Etikett: singelliv

Handhångel 2: 8 veckor senare (rated G)

När Ted och Marshall i ”How I met your mother” stöter på ett problem lämnar de ibland över det till Future Ted och Future Marshall. Det är lite så det känns att skriva det här, att berätta en historia för en Future Reader. Mr P. kollade in min blogg, och det betyder att jag inte kan skriva om vårt dejtande i realtid. Jag tänker inte riskera att det skiter sig på grund av mitt bloggande för då måste jag svära över Past Micke. Det låter farligt mycket som att ångra sig.

Efter vår första dejt kom midsommar. Sen kom en massa städer mellan oss. Paris, New York, Istanbul, Visby. Very ”Sunshine in the rain”. (Fast det är rena lekskoleligan om man jämför med Dexo och pv). Som tur är tog det slut, och när bägge var i Stockholm igen blev det en uppföljare. Precis som reglerna för uppföljare kräver blev det mer av allt i tvåan; Mer snack, mer film, mer handhångel, mer connection. Precis som med ”Terminator”, ”Alien” och ”Shrek” var tvåan bättre än ettan.

Just skriver vi ett råmanus till del tre. Fast ”just nu” är förmodligen dåtid när det här publiceras. En hälsning till Future Micke: Nästa gång du ska på dejt, gå inte på kräftskiva dagen innan.

Andra bloggar om: ,

Det händer aldrig straighta killar

I söndags kom jag på en situation som ingen straight kille någonsin kommer befinna sig i.

Nej, inget med analsex. Straighta killar saknar varken prostata eller njutningsförmåga (och penetration sker inte alltid med en kuk).

Nej, inget med kuksugning heller.

Det här har inget med sex att göra överhuvudtaget. Well, inte direkt i alla fall.

Hur ofta står en straight kille i kön på ett fik, till exempel Robert’s Coffee i Kungshallen, och vänder sig om bara för att se NN, som han vid flera tillfällen har haft trekant med tillsammans med NN:s dåvarande partner, och precis när han ska hälsa och göra en halvsnuskig referens till det bra sexet ser han att YY – som han också haft sex med, dock oberoende av NN – står bredvid? Inte så ofta, även om det händer.

Det som aldrig händer vår hypotetiska straighta hjälte är att han kanske bestämmer sig för att det är bäst att ligga lite lågt, så han tar sin latte och sätter sig i fönstret vid sin kompis, för att efter en stund få det bekräftat: NN och YY är tillsammans, och av faktumet att de lite för casual tittar åt alla håll utom direkt åt vår hjältes vet han att de sett honom. I det här ögonblicket hade han mest undrat om NN och YY pratat om anledningen till att de bägge såg lite obekväma ut eller om den ene bara föreslagit ”Ska vi inte ta med oss kaffet ut i regn…?” varpå den andre lättat avbrutit med ”Bra idé!”. Wille Hans kompis hade förmodligen garvat gott åt incidenten och sagt något i stil med ”You’re not a slut, you’re just popular!” Sen kanske de skulle ha gått och sett Transformers.

Jag hoppas inte min mamma läser min blogg.

—

Apropå slut (alltså som i ”någon som får mer sex än du får”, inte i ”något som upphör”): igår hörde jag ett fantastiskt citat. Jag pratade om att jag är avundsjuk på människor som tror på reinkarnation, eftersom döden för dem bara är ännu en början medan den för mig är ett obönhörligt slut (som i ”något som upphör” den här gången). Det spelar ingen roll om de lurar sig själva, för när de väl inser det är de döda och … well, de bryr sig inte så mycket då. Hur som helst, då får jag höra ett citat: ”If reincarnation is true, I want to be reincarnated as a cheerleader and then I want to be fucked by the whole football team.”

Mamma, om du läser det här så är det inte jag som sa det.

Andra bloggar om: , , , ,

Handhångelfråga

Chandler: I am telling you, years from now, schoolchildren will study it as one of the greatest first dates of all time. It was unbelievable! We could totally be ourselves, we didn’t have to play any games…

Monica: So have you called her yet?

Chandler: Let her know I like her? What are you, insane? It’s the next day! How needy do I want to seem? I’m right, right?

Joey and Ross: Oh, yeah. Yeah. Let her dangle.

Monica: I can’t believe my parents are actually pressuring me to find one of you people.

– Friends, S01E20, ”The one with the evil orthodontist”

Egentligen var vädret det sämsta tänkbara. Det var en typisk ta en kopp varm choklad och spränga sig själv i luften-kväll. Jag hade haft en halvt avslagen och oproduktiv helg, och förväntade mig inga stordåd från min sida. Det kanske var därför det blev så avslappnat. Istället för att försöka simma i en förutbestämd riktning la jag mig och bara flöt med.

