om Spray Dates eventuella storhet). De kändes dessutom rätt inkluderande, tyckte jag i slutresultatet. Ironiskt nog fick jag i dagarna ett mail från dem om att mitt konto blivit inaktiverat, då jag inte varit inloggad på tre månader. De avslutar mailet med ett klämkäckt PS, och det är här ironin börjar:
P.S. Du vet väl om att det nu finns över 500 000 singlar på Spray Date som letar efter en flirt?
För att locka tillbaka mig till sajten skickar de med tre exempel på singlar jag kanske skulle kunna tänka mig att aktivera mitt konto för, kompletta med foton och profiler. Felet? Alla tre är tjejer i min ålder. Jag var tvungen att aktivera mitt konto igen för att se om jag kryssat fel och kryssat i nån hetero-ruta.
Det visade sig bara vara hetero-rutan i huvudet på Spray Date som var ikryssad. Och inte bara heterorutan, förresten. Tänk om jag vore straight, och bara intresserad av tjejer som är 45-50? Eller 18-22? Här är alla som inte är heterosexuella, och inte är ute efter individer runt sin egen ålder ett undantag. Undantag som får vara med men får finna sig i att vara de som definierar ”de vanliga” med sin blotta existens. Det finns få saker som får mig att klökas så mycket som synen på manligt och kvinnligt som något slags yin och yang, som två helt olika enheter med helt motsatta egenskaper som kompletterar varandra. Varelser från olika planeter, en från Venus och en från Mars, som likt en minuspol dras till sin motsats attraherar varandra, för att bilda en helhet större än delarna. Tills döden skiljer dem åt. Och det är precis vad Spray Dates filosofi verkar vara när man skrapar lite under den politiskt korrekta ytan.
Tänk vad mycket ärligare en ren community för heterosexuella skulle vara.
Andra bloggar om: spray date, homorelaterat, singelliv, nätdejting, heternormativitet
’Cause I’m driving one of your cars
Idag har jag kört hela vägen från Bergshamra till Saltsjöbaden. Jag har inte kört på något levande, inte krockat och lytt trafikreglerna hela vägen. Jag till och med fixade Essingeledens smala filer utan att börja hyperventilera eller invadera grannfilerna. De enda missödena var när jag försökte hålla höger i Saltsjöbaden och höll så mycket höger att jag ibland la hjulen mot trottoarkanten, och ett riktigt nesligt stopp vid ett rödljus när jag släppte upp kopplingen för fort. Vilket ledde till att jag blev stressad och släppte upp kopplingen ännu fortare när jag startat om bilen, vilket ledde till … ja, ni fattar. Två rödljuscykler. Jag kunde lika gärna klätt av mig naken och gjort det till en äkta mardröm.
Andra bloggar om: övningskörning, förnedring
Copyjoking
Vissa copywriters är för fyndiga för sitt eget bästa. Grandiosa, en tillverkare av djupfrysta pizzor försöker haka på ”GI betyder nyttigt”-vågen genom att lansera djupfrysta pizzor med fiberrik botten. Om vi bortser från att det är ungefär som att lägga till C-vitaminer i lösgodis och sälja det som kosttillskott, så måste de byta reklambyrå. Reklamfilmen riktar sig till tonåringar (antar jag) och språket ska vara fräscht och nere med kidsens lingo, alltså är payoffen: ”Fett med fibrer!”.
Stockholm Parkering har också intressant copy. ”Upplevd säkerhet” är också vad killen i toaletten på Biopalatset fick när han tvättade sköljde händerna i en halv sekund under vatten efter tolattbesöket. Jag hoppas hans popcorn smakade bra.
Andra bloggar om: reklam, copy, marknadsföring, grandiosa, stockholm parkering
Teorilektion 16: Knark är bajs!
”Körkortsboken”
0,0 ‰ alkohol
100 % köroduglig
100 % oansvarig
100 % omogen
100 % beroendeframkallande
Behöver jag nämna att det inte moraliseras kring alkoholbruk? Nä, istället nämner jag att boken utges av Sveriges Trafikskolors Riksförbund. Kan man klassa ”staten” som passiv eftersom den bara ligger still och blir rimmad?
Andra bloggar om: knark, propaganda, körkortsteori, moralkakor, sveriges trafikskolors riksförbund
Nära sex-upplevelse
När klockan ringde halv fem i fredags morse slog det mig att det var länge sedan jag såg det klockslaget från det här hållet. Jag ser det oftare från ”varit ute och festat och kommit hem sent”-hållet. Två timmar senare hade jag checkat in på SAS flight SK 2153 till Landvetter och var på väg mot säkerhetskontrollen.
Ut med datorn ur väskan, upp med jacka, väska och dator på bandet och så igenom grinden … som börjar tjuta. Vad fan?
”Kan du komma och ställa dig här?” frågar en uniformerad tjej.
”Sträck ut armarna” säger hon när jag väl står på plats, och jag sträcker ut dem. Jag förväntar mig en bärbar metalldetektor, men tji får jag. Hon börjar muddra mig! Jag vet inte vilken som är närmast sex-upplevelsen under de senaste tre månaderna: grovhånglet med mr X eller säkerhetskontrollen på Arlanda. Å ena sidan utbytte jag saliv med mr X, å andra sidan var mr X inte på långa vägar lika nära mitt skrev som den kvinnliga säkerhetsvakten. Ett tag var jag på vippen att säga ”Baby, du får allt bjuda på middag först”, men skulle förmodligen åkt på en full body cavity search och det hade jag inte tid med.
Samma sak hände när jag flög från Östersund, och på Landvetter. Har de slutat med bärbara metalldetektorer, eller är det bara jag som har ”muddra mig, please!” skrivet i pannan?
—
Jag försökte plugga in teori under flyget ner, men höll på att få krupp på tonen i boken. Är dagens årtonåringar totalt dumma i huvudet, eller är det bara läromedelsförfattare som är det? När jag klev av planet gick jag med boken i handen, ända tills jag upptäckte att folk kollade lite underligt på mig. Då slog det mig: att gå och bära på ”Körkortsboken” är bara ett par finnar och ett par buffalos från att vara utklädd till fjortis, och klockan åtta på en fredagsmorgon är inte riktigt rätt tid för en maskerad.
—
På kvällen träffade jag Wille på Torget och drack lite drinkar. Jag vet inte om den engelsktalande bartendern är ny, men han är söt som fan och rätt värdelös på att göra drinkar. Min mojito var mer ”fast föda” än ”drink” på grund av en hel trädgård mynta, och min caipirinha saknade sockerlag. Han får ändå muddra mig any day.