Senaste numret av King innehåller reklam från Dressman.
De enda personer som kan bära Manunderwear med värdighet är fjortonåriga killar vars mammor handlar kalsonger åt dem. Manunderwear är lika sexigt som Crocs och midjeväskor. Minns ni de speedoliknande kalsongerna i grälla pastellfärger man köpte på tub på H&M förut? De är ungefär lika coola som Manunderwear.
Bortsett från vad märken som Gucci och Dior tycker om att bli exponerade tillsammans med ett märke som får Överskottsbolaget att verka hett, så vet jag inte om jag vill läsa en tidning som vill visa mig Dressman-annonser.
Något jag gillade däremot var Hugo Boss annons med deras nya parfym, Euphoria. Doftprovet var jäkligt snillrikt i form av en liten våtservettsliknande sak som låg under ett tunt skyddande lager. Jag älskar fiffiga nya sätt att göra gamla saker på.
Jag ska snart sluta tjata om King, men en sak till: de har två insändare apropå homovänlighet och att King inte använder (halv-)nakna brudar. En (straight?) kille som gillar King eftersom den lyckas krossa fördomarna om att modetidningar är ”fjolliga”, och en från en bög som hyllar King för att den inte är sådär tonårsbrölig som Caf? och Slitz blir på grund av brudarna. Det må vara som det vill med den saken, men King är fortfarande heteronormativ och smått ängslig när det gäller homobiten. Man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig, helt enkelt. Ta bara testet om fåfänga i förra numret, där man lyckades undvika att fastna i heternormativa fällan fram till sista frågan, där man föll dit så det skvätte.
Hur som helst. Kan man bli sunkstraightare än Dressman? Sunkstraighthet som dessutom smittar av sig på King.
Andra bloggar om: king, modemagasin, reklam, marknadsföring, dressman, heternormativitet
Nu tycker jag du är elak mot Dressman – deras kallingar är ju absolut det enda bärbara de lyckats pressa fram…
…fast jag skulle väl kanske aldrig använda dem (eller erkänna det) offentligt…
…och jaja. Jag har fått de par jag har från min morsa…hon tror nämligen fortfarande att jag är tretton. :)
Fast ska man välja tidning efter vilka som annonserar där så kommer man få en ganska tuff uppgift.
It’s all about the money…dum-di-dum-di-dum.
Nu tycker jag du är elak mot Dressman – deras kallingar är ju absolut det enda bärbara de lyckats pressa fram…
…fast jag skulle väl kanske aldrig använda dem (eller erkänna det) offentligt…
…och jaja. Jag har fått de par jag har från min morsa…hon tror nämligen fortfarande att jag är tretton. :)
Fast ska man välja tidning efter vilka som annonserar där så kommer man få en ganska tuff uppgift.
It’s all about the money…dum-di-dum-di-dum.
Oswald: haha. Att Manunderwear är det bästa Dressman tagit fram säger mer om hur sunkigt Dressman är än om hur bra kallingarna är. Jag håller med dig om att man inte kan välja utifrån annonser, men King kändes faktiskt inte som en Dressman-tidning. Och det sänker definitivt mitt förtroende för tidningen.
Oswald: haha. Att Manunderwear är det bästa Dressman tagit fram säger mer om hur sunkigt Dressman är än om hur bra kallingarna är. Jag håller med dig om att man inte kan välja utifrån annonser, men King kändes faktiskt inte som en Dressman-tidning. Och det sänker definitivt mitt förtroende för tidningen.
Jag tror faktiskt att alla svenska – vad ska man kalla dem? ”Livsstilsmagasin för män”? ”Herrtidningar”? – har Dressman-annonser.
Slitz, Caf? och King.
Det har nog mest att göra med att Dressman har en massa pengar och är väldigt flitiga annonsörer, snarare än inriktningen på tidningen…
Med det extrema utbudet av tidningar som Sverige fått på de senaste åren så tror jag inte man har råd att säga nej till massa annonskronor – hur sunkigt man än tycker att märket är.
Kanske ”tyvärr”. Kanske ”det kan väl kvitta”.
Jag vidhåller dessutom att kallingarna är helt okej. De sitter schysst och de är inte så värst mycket fulare än några andra – om man inte stoppar in sin egen värdegrund för företaget Dressman medan man tittar på dem. Den biten tycker jag är en smula överdriven.