Dejten med mr. P kan sammanfattas så här:
Graf över dejten med mr P

Fråga: fake yawn-move light som ursäkt för handhångel i biomörkret, är det Peter Parker i Spider-man 1 (charmig tönt) eller Peter Parker i Spider-man 3 (skämskuddetönt)? Inte för att jag någonsin skulle göra det, men jag har en kompis …

(Kompisen hälsar förresten att en biodejt med handhångel är värd minst tre whatever-dejter utan något hångel alls. Barasånivet.)

Andra bloggar om: ,

Vi kan väl bara vara vänner?

I lördags på Lino var jag Goose till min kompis Maverick aka Wille. Vi hade ingått en pakt: ingen fick hångla och lämna den andra i sticket utan ragg. Jag hade en grovflirt med mr P, och när Maverick för sjuttielfte gången kom på en anledning att inte börja prata med sin Charlie föll det på mig som wingman att leka isbrytare. Tänkt och gjort; Jag körde helt sonika en ”Have you met Ted?”

Det fungerande lysande.

När det var dags för mig att snacka med mr P insåg jag att Goose inte var ”wingman”. Han var den som satt i baksätet och läste radarn, medan Maverick flög planet. In the plane without a pilot är en ganska precis beskrivning på min diskussion med mr P. Det var inte mindre stressande att två av mina bekanta visade sig vara vänner med mr P., vänner som fått för sig att jag och mr P. skulle ”prata”. Vi blev presenterade för varandra fyra (4) gånger. Av två personer.

Jag lyckades uppenbarligen göra något slags positivt intryck, eftersom jag fick mr. P:s telefonnummer.

Anyhow, på väg hem ringde Wille och ville älta bögars brist på respekt för kompisrelationer. När Wille frågade en bekant vad bekantingen gjort av sin härliga kompis, hade bekantingen ställt motfrågan ”Vadå, är inte jag lite härlig?”. Jag vet inte om det var ett utslag av bekräftelsetörst, eller en markering att bekantskapen inte är av potentiell-kompis-slag utan potentiell-dejt-slag, men jag fattar problematiken. Det är som om man automatiskt måste passera kompis-eller-knull-rutan innan man kommer till ”kompisrutan” bara för att bägge råkar vara bögar.

Medan vi pratade om det här slog det mig att det kanske är så här straighta killar och tjejer har det? Är det så att man måste passera något slags ambivalent k-eller-kk-fas innan man blir vänner där också? Är det anledningen till att straighta (singel-)tjejer och dito (singel-)killar har så relativt få kompisar av motsatt kön?

In related news: Ett gym i Malmö körde en kampanj där heterosexuella par fick parrabatt, och anledningen till formuleringen var, enligt ägaren

– Ja, men hade vi inte skrivit som vi gjorde kunde två kompisar som inte varit par kommit in och velat ha rabatt.

Uppenbarligen kan en tjej och kille inte vara kompisar på Malmögymmet i alla fall. (Tack Magnus för tipset om nyheten)

Andra bloggar om: , , ,

London(l)ista, plats 9: In-flight-flirt med Victor Lang

Listan över intryck från London fortsätter.

9. In-flight-flirt med Victor LangMin heta in-flight-flirt
Well, det var väl inte exakt Gabby Solis-Marquez dejt jag flirtade med hela vägen från att vi köade för att gå ombord på planet, tills att vi klev av det i London, men han var lika stilig. Han hade sällskap av en kvinnlig kollega. Eller möjligen en fru som var otroligt cool med hans flirtande med killar. Jag hade torsdagskvällen oplanerad och såg fram mot en classy drink med mr Almost Lang, men jag lyckades inte hitta honom efter att vi klivit av. Tuff skit.

Istället blev det middag på Luna Rossa i Notting Hill. Mycket italienskt ställe, komplett med äldre upprörd farbror som springer runt och ömsom skriker på italienska till sin personal – som alla verkar vara italienare, som tur är, för det är ju oproduktivt att skälla på folk på ett språk de inte förstår tänker jag – och ömsom klappar på kunderna och undrar om allt är till belåtenhet. Väldigt goda pizzor.

När jag skulle sova fastnade jag framför en brittisk variant av ”gissa ordet”. När jag ser de svenska programmen vill jag slita av mig benet så jag kan improvisera en skämskudde med det, men den brittiska programledaren var bra. Han småsnack var ganska förtrollande. Det fungerade alltså, men jag kan inte sätta fingret på om det är en kulturell skillnad, språklig dito eller om jag bara stötte på ett lysande undantag som bekräftar regeln.

