Lite salongsfähig homofobi funkar även på Twitter

Ibland blir jag påmind om att homofobi fortfarande anses salongsfähigt av den stora massan.

Idag var det en tweet av @Tyskungen som påminde mig:

Haaaaata Surtfown! Bögar är vad de är! Böööögar!
Haaaaata Surtfown! Bögar är vad de är! Böööögar!

Reaktionen från hans 300+ followers var två ifrågasättanden:
@Tyskungen Har dom flörtat med dig?
@Tyskungen Men vad nu!? Vad är det för fel på bögar helt plötsligt? (udden av det ifrågasättandet trubbades av när uppföljningstweeten var ”@lordFredruk @Tyskungen Jahaa, ja, ja. Då förstår jag. Tourettes kan ju hända den bästa.”)

Det här handlar inte om @Tyskungen. Hans uttalande säger mer om honom än om något annat. Jag fattar att han använde ”bög” som synonym för ”dum i hela jävla huvudet” och inte i bemärkelsen ”kille som knullar med killar” (och i den förra bemärkelsen kan jag tycka att han är rätt bögig själv). Det här handlar om den passivitet eller ursäktande attityd som homofoba uttalanden ofta möts av i sociala arenor. En passivitet som få skulle acceptera om det handlade om någon annan grupp med svagare ställning i samhället. Folk orkar inte ta fajten, orkar inte framstå som politiskt korrekta utan rycker lite på axlarna och garvar med. Eller ursäktar personen. Det är vad citatet ”det är inte de dumma människorna som är problemet, det är de intelligenta människornas passivitet som är det” handlar om.

Andra bloggares inlägg om , , ,

Vem behöver gay porn när Freddie Stroma dansar?

Screw gay porn, det här är sexigt. Om jag hade drivit en gayklubb så skulle den här videon på Freddie Stroma som gör reklam för Acnes underkläder projiceras på en vägg hela kvällen ikväll. Det är inte bara det att Freddie Stroma är snygg, det är sättet han rör sig på.

(Om jag ska geeka loss totalt så förstår jag varför Graendal i Robert Jordans serie ”Wheel of Time” samlar på snygga människor som hon hjärntvättar till att endast vilja en sak: behaga henne. Sedan får de lättklädda dansa, utöva konster och passa upp henne. Vara levande konstverk. Synd att hon inte hade tillgång till Youtube.)

Andra bloggares inlägg om , , , ,

Bloglovin’ och bloggtjyrkogården

Jag har länge haft som avsikt att a) rensa ut och uppdatera min länklista, b) installera lite nya plug-ins till WordPress och c) göra om utseendet på bloggen.

a) Min länklista kommer som mest att innehålla 20 av de bloggar jag läser oftast, och nya bloggar där är finaste Julia, Helena, Elin och Sakine. En annan härlig nyhet är att Pojkfröken är tillbaka.

Jag har sedan länge haft en kategori i Google Reader jag kallar ”Bloggtjyrkogården” (efter tre månader utan inlägg hamnar bloggarna där). Istället för att radera flödet från bloggar som läggs ner lägger jag dem där i hopp om att de någon gång ska återuppstå, ungefär som Pojkfröken. Andra minnesvärda bloggar som ligger där: Gycklargruppen, Agaton Blixa Stolpe, Dyslesbisk (saknaden blir dock mindre av att jag kan följa @fredrikw på Twitter), Runkbloggen och Therapeutic Pictionary. Det är bloggar jag fortfarande kan gå tillbaka till för att läsa inlägg och bli road, gråtmild eller inspirerad.

I Bloggtjyrkogården ligger också några personliga bloggar som jag följt. Jag undrar vad som hände sen med de människorna. Som Ellen Glasell. Eller Stan. Elin från Bara Elin.

b) De plug-ins jag installerat är några av dem som Simon tipsar om i ”18 fantastiska plug-ins för WordPress som du antagligen inte använder”. Bland annat ”No Follow Free” för att ge länkkärlek till dem som kommenterar ofta och ”Backtype Connect” för att även få med Twittrade och Facebookade kommentarer på inlägg. Och så EMO Vote, som är ett sätt att snabbt kommentera ett inlägg genom att klicka på ett alternativ när man inte orkar skriva.

c) Jag har för första gången lagt ut pengar på ett tema. Jag köpte Thesis, och jävlar vad verkar vara värt pengarna. Om någon är intresserad av en recension så kan jag skriva en när jag använt det ett tag.

