Etikett: etikett

En manual i köande för tunnelbane- och bussresenärer

Stockholmare har lika mycket hyfs i kollektivtrafiken utsvultna hyenor har bordskick.

Idag behärskar majoriteten ”stå på höger sida i rulltrappan”, och SL har dessutom – sisådär fem år efter att det blev en de facto-standard bland resenärerna – satt upp skyltar vid rulltrapporna om att man just står på höger sida så att de som vill gå i rulltrappan kan göra det på vänster. För att snabba på processen med nästa stora etiketts- och effektivitetsproblem har jag därför skrivit en manual. Ni kan kalla mig kollektivtrafikens Magdalena Ribbing om ni vill:

1. Köa inte framför dörrarna i tunnelbanan
Framför allt på stationer där många kliver av går det snabbare om avstigande först får göra just det, innan folk börjar kliva på. För att det ska gå snabbt att kliva av behövs mer än en liten lucka i mitten.

Blockera inte dörrarna när du köar i tunnelbanan
Blockera inte dörrarna när du köar i tunnelbanan

Köa istället på sidan av dörrarna:

När du köar, stå vid sidan av dörrarna
När du köar, stå vid sidan av dörrarna

2. Träng dig inte i kön
Varje gång jag ser ett exempel på folk som köar på vid sidan av dörrarna för att släppa av folk, ser jag också någon som går förbi hela kön och kliver på. Gärna innan alla klivit av. Varje gång det här händer dödar gud en söt kattunge. Hur många kattungar har du på ditt samvete?

Vill du ha denna kattunges liv på ditt samvete?
Vill du ha denna kattunges liv på ditt samvete?

3. Kön till bussar går från vänster
Det här är min största pet peeve med bussåkning. Folk som står på busshållplatsen och väntar bildar oftast kö till vänster om dörren. Sen kommer det alltid någon springandes i sista stund från andra riktningen, och istället för att ställa sig sist i kön ställer de sig längst fram. Varje gång det här händer dör två kattungar.

Manual för bussköande
Manual för bussköande

(Se även Jonas Morians guide till etikett i tunnelbanan)

Etikettfråga: ta bord på café innan man beställt?

Jag skulle käka brunch med delar av la famiglia, och kände ett sjukt sug efter riktiga amerikanska pannkakor. På Surbrunnsgatan finns ett bra ställe om man vill ha brunch av amerikanska mått (aka kolesterolstinn sugar-rush) så jag åkte dit tidigare för att ta ett bord.

När jag kom in på stället var det hyfsat fullt, men ett bord för fyra var ledigt. Det var två som stod och väntade i kassan på att få beställa, så jag ställde mig i kön och hoppades på att bordet skulle vara tillgängligt när jag väl beställt.

Det var det inte. Två herrar som kom in fem minuter efter mig tog bordet innan de beställde. När jag såg det påpekade jag för dem att jag tycker att det är ohyfsat att ta ett bord innan man beställt och att jag tyckte att jag hade rätt till det bordet. Nå, för att göra en kort historia kortare: de flyttade på sig, men stämningen var definitivt inte på topp. Ena av dem var väldigt konflikträdd och höll sig undan, den andra stirrade på mig med en utmaning i blicken under hela tiden de åt brunch. Självklart behövde han återfå lite av prestigeförlusten han upplevt när de flyttade på sig, och självklart brast det precis när de skulle gå; Han kom fram och började med ”Du är patetisk …” varpå jag sa ”Jag noterar din åsikt” och lyssnade bara halvhjärtat på resten av harangen som han förberett under hela brunchen. Jag uppfattade några ”patetisk” till, och något om ”2008”. Anyway, jag skötte det hela inte speciellt snyggt heller, jag kunde ha varit trevligare när jag sa till. Jag borde ha haft på mig min knapp:
Tyst! Jag har inte fått mitt kaffe än!
När jag gick från brunchen i strålande solsken, med ägg, bacon, amerikanska pannkakor med blåbär och lönnsirap och två latte i magen funderade jag lite på om hur folk egentligen ser på det där. Är det okej att ta bord innan man beställt? Enkäten är såklart binär, för att ingen ska kunna sätta sig på staketet och häcka. Gråzoner och funderingar får gärna utvecklas i kommentarfältet.

[poll id=”8″]

Sirap kan för övrigt varmt rekommenderas som brunchställe.

Andra bloggares inlägg om , ,