Andra bloggar om: , ,

Jake Light

Han ska hädanefter kallas mr Jake Light. Idag var andra gången jag såg honom i lunchrestaurangen vi brukar käka på. Han lyckas framgångsrikt kombinera severly fuckable och svärmorsdröm samtidigt, vilket är lite av en bedrift. Oftast när jag ser typen ”svärmorsdröm” ser jag också hur han har tråksex. Typ ”miljövänligt sex” (lampan släckt för att spara energi). Hur som helst, jag har upptäckt att det svåraste med att på publika ställen flörta med killar med för mig okänd sexuell läggning är att jag inte har någon som helst aning om han kollar tillbaka för att
a) han är straight och helt clueless och därför inte kan föreställa sig att en kille flirtar med honom
eller
b) han visar att han är intresserad, utan att vara för öppen med flirtandet.

Jag har också upptäckt att jag är en jävel på att bygga långa meningar.

Två andra saker jag gjort idag:
Jag har klippt mig. I den här takten kommer min frisyr kosta mig typ 6000 spänn i år. ”Är det värt det”, undrar du. ”Vilket rakt hår du har”, svarar jag.

Jag har beställt hela ”V” på dvd. Inte miniserien. Vi pratar bägge miniserierna och den där 19-avnittsserien. Känner du för ett V-maraton nån regnig helg i sommar?

Andra bloggar om: , ,

Yeah. Cushions the blow.

Chandler: Or ’You’re such a nice guy’ means ’I’m gonna be dating leather-wearing alcoholics and complaining about them to you’.
Phoebe: Or, or, y’know, um, ’I think we should see other people’ means ’Ha, ha, I already am’.
Rachel: And everybody knows this?
Joey: Yeah. Cushions the blow.

Vänner, S01E03, ”The one with the thumb”

Dejten var som en utekväll i miniformat. Jag var förväntansfull flera timmar innan, hade kul under själva dejten och fick en baksmälla några timmar senare. Jag skulle inte säga att det här var en dejt där man bara klickar, men jag skulle definitivt klassa den som tillräckligt bra för att förtjäna minst en uppföljare.

Det är med dejter som med anställningsintervjuer. Jag kan inte avgöra efteråt hur det var. Jag vet ju vad jag tyckte, men när det gäller dejten hade det varit enklare om det varit en koala jag dejtat. Mest för att koalor tänker typ ”mmm. hungrig. eukalyptus!” eller ”mmm. kåt. sex!” eller ”oj. måste bajsa. nu.”

Gillar han mig, eller var det bara bra pokerfejs? Är den där charmigheten ett tecken på att han trivs och slappnar av, eller är det bara socialt geni på gränsen till american psycho? Jag räknade hur som helst med en andra dejt.

Räknade. Ända tills jag skickade ett meddelande på QX och fick ett artigt svar som avslutades med ”Ha en kalaskväll!”

Rachel: What? He said ’ha en kalaskväll’, that’s good, right?
Monica: Uh, no. Loosely translated ’ha en kalaskväll’ means ’You will never see me naked’.

Andra bloggar om: ,

Lektioner från Lino

1. Jag trodde att jag var värsta stealthflörtaren, där bara jag och måltavlan var medvetna om vad som hände. Uppenbarligen var jag lika diskret som en seriekrock på E4:an i rusningstrafik. ”Halva inne, eller?” retades Aronson i schlagerdunket på Lino i natt, när vi stod ett gäng och snackade och jag alltså trodde att jag var värsta flirtninjan.

2. Jag må ha illusioner om mina flirtskills, men jag har inga som helst om mina raggnings-dito. En gång var jag intresserad av en kille, som just då hade ett förhållande. I efterhand har han berättat att han trodde jag var intresserad av hans pojkvän och inte av honom. Jag behöver hjälp. Finns det typ Viagra, fast för raggning?

Hur som helst, killen på Lino flirtade tillbaka. Eller, han kollade rätt intensivt och log, vilket borde vara ungefär samma sak. Jag visste att jag skulle ångra mig om jag inte gjorde något, och eftersom det finns få saker jag ogillar så mycket som att behöva ångra mig så gick jag fram till honom.

(Okej, kom nu ihåg att jag är lika duktig på att ragga som en blind är på att färgkoordinera)

Jag: Det här låter lamt, men du har sjukt snygga ögon (Vilket han alltså hade. Blå ögon på mörkhåriga killar är galet fint.)
Han: Tack! Hur är läget?

Konversationen fortsatte ett tag, ända tills ….

Han: Och så skulle jag gärna vilja bo i en stuga typ vid vattnet. Nära Stockholm, men vid vattnet.
Jag: Fortsätt säga sådär bra grejer och jag kommer fria till dig.
Han: Bäst jag håller tyst då.

Ridå.