Andra bloggares inlägg om , , , ,

Irakiska bögar i liksäckar utspridda i Stockholm

I Irak mördas män för att de är, eller misstänks vara, homosexuella. Det irakiska rättsväsendet ser mellan fingrarna på tortyren och morden. Trots att fler än 60 bögar eller män som har ett könsöverskridande beteende har mördats sedan december har ingen gripits eller fällts. Irakisk polis gör homofoba uttalanden, Iraks regering är tyst och västvärldens regeringar leker med i tysta leken.

Nu är det nog. Någon måste tala.

Yusuf, mördad i Bagdad. Brott: Homosexualitet.

Ikväll sprids svarta sopsäckar runt om i Stockholm, märkta med namn på irakiska bögar som blivit torterade och mördade på grund av sin homosexualitet. På torsdag hålls en aktion på Sergels Torg till stöd för Iraks homosexuella. Du behöver inte ens tala, det räcker att du är där.

Colloquial:
Samtidigt som Migrationsverket går i Prideparaden (ironiskt nog efter Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och före Amnesty som i sin tur går under parollen ”Gay rights are human rights”) utvisar de homosexuella irakier trots att det föreligger risk för tortyr och mord. Nästa år vänder vi dem ryggen när de kommer, på samma sätt som de vänder homosexuella av många nationaliteter ryggen.
Migrationsverket i Prideparaden

(Mer: DN, SvD, SR)

Andra bloggares inlägg om , , , , , ,

Sometimes they come back, pt 2

Jag har en sektion i min Google Reader som heter ”Bloggtjyrkogården” dit jag förpassar flöden från bloggar jag följt men som inte längre är aktiva. Till skillnad från hundar och barn som begravs, blir jag glad när saker jag lagt här kommer tillbaka.

Dagens återuppståndelse är (drum roll, please) … Pojkfröken.

Fast jag vet inte om jag ville veta det där om tvättstugerunkare.

Till Rolf Hillegrens försvar

EDIT: Efter att Sjumilakliv tipsat om att Rolf Hillegren förtydligat sitt ställningstagande i Aftonbladet och verkligen inte tycker att våldtäkt i en relation är en våldtäkt (och då pratar jag inte om ”gentlemannaregeln” utan om att han inte tycker att lägstastraffet för våldtäkt, 2 år, är tillämpningsbart på våldtäkt utan våld i relationer) inser jag att det krävs extremt mycket välvilja för att tolka honom som något annat än verklighetsfrånvänd på en sån nivå att han är direkt olämplig som åklagare. Jag inser också att jag är världsmästare på att bygga meningar som skulle få en tysklärare att bli lite varm och rosenkindad, om de vore formulerade på tyska.


Jag skulle inte vilja vara Rolf Hillegren efter hans extremt osmidiga citat om tilltvingat sex i relationer i SvD.

De flesta har fokuserat på det här stycket:

[…] Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse, säger han.

Citatet i sin helhet är

– Det ska vara höga beviskrav i brottmål, även i sexbrott, säger han.

Han menar att lagen i dag har urlakat vad begreppet våldtäkt betyder.

– När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse, säger han.

Tittar man på vad Rolf Hillegren tidigare sagt och gjort så hamnar citatet i ett lite annat ljus, och den första rasande ilska jag kände när jag läser originalcitatet svalnar snabbt.

Rolf Hillegren har aldrig varit en försvarare av rätten att våldta, eller begå sexuella övergrepp. Det han har varit motståndare till är urlakandet av det juridiska begreppet ”våldtäkt” bara för att en oinsatt opinion kräver det. Det är alltså en fråga om juridisk terminologi, och det är extremt viktigt att den har exakta definitioner.