Därmed inte sagt att jag frivilligt skulle visa mig i en Dressmanbutik eller att jag inte själv använt deras namn som skällsord flertalet gånger…
…men jag börjar känna att det numera känns lite ute att såga dem och deras reklamfilmer, och att det lite är ett led i någon form av snobbism och ”visa att jag har lite mera pengar än ’de där andra som handlar på Dressman'” som jag allt som oftast svänger mig med, men som jag inte tycker är en speciellt attraktiv sida av mig…
Då är min häck i ett par ManUnderwear långt mycket mer attraktivt. I promise! :P
Oswald: Snobbismen i det här fallet ligger inte i pengar utan i smak. Dressman är en lada. Det ser ut som en lada utifrån, och det känns som en lada inuti. Det kanske inte luktar lada, men … Det går att göra billigt och snyggt. Kolla H&M.; Inte dyrt alls, men används inte alls som skällsord på samma sätt som Dressman.
Sen har Dressman lyckats och ägarna skrattar säkerligen hela vägen till banken, vilket är sjukt bra för dem. Jag skulle lätt göra samma grej för tillräckligt med pengar.
Oswald: Snobbismen i det här fallet ligger inte i pengar utan i smak. Dressman är en lada. Det ser ut som en lada utifrån, och det känns som en lada inuti. Det kanske inte luktar lada, men … Det går att göra billigt och snyggt. Kolla H&M. Inte dyrt alls, men används inte alls som skällsord på samma sätt som Dressman.
Sen har Dressman lyckats och ägarna skrattar säkerligen hela vägen till banken, vilket är sjukt bra för dem. Jag skulle lätt göra samma grej för tillräckligt med pengar.
De är väl dessutom norska? Det brukar iallafall jag använda som argument när jag spyr galla över dem.
För det gör jag.
Tro inget annat.
Dressman används väl i allmänhet nu som H&M gjorde för några år sedan innan de tog tag i sitt varumärke.
Och självklart tycker jag kläderna är hejdlöst fula, hela deras branding är förfärlig och jag inser att folk som handlar där har dålig smak (tro mig, jag känner min mor).
Men jag vidhåller med en dåres envishet att jag blev glatt överraskad av komforten i deras kallingar (efter att alltså blivit delgiven dessa jul-efter-jul-efter-jul) och blev därför tvungen att omvärdera min åsikt till att om man vill såga folks dåliga smak i allmänhet och Dressman i synnerhet så är inte kallingarna det område där man ska börja…
…därav hela min något överdrivna kommunikation i denna tråd…
…dessutom har de ju hostat fram sin absolut första acceptabla reklam någonsin (med ett fantastiskt låtval) just till dem! :)
Vill du fortsätta att skratta åt folk med apdålig smak och ställen som ser ut som lador så rekommenderar jag också Cubus. För att inte tala om Cassels… Skjortorna där är sådana man endast ser på lärare i mellanstadiet.
…och den dagen jag ser Cassels i King…då är det min tur att skriva en sådan här blogg.
De är väl dessutom norska? Det brukar iallafall jag använda som argument när jag spyr galla över dem.
För det gör jag.
Tro inget annat.
Dressman används väl i allmänhet nu som H&M gjorde för några år sedan innan de tog tag i sitt varumärke.
Och självklart tycker jag kläderna är hejdlöst fula, hela deras branding är förfärlig och jag inser att folk som handlar där har dålig smak (tro mig, jag känner min mor).
Men jag vidhåller med en dåres envishet att jag blev glatt överraskad av komforten i deras kallingar (efter att alltså blivit delgiven dessa jul-efter-jul-efter-jul) och blev därför tvungen att omvärdera min åsikt till att om man vill såga folks dåliga smak i allmänhet och Dressman i synnerhet så är inte kallingarna det område där man ska börja…
…därav hela min något överdrivna kommunikation i denna tråd…
…dessutom har de ju hostat fram sin absolut första acceptabla reklam någonsin (med ett fantastiskt låtval) just till dem! :)
Vill du fortsätta att skratta åt folk med apdålig smak och ställen som ser ut som lador så rekommenderar jag också Cubus. För att inte tala om Cassels… Skjortorna där är sådana man endast ser på lärare i mellanstadiet.
…och den dagen jag ser Cassels i King…då är det min tur att skriva en sådan här blogg.