Det är inte ett yrke. Det är en livsstil.
Vardagsliv, berättelser och anekdoter ur min privata tillvaro
Det har varit lite önskemål om bilder på skäggiga Micke. Jessica lyckades fånga en serie bilder när jag står och pratar om den sjukt grymma första årskullen Interactive Art Directors utifrån ordet ”subversiv”. Jag använder ganska mycket mimik när jag pratar, uppenbarligen:
Andras blogginlägg om fotografi, skägg, interactive art director
Fredrick,
När jag i förra valet för första gången röstade på ett Alliansparti, Centern, var det direkt på grund av dig. Jag uppfattade dig som rakryggad, liberal på riktigt och som en politiker med integritet.
Jag hade fel. Du har inte bara visat att du sätter din karriär främst, du har också visat ett förakt för dina väljare.
Du ger inte mycket för kritiken som riktats mot dig sedan din show i talarstolen igår. Du säger:
Man förstod ju att det här skulle komma, men de är fel ute. De som skriver det där värnar ju inte själva om rättssäkerheten. De vill ju inte ha någon spaning överhuvudtaget och det har ju inte varit aktuellt för oss. Nu har vi hittat en lösning där vi skriver in vissa justeringar. Sedan har försvarsministern öppnat för en tilläggsprosposition i höst och då blir det fortsatt diskussion
Vet du, Fredrick, att väljarna inte förstår är inte väljarnas problem. Det är ditt problem som politiker. Du har inte lyckats sälja in lagen till dina väljare. Det enda du har gjort är gjort slut på dina egna våndor, och totalt svikit alla oss som gett dig ett av de största förtoenden man kan få i en demokrati. När det för mig i morse stod klart att lagen kommer gå igenom, tack vare ditt och Annie Johanssons handlande, så bestämde jag mig för att aldrig rösta igen.
Jag vet att du just nu hoppas att folk ska köpa att det är du som räddat lagen genom att skicka den på återremiss. Du är medveten om att du i vissa läger kommer att vara föraktad, hatad och bespottad, men du räknar med att de ska vara för få för att det ska märkas nästa val.
Det är därför jag skriver det här brevet. Jag vill att du ska veta att jag aldrig någonsin kommer att rösta på Centerpartiet, eller något annat parti där du är med. Jag vill att du ska veta att det enda jag hyser för dig som politiker är förakt som är så rent att jag inte kan klä det i ord.
Till alla läsare: om du håller med, skriv ett eget brev till Fredrick. Har du egen blogg, publicera ett öppet brev. Han e-postadress är fredrick.federley@riksdagen.se Låt Fredrick veta att hans förräderi mot väljarna inte gick så obemärkt förbi som han hoppats.
Andras blogginlägg om fredrick federley, fra-förslaget, fra-lagen, fra, lex orwell, demokrati, politik, samhälle
Fredrick Federley och Annie Johansson har i ett gemensamt uttalande bekräftat att de ämnar gifta sig imorgon, 18 juni. Då inget av deras efternamn fungerar, kommer de att ta det gemensamma namnet Quisling.
Källa: Svenska Dagbladet
Andras blogginlägg om frederick federley, annie johansson, fra, fra-förslaget, lex orwell, demokrati
Gårdagen på Lino var toppen. Skägget är en riktig succé. Lite för mycket alkohol och lite för sent i säng gör att nerverna sitter utanpå kroppen (och här måste jag återigen pusha för det fantastiska uttrycket hallmarkindex). Jag har varit gråtmild hela dagen, vilket resulterade i att jag var snubblande nära att börja grina under maglåten när jag körde Bodypump-passet idag. Mobys ”Extreme Ways” är så melankolisk att jag inte riktigt kan värja mig dagar som denna. Äh, vem försöker jag lura, jag började nästan grina på tre ställen. Och det hade inget med mjölksyran och det faktum att det var första riktiga träningen efter min lungklamydia. Det kommer jag gråta för imorrn.
