Bonustips inför beach 2011: Bästa träningsmusiken

En som läste 10 tips för att lyckas med att börja träna frågade om jag hade några tips på bra träningsmusik. Just musik är intressant: för mig är ”bra” olika beroende på sammanhang. Jag skulle till exempel inte sätta på E-Type hemma, men på gymmet tycker jag att det är bra. Jag lyssnar sällan på hip-hop på min iPod, men när jag kör Bodyjam känns det självklart.

Men även sammanhanget ”gym” kan jag dela in i underkategorier. För mig finns det helt enkelt olika musik för olika typer av träning.

Ska jag ut och springa, cykla eller sätta mig i en roddmaskin där jag gör något som sker per automatik, där kroppen gör och hjärnan flyter, vill jag ha musik som ger förutsättningar för ett flow. Ofta vill jag inte ha någon sång i dessa. Till exempel ”Poppiholla” (Chicanes remix av Sigur Rós ”Hoppipolla”). (Spola fram 30 sekunder, den första halvminuten är reklam)

Ska jag styrketräna på egen hand är det givet med låtar som ”The Pretender” med Foo Fighters. Här är musiken mörkare, lite aggressivare och mycket hårdare.

Ibland vill jag bara ha upplyftande glad dansmusik, till exempel en Moto Blanco-remix av någon bra låt. I det här fallet, ”Bad Boys” med Alexandra Burke

Däremellan finns låtar som till DJ Quicksilvers remix av klassiska träningslåten ”Rising Up” (från Rocky-filmerna)

Alla dessa låtar, och ytterligare 126 andra av mina bästa låtar att träna till, i just den här blandningen hittar du i en spellista på Spotify. Har du tips på liknande musik som jag har missat får du mer än gärna tipsa mig. (Har du mot förmodan ingen inbjudan och vill ha en, säg till i kommentarerna så skickar jag en).

Vilken är din bästa träningsmusik?

Avslutningsvis, en musikrelaterad lolcatbild som jag inte kunde moststå, svag som jag är för Göteborgsskämt oavsett språk:

Musikrelaterad göteborgslolcat
Musikrelaterad göteborgslolcat

Soundtrack för ett trasigt hjärta

Jag skriver sällan om vilken musik jag lyssnar på. Det beror mest på att musik för mig är ett soundtrack till det jag gör just då, och om en låt är bra eller inte är helt beroende av kontext. E-Type funkar sjukt bra på ett Bodypump-pass, men inte hemma. Till exempel.

Anyhow, jag tänkte dela med mig av soundtracket till mitt liv de senaste veckorna. Det är förmodligen den mest melankoliska spellistan jag någonsin satt ihop:

Finley Quayle feat. William Orbit – Dice
Ed Harcourt – This one’s for you
R.E.M – I’ll take the rain
Mika – Any other world
Coldplay – Fix you
Rufus Wainwright – Hallelujah
Rufus Wainwright – Going to a town
Jem – Falling for you
Gary Jules – Mad world
Gabrielle – Out of reach
Snow Patrol – Run
Radiohead – Fake Plastic Trees
George Michael – The first time ever I saw your face
Julee Cruise – Falling
Moby – Everloving
Death cab for cutie – Lack of color
Tanita Tikaram – Twist in my sobriety
William Orbit – Barber’s adagio for strings
The Perishers – Trouble Sleeping

Andra bloggares inlägg om

Svenska superkändisar lånar ut namn till porrfilm

Jennifer Lopez, också känd som ”JLo”, uppges inte vara helt förtjust i att porrindustrin fått slut på filmnamn inspirerade av Hollywoodproduktioner. Såväl teveserier (”Buffy the Vampire Layer”) som actionfilmer (”Die Hard-on”) och barnfilmer (”The Loin King”) har bidragit, men nu har porrfilmsmakarna hittat en ny och outforskad inspirationskälla: musikindustrin. Till JLo:s stora förtjusningtret är resultatet filmen ”Jenny from the Cock” med stjärnan ”JHo”.

Svensk porrindustri är, till skillnad från Svensk Filmindustri, duktiga på att förutse trender och jobba med dem, och redan i dagarna lanseras en dvd med två releaser, med branschlingo kallad ”dubbelmacka”, med titlarna ”Jag går och fistar” och ”Fittorna på tv2” med Perg Arsle och Gyllene Blygder.

Kommentarerna från musikindustrin låter inte vänta på sig. ”Vad i helvete? faktaruta.pngHur kan de påstå att de inspireras av svensk musikindustri och inte ha med något av mig?” rasar Ulf Lundell, som nu planerar en egen serie porrfilmer under pseudonymen Gylf Bordell. Minst tio filmer ska det bli, och Ulf uppges vara mycket stolt över arbetsnamnen. ”(Knull la la) Jag vill ha dig”, ”Venusbergets topp”, ”Hon trivs bäst i slutna herrskap” och ”Dagar utan sprut” får honom att fnissa förtjust.

