Hem, ljuva hem / bästa jullåtarna

Jag har nu bott i min lägenhet i ett år. Jag har betalat avgift och räntor och amorterat på mitt lån. Inte för att det märks speciellt mycket att man amorterar 1500 i månaden när lånet är på 1,7 miljoner, men det är en form av sparande.

Den stora förändringen är att jag nu har ett hem till skillnad från förut då jag hade ett ställe att sova på. Nu har jag en fristad där jag verkligen trivs och känner mig trygg. Då sket jag i vilka möbler jag hade, nu går jag och letar efter precis rätt tavla att sätta upp på väggen. Jag kan fortfarande komma innanför dörren och undra när någon ska komma på mig, när ska de hoppa fram och skratta ”haha! trodde du verkligen att det var din lägenhet på riktigt? idiot!”. Det är svårt att fatta att det är mitt eget.

Bland det bästa som finns så här i december lördag eftermiddagar, en sen eftermiddag när solen gått ner. Jag tänder bokhyllan och ljusen, slår mig ner i min favoritfåtölj med en Balvenie (galet bra fynd på Heathrow: två enlitersflaskor för 50 pund!) och lyssna på en bra jullåt. Det enda som saknas är Jake som sitter i soffan, också han med en whisky. Vi är helt tysta, och lyssnar.
Lugn och stilla en lördageftermiddag ...

Vi lyssnar antingen på Röyksopps version av ”O Helga Natt” (tack fina Gangster för tipset!)
Le Cantique de Noël by Röyksopp

… eller på Peter Autys ”Walking in the air”. Den är mättad med en sagostämning som andas Trolltider och Harry Potter och Bröderna Lejonhjärta. Jag älskar artikulationen.

… eller på ”Pie Jesu” (här med Moto Boy – hur otippat är inte det?)

Den här julen kommer att bli mycket fin. Jag hoppas att den blir det för dig också.

En av de där dagarna …

Idag är en dag när min stubin försvann tre minuter efter att jag gått hemifrån på morgonen. Sedan dess har jag varit tvungen att med jämna mellanrum lugna ner mig med min favoritjulsång, ”Walking in the air” med Peter Auty. Jag gillar verkligen sagostämningen i den.

Datorer som strular, program som inte gör som jag vill, personer som stannar mitt i vägen, förseningar på flygbuss och flyg, folk som har fel på internet, politiker som förhalar sprutbyte trots att det kostar liv … listan över saker som gjort mig nästan oresonligt arg är så lång att bara det i sig gör mig irriterad.

Det finns olika sätt att hantera ilska. Nuförtiden försöker jag andas, inse att jag har kort stubin och medvetet lägga på ett så tjockt lager tålamod jag förmår (och lyssna på Peter Auty). År 2000, när jag jobbade som webbutvecklare, gjorde jag saker i fantasin till dem som orsakade min irritation:

Netscape suger en rabiessmittad, leprasjuk, trebent, halvblind bergsgets pung. Skulle jag ha en Netscape-utvecklare här skulle jag flå honom och lägga honom i saltbad för att sedan krossa han knäskålar och armar och lägga honom på en glödhet platta insmord i honung, och släppa loss en armé mördarmyror. Jag skulle sticka en värmeledande nål i hans ögonglob så att ögonvätskan kokade upp och hans ögon sprängdes i huvudet på honom och fila ner hans tänder med grovfil (utan bedöning). Sedan skulle jag sluta vara trevlig. SATANS NETFUCKINGSCAPE!

(Ett mail som jag skickade till en mailinglista för att hantera min frustration. Notera att jag tror att Netscapeutvecklare är män, och ironin i att jag har ett zencitat i min mailsignatur.)