Jag har försökt ta en paus från FRA-lagen idag, eftersom jag misstänker (och hoppas) att morgondagen kommer att föra med sig en hel del snack om den för min del.
Hur som helst, det blev hångel igår. Men till syvende och sist: hur snygga hånglen (plural!) än var så var de varken Jake eller mr P, så jag drog hem. Ensam. Inget fyllesex för mig, inte ens med mig själv. Det är liksom mycket nötande för lite nöje.
Apropå Jake, här om dagen hade jag en diskussion med Phoebe-Maria om snygga killar. Hon tycker att Jake är ”inget speciellt”. Jag undrar om hon kan säga detsamma efter att ha sett den här bilden, från Esquire? (Kudos till Daniel för tipset):
Det är bara fyra dagar kvar innan domen för demokrati i Sverige faller. Om FRA-lagen går igenom har politikerna tydligt visat vad de anser om väljarnas åsikter. Samma politiker kommer då att ha tillgång till i princip allt du säger i e-postkonversationer, allt du säger i mobiltelefon, allt du söker på på internet. Nästa gång vill de kanske skydda dig från dig själv.
Det är inte för sent, oavsett vad DN säger. Du kan fortfarande agera och påverka. Skicka e-post till dina riksdagsledamöter (i Alliansen – oppositionen kommer att rösta mot förslaget). Färdiga argument, e-postadresser och formuleringar finns här.
Om du har en blogg, gör en inägg i den – oavsett vad den handlar om i övrigt. Det kan vara kort, men uppmana dina läsare att göra något. Just nu räknas varje person som engagerar sig.
Skriv till tidningarna också. Skriv insändare. Låt dem veta att vi är många som tycker att det här är fel. Se till att de håller fokus på FRA-förslaget och inte på fotbolls-EM de sista dagarna. Skattebetalarna har ett formulär där du direkt kan författa och skicka en insändare till de största tidningarna i landet.
Sist, men inte minst: var på Mynttorget på onsdag 18 juni 08.00. Om vi kunde få dit tusen personer, som riksdagsledamöterna ser på vägen in till omröstningen kommer det att vara en tydligare markering än hundratusen namn på en namninsamling. Det har skett uppmaningar att samlas där på tisdag den 17 juni, men då så många ska tala spillde röstningen över till nästa dag. Jag tror mer på att samlas morgonen för röstningen, snarare än under debattdagen.
Om du kommer på onsdag, ha med dig sorgeband eller sorgslips. Den här frågan går djupare än avslyssningsförslaget. Nu handlar det om demokrati, väljare och vem våra riksdagsledamöter egentligen har ansvar mot: oss eller sitt parti. Jag vet inte om det finns något tidigare fall där gräsrotsaktivismen varit så tydlig och enad i en fråga. Det handlar inte längre om partipolitik, för första gången har det snarare handlat om frågan än om vilket block man håller på. Det är stort. Vi håller en likvaka för demokratin om det nu är så att vi inte kan hitta fyra rikdsdagsledamöter från Alliansen som är beredda att stå upp för vad väljarna tycker.
Jag skulle vilja länka till alla som skrivit bra inlägg de senaste dagarna, men jag får nöja mig med ett fåtal: Emma på Opassande, Niclas på Deep.Edition, Erik Laakso, Freddi på Dyslebisk, Blogge Bloggelito, Joshua_Tree på Enligt min humla, Alter Ego resonerar, Bloggen Bengt, Henrik Alexandersson och många andra hjältar.
Andras blogginlägg om fra, fra-förslaget, lex orwell, politik, demokrati, övervakning, 1984
Kids say the darndest things, men det är få personer som är så mycket som Phoebe som bästaste Maria. När hon kom tillbaka till skolan efter jullovet i nian stod hon med sin bästa kompis vid skåpen och pratade julklappar. Maria räknade upp vad hon hade fått i julklapp.
”… och så fick jag ett par skidor! [Maria tittar ner på sina fötter innan hon fortsätter] Men jag har dem inte på mig.”
