Det blir så komiskt när man kombinerar bekräftelsetörst med offermentalitet, som i det här inlägget på en bekants ”wall” på Facebook:
Andras blogginlägg om offerkofta, facebook
Det är inte ett yrke. Det är en livsstil.
Det blir så komiskt när man kombinerar bekräftelsetörst med offermentalitet, som i det här inlägget på en bekants ”wall” på Facebook:
Andras blogginlägg om offerkofta, facebook
Där fanns inga baktankar med filmkvällen igår. En incident med städfirman på jobbet hade gjort att jag fått gå upp strax efter fyra och uppleva en soluppgång på jobbet. Framåt kvällen var jag inne i det där behagligt tröttmosiga stadiet där det är skönt att vara uppe bara en stund till.
Att dela tröttmosighet och förkylning och sällskap var alldeles tillräckligt. Det gjorde inget alls att filmen inte var så bra. Det var spännande nog att känna hans andetag där han halvlåg med huvudet mot min bröstkorg.
Det är kanske just för att det var helt oväntat och oplanerat som stunden innan vi kysstes blev så magisk. Längtan och åtra var inte längre bara känslor. De var en fysisk förnimmelse i mina läppar varje gång de närmade sig hans.
Att två och en halv timma, en Ben & Jerry’s Peace of Cake, en massa snack och lika mycket hångel senare åka hem, istället för att sova över, var någonstans i gränsmarkerna kring ”plågsamt”.
Andras blogginlägg om dejting, hångel, facebookrealism
Facebookrealism: när en viktig händelse i verkliga livet blir påtaglig genom sin reflektion på facebook. Som när vänners singelstatus ändras, eller ett förhållande tar slut. Eller (vilket jag tack och lov ännu inte upplevt) när någon dör.
”Brudar e fan dumma i huvet och de e äkligt att böga”. Det är uppenbarligen svårt att vara råhetero. Hur man än vänder sig har man hjärnan och arslet på samma ställe, så att säga. Jag tycker lite synd om grundaren av och medlemmarna i den här Facebook-gruppen, för uppenbarligen var de frånvarande dagen när ”bliss” delades ut till alla som har ”ignorant” stämplat i pannan. Ovetande OCH osalig, det är som att ha alla könssjukdomar utan att ha fått knulla en endaste gång.
Andras blogginlägg om facebook, facebook-grupper, ignorance is bliss, otur
Barnamorden har minskat drastiskt sedan Facebookgruppen ”Bevara oss från barnamördare” skapades. Gruppen är 91 aktivister stark, och dessas engagemang i samhället har alltså bidragit till en minskning. Sedan gruppen bildades har inga barn mördats i Sverige. Ännu en framgång för medborgaraktivism på Facebook!
Grundaren av ”Bevara oss från barnamördare” vill rikta ett stort tack till inspiratören och medborgaraktivisten Anton Abele. Han visade att Facebook kan göra en skillnad: enligt ett uttalande av Anton Abele i Svenska Dagbladet, har våldet minskat med 7 procent sedan han satte igång med Facebookgruppen ”Bevara oss från gatuvåldet”. Framgången för ”Bevara oss från barnamördare” är alltså ännu större, då inga barnamord skett sedan gruppen bildades.
Nätverket BoBaM (Bevara oss från Barnamördare) söker fortfarande aktivister och gråterskor. Kanske finns där också ansvarstagande, inkännande företag som vill sponsra kampen mot barnamord på samma sätt som Nikon sponsrar Anton Abeles initiativ?
För mer information, vänligen besök vår sida på Facebook.
Andra bloggares inlägg om anton abele, barnamördare, facebook, slacktivism, bevara oss från gatuvåldet, samhälle, gatuvåld
Se: Jonas på Blind Höna har hittat en öppettids-skylt som kommenterar det alltid tillgängliga samhället som Internet öppnat dörren för.