Jag tror att varken jag, någon av läsarna eller Rolf Hillegren anser att det är okej för någon att fortsätta ha sex ifall den andra parten någon gång under tiden skulle vilja avbryta. I vardagligt tal skulle jag (och jag är säker på att Rolf, om han inte vore yrkesskadad, skulle hålla med mig) klassa det för våldtäkt. Men går vi över till juridiska termer är det en helt annan sak. Det som är ”våldtäkt” i folkmun är kanske ”sexuellt utnyttnjande” i juridiken, på samma sätt som ”mord” egentligen kan vara ”dråp” eller ”vållande till annans död”.

Jag baserar det här på följande:
2006 skrev Rolf Hillegren på SvD Brännpunkt om just det: att det fanns (och fortfarande finns) en högljudd opinion som ville få fler saker klassade som våldtäkt därför att det i allmänhetens öron låter allvarligare, utan att begrunda vilka följder det kan få:

I SvD 17/3 citeras en riksdagsman som säger: ”Vi kan inte sitta med armarna i kors och vänta på att flera 13-åringar inte ska få brotten bedömda som våldtäkt.”
På så vis! Är det verkligen rubriceringen som är det viktiga? Och är det offret som ska bestämma brottsrubriceringen?

Det är möjligt att det ger bättre offerstatus att vara våldtagen än sexuellt utnyttjad, i synnerhet i dessa tider när allt högre skadestånd döms ut. Men det är orimligt att offret ska få styra brottsrubriceringen.

Den möjligheten finns inte vid några andra brott. Den bestulne får finna sig i att vara bestulen även om han skulle anse sig vara rånad.

2006-2007 rasade en debatt om våldtäktsbegreppet och åklagarväsendet, med Christian Diesen, Madeleine Leijonhufvud (och Peter Eriksson, Miljöpartiet) på ena sidan, och åklagarväsendet och till exempel SvD på den andra. Efter att ha läst de inläggen (SvD:s ledarredaktion, inlägg 1 och inlägg 2 från Rolf Hillegren och tre andra åklagare) ser jag Rolf Hillegrens poäng: han värnar om de juridiska termerna, för en klar och tydlig definition som inte tillåter en godtycklighet som (tyvärr redan förekommer i Sverige och) som vi annars förknippar med skendemokratier och bananrepubliker.

Andra bloggares inlägg om , , , , ,

Dagens tips till stressade kollektivtrafikanter

Idag såg jag människor springa av den mer än femton minuter sena tunnelbanan för att hinna med bussarna vid Danderyds Sjukhus. Det slog mig att dessa förmodligen inte känner till att SL har en resegaranti, och att den är enkel att utnyttja.

Resegarantin gäller så fort du riskerar att bli mer än tjugo minuter sen på grund av förseningar i kollektivtrafiken. Det fina i kråksången är att den även gäller missade anslutningar. Missar du en nattbuss med halvtimmestrafik för att tunnelbanan är sen, är det bara att sätta dig i en taxi, lägga ut pengarna och sen få tillbaka dem från SL.

Att få tillbaka dem är enkelt: använd formuläret på SL:s sajt för att generera ett brev, skriv under det och stoppa det tillsammans med originalkvittot i ett kuvert. Lägg i närmaste brevlåda. Du behöver inte ens ett frimärke, eftersom det är portofri svarspost. Det dröjer oftast inte mer än någon vecka innan du har pengarna tillbaka på ditt konto.

(Jag vet att SL är skattefinansierat till del, och att det i slutändan är skattebetalarna som delvis betalar dessa taxiresor. Tyvärr vet jag med mig att framföra synpunkter till SL är ungefär som att ställa sig mitt i urskogen och primalskrika: rätt skönt ibland, men genererar inga resultat i längden. Den här typen av ekonomisk feedback är det enda incentivet för SL att faktiskt skärpa sig.)

Andra bloggares inlägg om , , ,

Ariskt sigill?