The artist formerly known as Petter, numera kallad ”Spruter” svarar genom att gå ihop med kollegan Anali. ”Vi gillar inte hela mainstream-grejen, och tänker inte köra på traditionell p-macka. Vi ska spela in värsta grymma musikvideon istället där jag spänner på hoes och joes från höger och vänster i ’Knulla med oss’. Det blir lite skönt Jay Z-gangsta-kinky också när vi spelar in ’Pissa på mig’, och så avslutar vi med en hederlig remake på ’Mikrofonkåt’.”

Men alla är inte så positiva. En svensk världsstjärna uppges vara mycket upprörd. ”Musik är något heligt. Porr är en sjukdom, och de som tittar på sånt snusk kommer få spendera en evighet i skärselden. Jag är enormt lättad över att mitt material, som till mångt och mycket är inspirerat av Gud själv, inte smutsats ner på det här viset. Det vore som att bajsa på min nya julservis, om du förstår liknelsen. För inte har de väl tänkt göra en film med titeln ”Stångad i min bakgrind”, hoppas jag?”

Andra bloggar
om: ,

Kullad

Jag önskar också att rubriken innehöll ett ”n”, men det handlar alltså om en utmaning från Pojkfröken. Därmed är första frågan besvarad. Andra är

Vad lyssnar du på för sorts musik?

Jag vet inte om det är många som är funtade som jag, men jag lyssnar på musik med humöret. Alla låtar jag lyssnar på blir till bilder, och om bilden stämmer överens med mitt humör så gillar jag den. Jag gillar hip-hop och rap, men föredrar laid back rap med attityd och självdistans framför gangstarap. Mer Missy Elliott, Snook och Bubba Sparxxx än Half a dollar och P-diddy, alltså. Jag lyssnar gärna på vocal house, electro, mainstreampop, eurodance, grunge och light postgrunge-rock (Linkin Park, till exempel). På jobbet alternerar jag mellan min Pandora-kanal baserad på ”Rapture” med IIO och SR:s webbradiokanal ”Mozart”. Till och med E-Type har en plats, i alla fall om man är Bodypumpinstruktör som jag.

Förresten är ”Jag är allätare när det gäller musik” en av de värsta klyschorna jag vet. Jag har ännu inte träffat någon som säger det och som spontant lyssnar på både opera, happy hardcore, acid trance, modern klassisk musik och barbershop.

Vad heter favoritartisten/artisterna

Jag har aldrig suttit som på nålar när någon ska släppa en ny singel eller nytt material. Det kommer när det kommer, och är det bra lyssnar jag på det. Tills dess finns det hur mycket musik som helst som jag inte hört och som kan underhålla mig. Nä, jag har ingen favoritartist.

Låtar som gör dig glad

Glad:
Snook, svett & tårar – Snook
Ja, de e lika bra å streaka – Viba Femba
Samb adagio – Safri Duo
Outrun – Instant Remedy

Feeling på dansgolvet:
And then we kiss (Junkie XL Remix) – Britney Spears
Sorry (Man with guitar mix) – Madonna (PSB Remix funkar också bra)
Insomnia (valfri dansmix) – Faithless

Träningsglädje:
Wasabi – Lee Harding
Vogue – Paffendorf
Valfri låt – E-type

Bästa låten:

Bästa låten till vad? Allvarligt, såna här frågor gör mig alltid lika uppgiven. Det är som att tvingas välja vad man ska äta till middag idag om ett år. Fan vet vad jag kommer vara sugen på då.

Sämsta låten:

Pass. Eller nej, förresten. Det är dags för mig att komma ut nu. Jag hatar Per Gessle. Allt solomaterial han gjort är smörja. Ulf Lundell goes kärlekskrank, filosofisk fjortis. Och jag gillar inte Ulf Lundell heller (nej, inte ens Öppna Landskap).

Bästa partyhiten:

Vad fan. Se ”Låtar som gör mig glad”. Men bög som jag är så funkar hela disco-genren utmärkt på mig.

I min mp3:

En shuffle i min iPod ger de här tio artisterna:
K.D. Lang
Madonna
Placebo
Shirley Bassey
George Michael
Technotronic
Red Hot Chili Peppers
The Lively Ones (Pulp Fiction)
Linkin Park
Margaret Cho (inte musik, men den dök upp, och den är ”i min mp3” så rent tekniskt är det rätt svar)

Andra bloggar om: , , ,

Over the rainbow #2

Eva Cassidy har lite elakt kallats ”världens bästa karaokesångerska”. Hon hade inget eget material, men både hennes röst och hennes tolkingar av låtar är fantastiska. Hon fick aldrig något större erkännande under sin livstid, trots en skara trogna fans. Eva dog i cancer 1996, och har sedan dess blivit uppmärksammad både i tidningar och teve. Hennes tolkning av ”Over the rainbow” är en av de bästa någonsin. Lyssna själv:

Andra bloggar om: , ,

Over the rainbow #1

Det är såna här kvällar, när jag känner mig tom, melankolisk, liten och samtidigt likgiltig inför tillvarons intighet på ett sätt som inte ens en glättig sitcom av Vänner-kaliber kan lindra, det är såna här kvällar som Israel Kamakawiwo´oles version av ”Over the rainbow” är som bäst. Inslagen av ”What a wonderful world” hjälper till att förstärka den längtande, hoppfulla melankoli som bor i texten, och jag känner att sången förstår mig. Lyssna själv (Det här är inte originalvideon. Det är något corny fan som gjort en ointressant slideshow, men låten är bra).

Andra bloggar om: , , ,

Ursäkta, men vad sjunger du?

Jag lät iTunes slumpa fram låtar under tiden jag städade. Jag gick och sjöng med som värsta Idol-materialet tills jag kom på mig själv med att sjunga något helt galet till BWO:s ”Juggernaught”.

Det blir så fel ibland. Ungefär som att jag till ungefär 24 års ålder trodde att Abba sjöng ”you can dance, you can die, having the time of your life” i ”Dancing Queen”. Det var en lite morbid textrad, tänkte jag varje gång, utan att reflektera över att de kanske sjunger något annat än ”die”. Det är då det är skönt att upptäcka att jag inte är ensam. Kissthisguy.com är en sajt som är ägnad åt just felhörningar i låtar. Namnet på sajten är taget från en av de mest berömda felhörda raderna: Jimi Hendrix ”Purple Haze”, där han sjunger ”’Scuse me while I kiss the sky”, men folk hör ”’Scuse me while I kiss this guy”.

Kan du gissa vilka originaltexterna till följande felhörningar är?

  1. Take your teeth out, tell me what is wrong
  2. Here we are now, in containers
  3. Got my first real sex dream, I was 5 at the time
  4. I’m throwing up
    So you better get the laundry started
  5. It doesn’t make a difference if we’re naked or not.

Vad jag sjöng? ”You come fighting like a wild, juggling nun”. Originaltexten är ”You come fighting like a wild Juggernaught”, men jag tycker att min text är minst lika bra.

Andra bloggar om: , , ,

Resfeber rörande roadtrip

Resväskan står packad.

Jag har länge tänkt på hur menlöst det är med snygga klistermärken, man har ju ingenstans att sätta dem när man fyllt femton och det inte längre är coolt att pryda pojkrumsdörren med ett klistermärkespotpurri. Nu kom jag på ett av få ställen man som vuxen kan sätta snygga klistermärken på: resväskan. Jag satte ett Apple-klistermärke på min väska. Jag hoppas inte någon PC-fanatiker har sönder den nu.

Jag har äntligen dammat av cd-samlingen och laddat Ipodden med favoritlåtarna.

Musik är viktigt för mina reskamraters mentala hälsa. Jag har en musiksmak spretigare än håret på en sjuttonårig rejvare, och är kinkigare än ett hungrigt tremånaders kolikbarn, när det gäller att anpassa musik efter humör. Pulp Fiction, Bodies Without Organs, Alice in Chains, George Michael, Audioslave, Shirley Bassey, Black Eyed Peas, Madonna och Nirvana. Bland annat. Sigge frågade för något tag sedan vilka klyschor jag inte skulle använda om mitt liv så stod på spel och jag kom inte på några då. Nu kom jag dock på en jag hatar: ”Jag är allätare när det gäller musik”. Skitsnack. Jag har ännu inte träffat någon som säger så och gladeligen lyssnar på happy hardcore, folkmusik, dansband och Enya. Mainstreampop är bra, men det innebär inte att man är allätare, lika lite som man är globetrotter bara för att man varit i New York, London och Paris.

Egentligen skulle det varit häftigare med en rosa buss, köpt från tre svenskar som heter Lars, Lars och Lars, men det närmaste uthyrningsföretaget hade var en enorm stadsjeep med kaptensstolar. Den står någonstans i Los Angeles väntar på att få ta mig, Wicke och Fredrik på en roadtrip i Kalifornien, Nevada och kanske så långt som Mexico.

Jag hoppas att det här innebär att Jake Gyllenhaal är singel igen. Funkar inte tröjfipplet på någon hona så funkar det garanterat på mig. Det mesta som Jake gör funkar på mig. Förutom en stass bestående av flip-flops, midjeväska och två postit-lappar över bröstvårtorna. Fast om han ber snällt och ler lite charmigt … Jag har datorn och videokameran med för att dokumentera eventuellt Jake Gyllenhaal-hångel och andra sevärdheter.

En hemläxa: Om du skulle få ta med dig två bloggare du inte känner IRL på en roadtrip, vilka skulle det vara? Och varför?

Andra bloggar om: , , ,