Hör: Fredrik på grymt läsvärda Bisonblog tipsar om en 18 minuter lång föreläsning från TED, om en hjärnforskare som pratar om sin stroke. Jag ska lägga in den i min iPhone och se den på tunnelbanan, men jag vågar säga att det är bra utifrån beskrivningen. Överlag är TED helt fantastiskt, och att materialet finns tillgängligt för alla med internetuppkoppling ger mig visst hopp för mänskligheten. (Det, och små och jättesmarta individer som Agaton)
Läs: Bonniers syn(onymordbok) på könet hos en prostituerad hos Emma på Hujeda mig. Det är just en sån grej som är ett symtom på det Pär Ström inte fattar. Och aldrig kommer att fatta.
Rodna: Det här är mest jag som gjorde – rodnade alltså – men om du har fallenhet för skämskudde så kommer du förmodligen att känna lite hetta i kinderna. Jag läste Pärs inlägg om Facebook-dumpning, missade ironin och kommenterade på ett sätt så att det låter som att jag garvar åt att hans förhållande är slut. Bortsett från min fadäs, och den ledsamma i att bli dumpad, så tycker jag att just Facebook-dumpning är en all time low på dumpningsfronten. Du ringer inte. Du mailar inte. Du skickar inte ens ett nesligt sms. Istället bara tar du bort ”in a relationship with” på Facebook, så personen får reda på det när hen loggar in. Ah, internet för verkligen nya möjligheter med sig.
Andras blogginlägg om öppettider, stroke, prostitution, bonnier, facebook-dumpning
Som initivativtagare till nätverket BOBAM och Facebook-gruppen ”Bevara oss från barnamördare” skäms jag över min handlingsförlamning när jag stöter på grupper som ”Vi som önskar livet ur Anders Eklund”. Den handlinskraft och proaktivism som den senare gruppen andas får mig att känna mig lite lytt i mitt engagemang mot barnamördare. Parollen är kort och slagkraftig:
”Han har ingen rätt att andas våran luft
ingen rätt att dela vår jord
må han brinna i helvetet”
I gruppen demonstrerar mänskligheten sin allra finaste sida, samma som vi sett under korstågen, inkvisitionen och andra världskriget. Personer som aldrig träffat Engla tävlar om vem som kan vara mest hatisk i sina formuleringar. Folk som utan något som helst intresse av Darfur uttrycker poetiska saker som ”Bränn den horan sakta med en tändsticka i taget!! Låt han lida och skrika som en stucken ful fet gris han är!!!” eller ”Hoppas han får smaka på biljardbollar i fängelset med lycklig utgång.. Och med lycklig utgång menar jag att han avlider”
Nu har även Dilba engagerat sig i gruppen, och tycker till om straff pedofiler, psykvård och indirekt dödsstraff. Självklart är hon på samma höga nivå som resten av gruppen, och gör en fullständig och genomlysande samhällsanalys kring problematiken:
(Nu finns chansen att det inte är den riktiga Dilba som ligger bakom Facebook-profilen ”Dilba Demirbag”, så det här ska ändå tas med en nypa salt.)
Andras blogginlägg om anders eklund, engla, dilba, dödsstraff, facebook
Human pets är en av de bästa sociala slash flirtapplikationerna hittills. Och inte bara på Facebook. I Human Pets kan du köpa och sälja alla i ditt nätverk eller har applikationen installerad. Du kan ge dem i din ägo smeknamn, ge bort dem och köpa attiraljer till dem. Piska, handklovar, koppel och elschockshalsband ligger högt på min önskelista, eftersom vissa delar i min stock behöver tuktas.
Men Human Pets är inte enbart människohandel. Det är koppleri också. Om du vill kan du auktionera ut dig själv, eller rättare sagt en tjänst utförd av dig, som vinnaren av auktionen får ta del av. För varje gång någon köper dig till ett visst pris sätts ditt värde på det priset, och nästa köpare måste öka priset med minst 10 procent för att få dig. Vill du inte ägas av en viss person kan du köpa loss dig själv, eller försöka rymma.
Just nu äger jag i princip alla i mitt nätverk. Bobby, Dexo (och parasitbloggaren), Mickey J Barczyk, Oswald och Popkultursjunkien är bara några av stoltheterna i mitt stall.
Ah, det är alltså så här en försmak av totalt världsherravälde känns? Sweet!
Andra bloggar om: facebook, human pets, digital människohandel, communities