Jag läser att Svenskt Sigill har fått ett stort genomslag. Jag undrar om det finns någon korrelation mellan framgångar för dem, och framgångar för Sverigedemokraterna. Det finns likheter: Ingen av dem kommer att kännas vid att de är främlingsfientliga, men bägge misstänkliggör saker från andra länder. Svenskt Sigill körde en stor kampanj förut på temat ”utländskt är okänt och läskigt”:
Svenskt Sigill Tillgjord Hemmajord

Bägge svänger sig med fakta som låter bra tills man skrapar på ytan. Till exempel försöker Svenskt Sigill rida på vågen av närproducerad mat för klimatets skull:
Välj närmare mat Svenskt Sigill

… samtidigt kan svenska tomater, odlade i växthus, vara Svenskt Sigill-märkta. Vill man vara klimatsmart köper man inte tomater alls under vinterhalvåret, och under sommarhalvåret köper man tomater från Italien eller Spanien. Det är nämligen mer klimatsmart att köpa frilandsodlade tomater som fraktats över hela Europa, än växthusodlade svenska tomater.

Svensk Sigill känns lite unket. Jag handlar gärna närproducerad mat för fräschhetens skull, och när de svenska höstäpplena börjar komma ska jag köpa såna. Men inte om de är märkta Svenskt Sigill. (Det är jag och Skånemejerier)

Andra bloggares inlägg om , , ,

Nakenbungy

Jag har alltid undrat hur man får byggkranar på plats. Nu vet jag: man använder en sån mobil kran som Peak Experience hade ställt i Pride Park förra veckan. Dyr, men stabil och snabb. Det tog inte många sekunder för kranen att hissa upp korgen till ~85 meter.

När jag hoppat första gången tänkte jag att jag skulle hoppa igen. Det är tråkigt att göra om exakt samma sak på exakt samma sätt. Hela grejen med bungy jump är ju att det är läskigt. Vad är mer läskigt än att hoppa bungy jump? Att hoppa bungy jump naken.

(Colloquial: en viss i gaysammanhang inte helt okänd centerpartistik politiker hoppade strax efter mig – iförd bara kalsonger. Jag säger inte att det var uppmärksamheten från åskådarna efter mitt hopp som drev honom till halvmesyren, men jag säger att det i sammanhanget blev rätt blekt. Som Yoga säger: ”Do, or do not. There is no try.”)

Micke hoppar bungyjump nakenMicke hoppar bungyjump naken
Micke hoppar bungyjump nakenMicke hoppar bungyjump nakenMicke hoppar bungyjump nakenMicke hoppar bungyjump naken

(Fotona är tagna av universalgeniet John Cargill)

Andras blogginlägg om , , , ,

Pridesammanfattning + bilder från Prideparaden 2009, pt 2

Årets fest: Bögjävlarnas underklädesfest. Den hölls redan på tisdagen, men stack ut i mängden. Avslappnat, roligt, svettigt, bra musik och mycket hud. Det enda som var tråkigt var att festen hölls på en tisdag och slutade klockan ett.

Årets nyhet: Bungyjump i Pride Park. Peak Experience ställde dit en 90-meterskran (och den sötaste funktionären av dem alla) och visste inte om det skulle gå runt, men bögarna och flatorna hoppade flitigt och det blev en succé.

Årets tristaste repris: Rengöringsskummet i urinorarena tog slut på onsdagkvällen och fylldes på … aldrig. Hur man för elfte året i rad kan göra samma misstag undgår mitt förstånd.

Årets succé: 90-talskvällen, som kommer att ta rollen som den nya schlagerkvällen. Att se Dr Alban och Haddaway i duett, höra ”What is love?” live och sen dansa till E-type (med originaluppsättning i bandet!) och ”This is the way” var magiskt. Jag gjorde varje 90-talssteg jag kunde få plats med på den lilla dansytan jag hade.

Årets flopp: Schlagerkvällen. Till och med QX, som sällan sågar saker (dags att byta chefredaktör, kanske?) sågade floppen.

Årets karriärbarometer: Söndagsshowen på stora scen. Jag vill inte påstå att Nanne Grönwalls karriär är på väg utför, men att gå från att vara ett nummer på populäraste kvällen (torsdagen) till att bli söndagsunderhållningen (när parken är en-tredjedelsfull med folk som inte ids gå hem efter drugbingon) är onekligen inte ett steg i rätt riktning.

