Jag vet inte om det är jag som blivit äldre och visare eller om jag bara fått de grå håren. Jag vet inte heller om jag (gud förbjude!) blivit en ”det var bättre förr”-sägare eller om det verkligen har gått utför med biobesökarna, men jag tycker att det blir vanligare och vanligare med, ursäkta uttrycket, ett jävla ohyfs på bio. Därför är det dags att presentera tio enkla regler som man måste följa när man går på bio:
Håll tyst. Om du absolut måste fråga eller säga något till ditt sällskap, viska.
Stäng av mobilen. Helt. Du är inte oumbärlig. Göran Persson, hans mamma, dina kompisar och din mamma klarar sig utan att kunna nå dig under de dryga två timmar en film tar. Om du måste vara nåbar för att din syster ska föda barn när som helst eller för att du har jour så kanske du ska hyra en film istället. Där kan du också pausa.
Kolla inte SMS. Okej, har tvångstankar om att kunna se vem som kan ha ringt dig under föreställningen. Det betyder inte att du är osynlig när du kollar eller skriver SMS. Du är inbillat viktig och inte inbillat ensam. Din mobilskärm lyser upp salongen för andra än dig själv.
Minimera godisprasslet. Köper du lösgodis? Riv av påsen hela vägen ner till godiskanten innan filmen börjar, så skippar du prasslet. Godispåsprassel under en tyst, känslofylld scen är biobesökets motsvarighet till en rejäl brakare under morgonmötet med arbetskamraterna.
Behåll skorna på. Fotsvett och andra kroppsodörer hör inte hemma i en biosalong. Såvida du inte har köpt fem rader och sitter där själv, eller i sällskap med fotsvettsfetischister. Då är det också okej.
HÖ står för höger och VÄ står för vänster. Det är inte direkt som styrbord och babord. Står det ”HÖ” på din biljett så sitter du till höger från mitten sett på din rad när du har duken framför dig. Står det ”VÄ” så sitter du till vänster. Såvida du inte njuter av att vara föremål för folks irritation och/eller åtlöje så går du in i din rad från rätt håll om det redan sitter folk på raden.
Ju bättre platser, desto mer i tid. Det är fullsmockat. Du har platser i mitten på mittenraden i Rigolettos stora salong. Det är sådär roligt både för dig och alla andra om du tvingar alla resa på sig när filmen redan har börjat. Faktum är att ovanstående scenario inte ens är roligt om filmen strax ska börja och alla satt sig tillrätta och du smyger in som den graciösa, diskreta diva du inte är.
Rätt film för rätt målgrupp. Barnfilm är för barn, skräckfilmer är för vuxna. Kan du inte hantera jobbiga scener i ett drama alternativt läskiga scener i en skräckis på annat sätt än hysteriskt fnitter så är du på fel film. Du kanske passerat femtonårsgränsen biologiskt, men mentalt är du både finnig, osäker och pubertal. Kan du inte hantera nakenscener utan brunstiga tonårsbröl om pattar och rumpa så går du hem direkt, utan att passera gå. Du får komma tillbaka när de kroniska valkarna i högerhanden lagt sig och du fått erfarenhet av sex med någon annan levande, tvåbent och samtyckande varelse.
Kom utvilad eller gå. Att vakna med ett insomningsryck är lika genant på bio som på tunnelbanan eller bussen. Att somna under filmen och börja snarka är inte charmigt. Att somna, börja snarka och dregla ner din granne är något av ett faux pas. Känner du att filmen är ett sömnpiller, gör dig själv och de andra en tjänst och gå ut.
Håll tyst. Svaren på dina eventuella frågor kommer uppenbara sig senare i filmen. Slutet ligger just i slutet för annars skulle det vara början eller mitten. Fattar du inte då kan du fråga efteråt, istället för att avslöja för hela salongen att du är intellektuellt handikappad. För dig som har massa finurliga kommentarer om filmen eller livet, universum och allting kan jag på en enda rad beskriva intresset från alla i omgivningen:
Och det här skriver jag bara för att du ska fatta att här är det slut. Trevligt biobesök, vi ses i biomörkret.
Kan bara säga att jag håller med dig. Tänk ifall alla hade läst dessa små enkla oskrivna regler.
Kan bara säga att jag håller med dig. Tänk ifall alla hade läst dessa små enkla oskrivna regler.
Själv tror jag mycket mer på biografens förestående död än på en återuppståndelse via tio budord.
Själv tror jag mycket mer på biografens förestående död än på en återuppståndelse via tio budord.
Jag haaler med om det mesta. Men jag tar alltid av mig skorna (*rodnar*) och jag gloemmer alltid om man raeknar hoeger och vaenster uppifraan eller nerifraan…
Jag haaler med om det mesta. Men jag tar alltid av mig skorna (*rodnar*) och jag gloemmer alltid om man raeknar hoeger och vaenster uppifraan eller nerifraan…
Du har så rätt kära Torped. Folk är grisar. Och grisar ska inte gå på bio.
Du har så rätt kära Torped. Folk är grisar. Och grisar ska inte gå på bio.
Mikael: det var senast igår som jag råkade ut för folk som snackade. Det händer i princip varje biobesök nuförtiden, och det funkar att säga till folk för det mesta – men det är trist att man ska behöva göra det.
P O: på sikt håller jag med dig. Men jag tror inte det kommer ske de närmaste fem åren. Man går ju inte på bio enbart för filmens skull, man går för en social upplevelse också. På samma sätt som man kan äta hemma, men det är inte samma som att äta ute.
