Offerkoftan är Sveriges nya nationaldräkt, ett faktum jag blev påmind om när jag för någon tid sedan fick jag en inbjudan till Facebook-gruppen ”Ursäkta, sa du NEGER?”.
Jag gick inte med.
Ur gruppens beskrivning:
Vi tolererar inte att ordet neger används. Anledning: det är kränkande då ordet hänvisar till människor med ursprung i Afrika som anses vara lägre stående människor.
[…]
Vi vill härmed klargöra vårt mål: eliminera ordet neger då vita använder det om svarta. Och MINST LIKA VIKTIGT när svarta använder det sinsemellan.
Metod: sluta använda det och reagera när andra gör det.
Jag gick inte med för att jag ser två problem med den här gruppen:
1) Den gör alla negrer en otjänst
2) Personerna bakom gruppen gör sig till representanter med tolkningsföreträde för alla negrer
Ordet ”bög” var på 80-talet minst lika negativt laddat som ordet neger kan anses vara idag. ”Bög” användes (och används än idag) som ett skällsord av vissa personer. Hade bögarna valt samma strategi så är jag övertygad om att det bara hade ökat stigmatiseringen; De som använder ett ord i nedsättande syfte får mycket vatten på sin kvarn när bögar eller negrer blir kränkta av att bli kallade just ”bög” eller ”neger”. Sticks and stones …
I min värld är det ett uttryck för den kränkthetskultur, som vi som bor i Sverige är världsbäst på (med USA som god tvåa), och som Sakine så briljant pekar ut i en ledare i Expressen. Jag blir inte kränkt av att någon använder ordet bög, så länge man inte sätter ”jävla” framför. Jag blir kränkt förbannad när någon utgår från att jag automatiskt ljuger för att jag är bög. Eller när en politiker drar likhetstecken mellan bögar och folk som begår sexuella övergrepp. Det ena konstaterar ett faktum (”Micke är bög”), medan det andra drar en nedsättande slutsats om mig som person utifrån min sexuella läggning (”Micke är mer benägen att ljuga och/eller begå sexuella övergrepp för att han är bög”).
Jag har tidigare skrivit om hur normen gömmer sig genom att inte ha ett namn. I fallet hudfärg gömmer sig normen bakom det neutrala ”vit” (”vanlig”) – som dessutom är något av en förfalskning. Vita är inte vita, vi är också färgade: beiga, skära eller svagt rosa. Normer kommer alltid att peka det som är som avvikande, och det bästa man kan göra för att avväpna det utpekandet är att omfamna det. Precis som bögarna gjort med sin avvikelse-etikett.
Sen har vi representationstanken. För att citera Hannah, den ger mig klåda i hjärnan. Jag förväntas inte kunna svara för andra skära människor bara för att jag själv är lite beige i hudtonen. Jag kan inte svara för alla killar för att jag är kille. Så fort det kommer till homosexuella så förväntas jag att kunna göra det. Samma tanke finns oavsett minoritet, tillhör du gruppen förväntas du på automatiskt veta vad alla andra individer i samma grupp tänker och känner.
De som grundat gruppen ”Ursäkta, sa du NEGER?” har tagit representantskapet ett steg längr, de har också gett sig själva tolkningsföreträde. Enligt dem blir alla svarta kränkta när någon använder ordet neger – även de som själva använder det. Varför gå ensam i din offerkofta, när du kan iklä alla andra en också?
Andras blogginlägg om neger, bög, etiketter, normer, kränkthetskultur, representationstanken, samhälle, facebook
För det första, vad har min sexuella läggning och klasstillhörighet för betydande roll i denna fråga? Att jag tillhör två väldigt vanliga grupper i samhället behöver väl inte göra min åsikt i frågan mindre värd? Den är väl värd lika mycket som din? Så tänk dig för innan du börjar kalla folk för ”slynglar”. Jag må vara ung, men det betyder inte nödvändigtvis att jag är dum och okunnig. Vill du läxa upp mig får du ta en annan approach än att förolämpa mig.
Jag har faktiskt lämnat Sverige ett antal gånger. 9 gånger har jag varit i södra USA och besökt min vita amerikanska fars familj. Jag är alltså själv amerikan. Och nej, det finns inga svarta i min släkt, inga nära besläktade i alla fall. Och nej, släkten har inga nära svarta vänner. (Mina kusiner har dock svarta vänner genom skolan.)
Mitt engagemang i frågan är något som gått i arv. Min farmor uppväxt i en väldigt segregerad och konservativ del av USA, har alltid varit väldigt liberal. Hon har jobbat för att hjälpa kvinnor som utsatts för våld, kvinnor som behövt göra abort och jobbat med andra kvinnofrågor genom YWCA. Hon har också alltid varit emot rasism och har haft komplicerade relationer till egna släktingar som varit renodlade rasister. Hon har fört över sina värderingar till sina barn, till min pappa, som sedan fört över dessa värderingar till mig.
Det som jag ser som skillnaden mellan orden ”neger” och ”bög” är hur majoriteten inom båda grupper försöker tackla orden. Rätta mig om jag har fel, men är det inte så att homosexuella män har försökt, och lyckats, avdramatisera ordet genom att själva använda det och låta andra använda det? Detta är väl vad en majoritet, i alla fall majoriteten av de som uttrycyker sig i frågan, haft som mål?