Årets kommentar: ”Seså, schas. Spela inte kränkt. Vi är alla kränkta här.” Robert Fuchs och de övriga i Cunigundas Mammor var i högform under årets drugbingo.

Årets ”det är så dags nu”: Grillen precis innan Zinkensdamms IP hade regnbågsflagga utanför. Elva år senare, och sista året Pride är i Tantolunden.

Pridelycka Ungefär så här lycklig kan jag också känna mig av Pride.
Pridelycka

Securitas Det var mycket uniformer i årets Prideparad. Poliser, militärer, brandmän, sjuksköterskor och: väktare. Jag gillar speciellt killen som gick med skylten ”Stolt kollega”. Han har mer civilkurage än Hammarbys och AIK:s A-lag (som inte var representerade alls) har tillsammans.
SecuritasStolt kollega

Såpbubblor Det är lite synd att sajten ”whatsgaytoday.com” har lagt ner. Jag är ganska säker på att ”såpbubblor” kommer högt upp på listan över saker som är gay.
Såpbubblor

Sjömanskvintett Jag har rannsakat mig efter fetischer, men där andra ser ”fem personer i sjömansutstyrsel” ser jag ”en kille med bar överkropp”.
En kvintett av sjömän

Röda änglar. En av damerna som stod bredvid mig på bron över Kungsgatan tyckte att ”de är jättefina, men vad är det där röda bandet?”. ”Det är prostatacancer” blev svaret från damen bredvid. Jag kände mig tvungen att rätta dem.
Röda änglar

RFSL Regnbågen Jag gillar verkligen dövas och hörselskadades motsvarighet till hörandes ”klappa händerna”: de lyfter upp händerna i huvudhöjd, med handflatorna framåt och vrider sen händerna i snabb takt.
RFSL Regnbågen

Less is more Ibland, även i färg- och kreationsstarka sammanhang som Stockholm Pride, kan klyschan ”less is more” vara sann.
Regnbågsskärp

QX sektion QX hade, likt SLM, änglar som annonserade deras ekipage. Jag föredrar SLM:s mörkare variant framför QX vanilj-änglar, men QX hade kanske den bästa musiken under bägge gångerna jag såg paraden. De hade också en jättelycklig Ken aka Oswald i sjömansuniform på flaket, och utan konkurrens den största folkmassan bakom sig direkt efter start.
QX sektion
QX ekipageFolkmassa bakom QX ekipage

Pride Park i Tantolunden by night. I år hade man byggt upp en mycket snyggare scen än tidigare år. Man hade dessutom flyttat den. Det var som om någon hade möblerat om mitt vardagsrum medan jag var bortrest, och jag var vilse i parken den första halvtimman. I år hade man också dekorerat elstolparna med ljus, vilket gav en snygg effekt.
Pride park

Polyamorösa Det gör mig glad att den här sektionen växer för varje år. Det är dags att på riktigt börja driva frågan om fler än två vårdnadshavare för barn (inte bara för regnbågsbarn, utan också för skilsmässobarn) och så småningom få staten att inrätta civila partnerskap som kan ingås av fler än två parter.
Polyamorösa

Black Angels De svarta änglarna förebådade SLM:s ekipage. Jag har alltid tyckt att uttrycket ”kissed by an angel” är läskigt (tänk bokmärkesänglar, eller Dogma) men det här kan jag absolut förlika mig med.
Black angelsKissed by an angel

Baby girls Jag vet inte om Barney Stinson i ”How I Met Your Mother” skulle säga att det här var ”sexy” eller ”kinky”. Inte för att de två tar ut varandra, det är snarare som en Bostonruta. (Colloquial: var hamnar dessa två på the crazy-hot-scale?)
Baby girls

Anarchopride Jag är ett fan av att låta alla som ställer upp på Prides grundläggande värderingar gå i Paraden, men det är en miss att placera arga, unga anarkister längst bak. De borde placeras nånstans i mitten. Nu blev det något slags antiklimax-slut på paraden. Dramaturgi, people!
Anarchopride