3. Jag hatar att bli fotograferad. Jag vet att typ halva Sverige delar min uppfattning, och att få personer tycker att de själva blir bra på kort. sen finns det ett fåtal som tror de blir sjukt snygga bara de gör en Zoolander, men jag blir inte bra på kort. Igår träffade jag Kim live för första gången, och han kände inte igen mig. Nada. Niente. Nichts. Vilket i sig är en komplimang eftersom jag på bild oftast ser ut som någon som är nästan totalt, fast inte helt och hållet, olik mig själv. Kim tyckte jag skulle framhäva min hunkiga kropp mer. ”Flattery will get you everywhere”, säger jag och här är följdaktligen min nya överkropp-goes-Zoolander-presentationsbild på Qruiser: overkropp1.jpg

Tänk vad rätt plagg, rätt ljussättning och rätt vinkel kan göra. Förhoppningsvis får jag ligga massor nu. Jag kommer behöva köpa familjepack kondomer och glidmedel by the gallon.

Nä, folks, måste fortsätta prokrastinera. Jag har en deklaration och disk som behöver nixas, och att blogga är way för seriöst för att räknas som prokrastinering.



Andra bloggar om: , , ,

Flirting. Because you’re worth it.

Jag började prata med mr X när vi gick ut ur gymmet samtidigt. Det var liksom bara det steget kvar, med tanke på att vi redan hade lett mot varandra nere i omklädningsrummet och flera gånger efter det. Han var lång, mörkhårig och hade grymt charmigt leende. Vi gjorde småpratandes sällskap ner till tunnelbanan, där våra vägar skildes åt när han skulle söderut och jag skulle norrut.

I väntan på mitt tåg läste jag ”Teoriboken”. Som ”Körkortsboken”, fast tio resor bättre. Eller, jag försökte läsa ”Teoriboken”. När en 8,5 på den tiogradiga Jake Gyllenhaal-skalan gick förbi fick jag problem med koncentrationen. Samtidigt ringde min bästa Wille och ville älta lite saker, som väggfärg och trettioårsskiva. Jag klev på tunnelbanan och satte mig mitt emot mr Z. Tänk McSteamys blick och skäggstubb möter Brad Pitts mun och haka. Tänk gröna ögon på blond kille. Tänk stora, snygga händer. Tur att jag varken hade äggstockar eller lösgodis att drägla i.

Jag slog halvt om halvt vad med mig själv om att mr Z skulle gå av vid Universitetet. Eller Bergshamra. Åttio procent av de snygga killarna snygga killarna på röda linjen mot Mörby Centrum har klivit av när tåget passerat Bergshamra. Ungefär som 95% av de snygga killarna klivit av när buss 178 passerat Sörentorp.

Men det gjorde han inte. Han satt kvar när jag reste på mig vid Danderyds Sjukhus. Precis när dörrarna öppnades tittade jag mot honom och såg att han tittade mot mitt håll. Jag tänkte ”vad fan”, och slänge iväg ett leende och en nick. Han ryckte överraskat till och nickade förvånat tillbaka.

Jag upptäckte att de tre minuter det tar att gå mellan tunnelbanan och hem känns mycket kortare när man ler. Men det var först när jag kom innanför dörren som jag kom på att jag gått och nynnat på ”Damn, I wish I was your lover” ända sedan tunnelbanan.

Andra bloggar om: ,

Kramkort

Jag ångrar bara sånt jag inte gör.

Som igår, till exempel, när jag kommer in på SATS Hötorget för att träna, och lägger märke till en snygging i Nike Pro Vent-linne (ser man bra ut i ett sånt så är man rätt vältränad). Jag är lite halvstressad: byta om, skriva på papper, handla en Red Kick, ta fram vikter till passet … Medan jag börjar byta om kommer snyggingen in, han är klar med sin träning och ska duscha. Han är snygg utan linnet också. Vi hinner utbyta några förstulna blickar innan han försvinner bort mot duschen.

När jag väl bytt om, skrivit på avtalet, lagt fram vikterna och handlat ska jag bara lägga tillbaka plånboken i skåpet. Snyggingen håller vid det här laget på och klär på sig. Medan jag går ut möts våra blickar, inte lika förstulet den här gången, och vi ler bägge två. Det är nu jag skulle ha vänt om, tagit fram ett Kramkort (Ja, jag VET att namnet är så corny att tillverkarna borde straffknullas med kaktus och grovsalt. Men konceptet är smart, och alternativen man kan kryssa i på baksidan år rått okej.) och gett till honom. Vilket jag kommer på först när passet börjat. När det gäller flörtar är jag ungefär lika snabb som jag är med mina repliker: nånstans mellan ”koala på Valium” och ”förlamad snigel”.

Andra bloggar om: , ,