Ovan: mitt livs första parkeringsbiljett. Betalad med kort, såklart.
Nu när jag inte ens behöver mynt för att kunna parkera, började jag fundera på vad jag kan och inte kan betala med kort, och på vilka problem kortbetalare i Sverige egentligen stöter på. Mina läkarbesök betalar jag med kort. Alla mina körkortskotstnader är betalade med kort (well, utom avgifterna till Vägverket). Om man är lagd åt det hållet kan kollekten betalas med kort (i ett monster till möbel, kallad kollektomat) och till och med sex kan köpas med kort i (lagliga) bordeller i Las Vegas.
Så vad är problemet?
Jag sökte runt på nätet. Förutom många historier om småbutiker, frisörer och pizzerior som inte tar kort – och det senare kan vara ett nog så stort problem en bakissöndag när närmaste bankomat är stängd – så är det bara köp av bil som verkar vara knepigt; Varken kort eller kontanter är välkomna, postväxel är istället det vanligaste betalningsmedlet.
På den (göteborgs-)humoristiska sidan kan vi konstatera att fotografer inte tar kort, i alla fall inte på fotomässan i Nacka Strand 2007.
En ännu roligare historia hittade jag på ett nätforum:
”Min flickvän har precis fått VISA kort och efter dragit kortet så har står det ”VISA KORT”, alltså att man har just ett VISA. Men hon höll fram kortet och visade kassören.. hon trodde att hon skulle visa kortet helt enkelt och detta har tydligen gjort flera gången innan jag sa åt henne.”
Sen hittade jag det jag sökte efter. Det mest pikanta av alla historier om ställen som inte tar emot kort:
Nordea utfärdar Visa-kort, och ett av försäljningsargumenten är kortet kan användas på 24 miljoner inköpsställen över hela världen. Nordeas egna kontor räknas uppenbarligen inte dit.
Andras blogginlägg om cash is not king, nordea, visa-kort, kortbetalning
Okej Micke, hur ställer du dig till att kortköpen gör det möjligt för affärer och kortföretag att kartlägga dina köpmönster i (integritetskränkande, om man så vill) detalj?
@Malte: jag väntade på den frågan. Integritet är som sex, när man ger upp det frivilligt är det skönt för bägge parter, när det tas med (hot om) våld är det våldtäkt.
I det här fallet är förenklingen av mitt liv värd det. Om någon på min bank eller på Visa skulle vara intresserade av att kartlägga var jag handlar (de kan inte se vad, för det mesta) so be it. På samma sätt som jag använder mig av Googles tjänster och ger dem möjlighet att kartlägga min kommunikation – fördelarna överväger nackdelarna.
Det där med att man inte kan använda kort på bank har jag också upplevt. Skulle köpa valuta på Handelsbanken och ville betala med mitt kreditkort, utfärdat av samma bank och kopplat till konto i Handelsbanken. Men nej, det gick inte, det måste dras från löänekontot i stället!
@helena: Jag tycker att det är riktigt konstigt. Jag gissar att bankerna måste betala till Visa/Mastercard för transaktionerna och är inte intresserade av det. Spännande, med tanke på att de tar ut avgifter av handlare men inte vill betala själva …