Amnesty En av sektionerna som berörde mig mest. ”Gay rights are human rights” är något som inte ens alla svenska myndigheter fattat. Ironiskt nog var en av dem, Migrationsverket, representerad i paraden.
Amnesty InternationalAmnesty International

Burlesk modevisning. Jag gillar den burleska sektionen. Hela Agent Provocateur-looken är i mina ögon sexig på tjejer, och hommagen till Heath Ledger som Jokern i The Dark Knight är briljant!
Burlesk modevisningBurlesk jokerBurleska damer

Kyrkan i Sitges. Den har ingenting med Pride att göra. Förutom att Sitges är rätt gay. Men det är en fin bild.
Kyrkan i Sitges

So facking proud Om jag trodde på reinkarnation så skulle jag vara övertygad om att jag under mina senaste liv varit göteborgare, för jag älskar såna här vitsar.
Facking proud

Folkhemshomon Mark Levengood och Jonas Gardell rev ner en hel del applåder även på Kungsgatan, vilket visar deras etablerade status som folkhemshomon.
Mark och Jonas

Marching for those who can’t Det här är den sektion som berörde mig absolut mest. Solidaritet är en hörnsten i hela pride-rörelsen, och det blir väldigt effektfullt att ha en sober, tyst sektion med förtejpade munnar bland de (övervägande) lättsamma ekipagen.
Marching for those who can'tMarching for those who can't

Lilla spindelmannen Den här lilla krabaten gjorde mig riktigt glad. Att någon så liten är så trygg i paraden känns skönt, och den lilla linslusen flexade för alla kameror.
Spindelmannen

Libra Okej, det är inte Babsans och Debenhams hunk-ekipage från 2006 (som för övrigt ännu inte slagits av något ekipage sedan dess), men det var kanske det sexigaste ekipaget i årets prideparad. Och då pratar jag inte om Carola.
Libras ekipage

Karaoke Prides styrelse hade livemusik framförd av Prides snyggaste (och smartaste) band med bland annat Julia, Isobel, Helena Bergman och Sanna Rayman. Kärlek! (Jag gillar speciellt hur lycklig Isobel ser ut i andra bilden)
Karaoke
Pridelycka #2

Hetero Utstyrseln till vänster på den här bilden är kanske den bästa på årets Pridetema: hetero.
Heteropar

Gyrohjul Jag hoppas att det inte var samma person som snurrade i det här hela paraden. Jag testade det här i parken under torsdagskvällen, och jag blev rätt andfådd efter bara fem minuter.
Gyro-workout

Harry Potter slash fiction Jag är lite ledsen över att den här sektionen minskat från tidigare år. Jag hade gärna ett en utökning av slash fiction. Förslag på framtida slash fiction-teman: X-men, Teletubbies, Sagan om Ringen, Kill Bill, Pirates of the Caribbean, Alien, Matrix.
Harry Potter Slash Fiction

Harnesk och piska Rent estetiskt den snyggaste outfitten i SLM:s ekipage, men det kittlar fortfarande ingenstans.
Harnesk och piska

Hanky Jag antar att det är den regerande Mr Gay Sweden som står ovanför Bobby och Mirre, men jag måste opponera mig lite mot titeln. Det borde vara ”Cute boy sweden” efter ”Mr” förutsätter ”man” och well … om jag hade ett jobb för en man så skulle jag inte skicka den pojken.
Hanky

Söt gaypolis Fortfarande ingen fetisch, han hade varit söt även utan uniformen.
Söt gaypolis

Ballonger i Pride Park På lördagen hölls den traditionsenliga tysta minuten för alla som dött i AIDS. Sedan sjöng Andreas Lundstedt ”Ovan regnbågen” samtidigt som ballongerna släpptes upp mot den kvällsblå himlen. Jag tycker att det här är en fin tradtion.
Ballonger

Alla mina bilder kan ses på Flickr. Samtliga är okej att använda för icke-kommersiellt bruk så länge du ger mig cred (och gärna en länk).

Andra bloggares inlägg om , , , , ,