En bild säger mer än tusen ord. Ett ord kan framkalla tusen bilder. Men det finns saker som inte den bästa ordkonstnär kan berätta om, inte den bästa fotograf kan fånga. Hur berättar man för någon som inte själv sett? Känt? Provat?
Smaken av friskt, kallt vatten när halsen känns dammig av törst.
Doften av sommarvåt asfalt i ett duggande vårregn.
Den upprymda känslan av förväntan den första sommarlovsmorgonen.
Det är ungefär så här jag känner varje gång jag försöker berätta om ett fallskärmshopp för någon som aldrig hoppat. Jag kan ösa superlativ tills de tappar all mening. Jag kan visa bild efter bild efter bild. Du kommer att tro att du förstår. Det gjorde jag också.
Sen hoppade jag.
Det finns två typer av människor. De som vill hoppa, och de som inte vill. De som vill vet kanske inte om de vågar, men de vet att de vill. Hör du till dem? Isåfall tycker jag att du gör något av det.
Nu.
Onsdag den 18 juli åker du upp till vårt hoppfält i Gryttjom, antingen i din egen bil, eller med någon annan av dina kurskamrater. Du har med dig sovsäck, ombyteskläder, en byggoverall och en känsla av att du snart kommer vara med om ett äventyr. Redan första kvällen sätter utbildningen igång. Du sover med dina kurskamrater i baracker med fyra sängar per rum. Du lär dig älska doften av flygfotogen på morgonen. Du lär dig rabbla ”se! ta! se! ta! dra! dra! svanka!” i sömnen. Fem dagar senare, söndag 22 juli, har du gjort ditt första fallskärmshopp. Ungefär så här kan det se ut:
Sen väljer du själv hur du vill göra. Kanske stannar du kvar på hoppfältet och fortsätter hoppa hela veckan efter för att bli klar med din utbildning. Kanske väljer du att åka hem och komma tillbaka och fortsätta på helgerna. Du har ett år på dig att göra de 24 hopp du behöver för att få licens. Och du kommer inte vara ensam, för jag kommer vara där på hoppfältet och vara fadder för din kurs.
Allt ingår i kursavgiften (6 695 kronor). Hopp, boende, försäkring, lån av fallskärm. Maten köper du i vår restaurang på fältet, eller lagar själv i vårt stora gemensamma kök.
Här är anmälningsformuläret, här är mer information och här är datum för de olika kurserna (Det är kurs 6 jag är fadder på).
Vad väntar du på?
Andra bloggar om: fallskärmshoppning, hoppa fallskärm, äventyr, upplevelser
Bra skrivet.
Men.
Upp till Gryttjom?
Du menar NER till Gryttjom? Eller får man inte varra med om man bor norr om?
Mymlan: shit vad stockholmscentrisk jag var nu. Förlåt. ”Ner” är lika välkommet som ”upp”. Kommer du? :D
Du är förlåten.
Vete fan om jag kommer just då. Jag är en sån som alltid velat men inte vet om jag vågar…
…men jag har semester då. :)
Mymlan: Jag fick ont i magen bara av att titta på bilderna i teoriboken, men jag vågade.. Du vågar också. Promise. När du bott ute på hoppfältet ett par dagar och fått lära dig teorin så kommer du göra det. Det kommer vara läskigt, skrämmande, galet och HELT underbart.
Haha.. vilken säljare!
Jag som tillochmed hatar att flyga blev intresserad
Jag skulle vilja säga att ”den allmänna uppfattningen” om fallskärmshopp åtminstone stämmer hyfsat överens med hur det är. När det gäller vindsurfing har jag märkt att den allmänna bilden är en kille som glider på en sjö i 2 m/s. De killarna finns inte längre men varje gång jag går bet på att förklara vad ”planing” är för nåt så inser jag att de inte är glömda. Numer nöjer jag med att berätta att fartrekordet är 90 km/h.