Om vi ser till svarta som uttalar sig om ordet ”neger”, så tycks majoriteten var negativa till ordet ”neger”, eller? Vi pratar i Sverige nu. Ordets negativa klang är uppenbarligen alltför stark för att majoriteten ska kunna tro att man kan avdramatisera ordet. Detta är kanske framförallt pga av ordets uppenbara släktskap till ”nigger” som använts av slavhandlare och rasister.
Säger homosexuella att ”bög” är okej, då accepterar och respekterar jag det eftersom majoriteten inte tycker att det är kränkande. Jag personligen använder dock sällan ordet eftersom jag fortfarande förknippar det med en väldigt negativ syn på homosexuella.
Hade svarta sagt att ”neger” var okej då hade jag också accepterat det, men uppenbarligen finns det ingen majoritet som påstår detta. Alltså kan vi inte avdramatisera ordet.
@Erik: Jag förstår inte hur du menar med
Jag läste igenom min text igen och jag ser inte ”slyngel” eller något åt det hållet nånstans?
Hur som helst, jag undrar på vad du grundar ditt antagande om vad majoriteten bögar och majoriteten negrer (i Sverige, eftersom det är svenskan som diskuteras) vill och inte vill, eller hur de uppfattar saker?
Du får ursäkta, jag hade fått ett antal kommentarer i min blogg varav en som länkande hit, jag antog genast att det var du som kommenterat.
Det jag inte tänkte på var att kommentaren var anonym och att personen sa bara ”läs detta” med en länk hit.
Du får ursäkta så mycket, det hela känns ganska så pinsamt! :P
Ta en titt här så förstår du!
http://waltzforthoughts.blogspot.com/2009/01/kakaosmaksatta-havrebollar.html
Min bloggarkompanjon har nämligen postat ett inlägg om samma sak tidigare och den finns länkad i Facebook-klubben du nämner ovan:
http://waltzforthoughts.blogspot.com/2009/01/negerboll-eller-chokladboll.html
@Erik: no prob, det händer mig hela tiden att jag blir lite trigger happy i en debatt.
Av någon anledning kom jag att tänka på ett South Park-avsnitt. I det har Mr Garrison tämligen nyligen kommit ut som homosexuell och det visar sig att så fort någon annan karaktär säger ”fag” så bleepas ordet bort, men han kan säga det utan repressalier. Han lämnar en bar trallandes ”Fag, fag a-shitty-shitty-fag-fag”.
Men det är säkert bara min snoriga hjärna som gjort en logisk kullerbytta. Jag kommer ju inte längre med den här poänglösa anekdoten…
Ordet neger kommer ju från ordet negro, som betyder svart. Varför måste det krånglas till? Det är ju såna grupper, som den du pratar om, som skapar problem av ingenting.
ååh jag blev citerad! :D
bra tänkt och skrivet, som vanligt.
Känns som om kommentarer är overflödiga….
Vem har tid/lust/ork att gå med i onödiga grupper???
Ha en bra dag.
Kram
sd-kille: Vi måste nå lattedrickande nätsurfande rasister i storstäderna, vet du! Men hur ska det gå?
dyra PR-konsulten: Hm, jag vet ett sätt som är inte så direkt men ganska effektivt, man liksom använder alla super-pk människor. De retar upp alla som inte är det och vips så kan alla lattesörplare de mest kraftfulla argument mot antirasism.
sd-kille: Gamla chokladbollstricket ja! Gud va genialt. Sjöbo all over again.
Jo, man får passa sig så att man inte börjar säga åt folk vad de ska bli kränkta av och inte.
Jag använder inte ordet neger för att det är (enligt mig) okänsligt, taktlöst och ger ett obildat intryck. Av samma anledning använder jag inte (eller åtminstone mycket sällan) ord som bög eller flata, även om jag är fullt medveten om att många, både straighta och gay, använder dem utan att lägga någon speciell vikt vid det.
För mig handlar det nog snarare om retorik än något annat. Jag tycker att orden ifråga hör till ett språk och en attityd som jag inte kan identifiera mig med.
Jag vänder mig mot ditt sätt att utgå från att erfarenheten att betraktas som en ”neger” är att jämställa med erfarenheten att betraktas som en ”bög”. I det förra fallet handlar det om ett oönskande särskiljande där man tillskrivs egenskaper baserat på utvalda fysiska aspekter.
I det senare däremot handlar det om rätten till en livsstil och sexualitet som genom historien har osynliggjorts och förnekats. Därför är det inte svårt att HBT-världens kamp för ett synliggörande.
Avgörande för om ”bög” uppfattas som ett skällsord eller inte hänger naturligvis starkt samman med av vem och i vilket sammanhang det används. Reclaimandet bygger på att det absolut inte kan missförstås eller tolkas som ett uttryck för en nedvärderande hållning och reglerna för hur begreppen används sätts såklart av dem de åsyftar.
Tänk dig själv att en pizzeria på Hornsgatan skulle servera ”bög-pizza” med ”flat-öl” under Sthlm Pride! Jag är inte säker på att det skulle räcka med väl tilltagna regnbågsflaggor i fönstren och schlagermusik på högsta volym för att detta inte skulle uppfattas som nedlåtande och kränkande.
Ja, man bör passa sig så att man inte börjar tala om för folk vad de ska bli kränkta av och inte.
För övrigt hoppas jag att du deltar i diskussionen som pågår i mymlans blogg.
Bög och neger är inte the same. För ordet neger är ett påhittat ord som användes av folk i USA för att trycka ner en hel folk grupp, svarta slavar. Där kommer ordet från först, inte av (som många tror) översättningen av det spanska ”negro”.
Neger betyder alltså inte svart.