Aronson: så länge det inte luktar så har du (och alla andra) dispens. En gång råkade jag ut för en kille vars fötter luktade sjukt illa. Jag fattade var det var först efter filmen, när han tog på sig skorna och då sa jag högt och tydligt ”Du kanske skulle behålla dem på nästa gång – det luktar inte tårta”. Reultatet blev högst tillfredsställande!
Pojkfröken: Jag såg en kille som ser ut som du gör (i mitt huvud) på tunnelbanan idag. Han såg jättestressad ut av att jag log mot honom. Så jag tänkte att det kanske var du?
Mikael: det var senast igår som jag råkade ut för folk som snackade. Det händer i princip varje biobesök nuförtiden, och det funkar att säga till folk för det mesta – men det är trist att man ska behöva göra det.
P O: på sikt håller jag med dig. Men jag tror inte det kommer ske de närmaste fem åren. Man går ju inte på bio enbart för filmens skull, man går för en social upplevelse också. På samma sätt som man kan äta hemma, men det är inte samma som att äta ute.
Aronson: så länge det inte luktar så har du (och alla andra) dispens. En gång råkade jag ut för en kille vars fötter luktade sjukt illa. Jag fattade var det var först efter filmen, när han tog på sig skorna och då sa jag högt och tydligt ”Du kanske skulle behålla dem på nästa gång – det luktar inte tårta”. Reultatet blev högst tillfredsställande!
Pojkfröken: Jag såg en kille som ser ut som du gör (i mitt huvud) på tunnelbanan idag. Han såg jättestressad ut av att jag log mot honom. Så jag tänkte att det kanske var du?
Darling Micke, du borde vara president.
Japp, det är den Charlie du tror, jag delar numera lägenhet med en av http://anders.hultman.nu/ s flickvänner och han kommenterade nånting ur din blogg varpå jag genast ramlade in här.:)
Alla som ska gå på bio borde tvingas läsa igenom dina bioregler och skriva under på att de får kloroformeras snabbt och lätt om de bryter mot dem. Jag vet inte hur mycket adrenalin jag utsöndrat i biosalonger medan jag undrat om mina grannar tänkt fortsätta prata högt och/eller puckat när filmen väl börjar och hur jag ska säga till dem utan att skrika.
Däremot tycker jag hemskt mycket om att ta av mig skorna, men jag brukar lukta gott.
Puss!
Darling Micke, du borde vara president.
Japp, det är den Charlie du tror, jag delar numera lägenhet med en av http://anders.hultman.nu/ s flickvänner och han kommenterade nånting ur din blogg varpå jag genast ramlade in här.:)
Alla som ska gå på bio borde tvingas läsa igenom dina bioregler och skriva under på att de får kloroformeras snabbt och lätt om de bryter mot dem. Jag vet inte hur mycket adrenalin jag utsöndrat i biosalonger medan jag undrat om mina grannar tänkt fortsätta prata högt och/eller puckat när filmen väl börjar och hur jag ska säga till dem utan att skrika.
Däremot tycker jag hemskt mycket om att ta av mig skorna, men jag brukar lukta gott.
Puss!
Jag har en gång hamnat i nästan-slagsmål med några som bröt mot ett antal av de ovanstående tioende buden. Du har alltså min fulla sympati.
Jag har en gång hamnat i nästan-slagsmål med några som bröt mot ett antal av de ovanstående tioende buden. Du har alltså min fulla sympati.
Jag kan inte göra något annat än att hålla med om samtliga budord. Dock saknar jag ett.
Nummer 11. Behåll fötterna på golvet. Stolsryggen framför dig är inget du kan träna kickboxing på eller använda som motstånd när du stretchar.
Jag kan inte göra något annat än att hålla med om samtliga budord. Dock saknar jag ett.
Nummer 11. Behåll fötterna på golvet. Stolsryggen framför dig är inget du kan träna kickboxing på eller använda som motstånd när du stretchar.
OM: jag också. Jag blev hotad med stryk av en kille för att jag sa åt honom att sluta snacka i mobilen. Han ändrade sig uppenbarligen när vi väl reste på oss efter filmen, för då slank han skamset ut utan att titta på mig.
JAK: Medhåll. Den hade jag glömt. Vill man ha benutrymme får man sätta sig på rad ett, eller gå på bio på Heron City.
OM: jag också. Jag blev hotad med stryk av en kille för att jag sa åt honom att sluta snacka i mobilen. Han ändrade sig uppenbarligen när vi väl reste på oss efter filmen, för då slank han skamset ut utan att titta på mig.
JAK: Medhåll. Den hade jag glömt. Vill man ha benutrymme får man sätta sig på rad ett, eller gå på bio på Heron City.
Det är märkligt, har stött på det själv — att folk som blir tillsagda att inte använda mobiltelefonen UNDER FILMEN reagerar som om DOM blivit förorättade.
Sickna typer…
Det är märkligt, har stött på det själv — att folk som blir tillsagda att inte använda mobiltelefonen UNDER FILMEN reagerar som om DOM blivit förorättade.
Sickna typer…
Vet inte riktigt när det hände, men numera blir jag förvånad när jag kommer ut från en bioföreställning och känner att det varit rimligt tyst, få mobiltelefoner som ringt och prasslet från godispåsar bara stört de tre viktigaste scenerna. Vad är felet hos de människor som uppenbarligen inte klarar av att vara tysta och sitta still i två timmar? Jag vet inte, men bio bör de undvika, för alltid!
Vet inte riktigt när det hände, men numera blir jag förvånad när jag kommer ut från en bioföreställning och känner att det varit rimligt tyst, få mobiltelefoner som ringt och prasslet från godispåsar bara stört de tre viktigaste scenerna. Vad är felet hos de människor som uppenbarligen inte klarar av att vara tysta och sitta still i två timmar? Jag vet inte, men bio bör de undvika, för alltid!