Igår skulle jag träffa bästaste Maria nånstans runt Rådhuset. Jag går mot Kungsholms Torg när hon ringer och undrar var jag är.
”Korsningen Bergsgatan – Scheelegatan” konstaterar jag.
”Bra, fortsätt på Scheelegatan åt det håll du går åt så ses vi där”, instruerar Maria
”Eh, går jag åt rätt håll då?”
”Ja, vänta, jag tror jag ser dig [komma pratandes i mobil] Är det mig du pratar med?”
Skägg-schismen skulle få sin upplösning nu under söndagskvällen. Ett problem var att det saknades en hel del röster kvar till 50 i eftermiddags. Jag gav utslagsrösten till Mr P.
» Tja P! Hoppas att allt är toppen hos dig. Random fråga: skägg eller slätrakat? Jag har haft en omröstning men resultatet behöver en utslagsröst. Som alltså är din. Antingen går jag med skägg i två månader, eller så kör jag slätrakat. Vad säger du?
« Skägg såklart. Det är jättesexigt :-)
Future Micke är uppenbarligen en skäggig typ.
Det var varken lungpest eller H5N1, eller primärinfektion av HIV, utan typ klamydia i lungorna. Sexigt värre. Doxyferm, det antibiotika som skrivs ut mot den typen av lunginflammation, innebär att man måste hålla sig borta från solen. Brännblåsor och hudnekrolys låter inte som en partykväll direkt. Fjorton dagar ska jag alltså spendera utan att vistas i solen, så medan ni alla andra odlar hudcancer (nej nej, det är inte bitterhet, det är bara omtanke om din hälsa!) tänker jag fundera på om jag ska ha kvar det skägg jag odlat den senaste veckan eller inte.
Medan jag åkte tunnelbanan fram och tillbaka till stan för att köpa Indiana Jones Lego Adventure, som ska hjälpa mig att fördriva tiden, kollade jag på mäns ansiktsbehåring. Jag kom fram till att skägg fick de flesta att se tjockare ut i ansiktet. Tredagarsstubb är generellt ganska smickrande, men det där riktiga skägget är jag osäker på. På rak arm kan jag bara komma på två kändisar som är snygga i skägg: Sean Connery och Jake Gyllenhaal. Sen har vi en hel del större eller mindre katastrofer som Brad Pitt, Justin Timberlake och Mel Gibson som alla ser ut att vara varierande resultat av korsningsförsök mellan Hans Scheike, Saddam Hussein och 18-åring som odlar skägg för att få handla på Systemet.
Jag gissar att jag tillhör den senare kategorin för alla som inte har skäggfetish, inte minst därför att Jake är till och med snygg i peruk och aftonklänning, medan jag, well, not so much. Därför behöver jag din hjälp. Ska jag spara skägget eller inte? Med skägg kan du se mig i livekameran, utan skägg ser jag ut ungefär så här. Får jag minst 50 röster innan helgen är slut, där majoriteten anser att jag ska behålla skägget så lovar jag att ha skägg i minst två månader. Sen beror det alldeles på raggfaktorn om jag rakar av det eller inte.
[poll id=”11″ type=”result”]
Andras blogginlägg om skägg, skäggiga kändisar, jake gyllenhaal
Jag är inte alls hypokondrisk av mig, men jag har aldrig tidigare haft hög feber i fyra dagar. Varje gång jag Ipren tror jag att det ska vara över, men efter ungefär åtta timmar kommer den tillbaka. Just nu är jag uppe på 38,9, på väg upp. Jag tänkte testa en ny taktik: undvika febernedsättande. Så länge allmäntillståndet inte påverkas alltför negativt borde feber vara bra för kroppen, tänker jag.
Hur som helst, tillsammans med min favvo-stalker, tillika nästan läkare, har vi strukit följande kandidater från listan: lungpest, tuberkulos, lungemfysem och lungcancer. Vi har ännu inte diskuterat SARS, HN51 (aka fågelinfluensan) eller denguefeber. Han har tippat lunginflammation, men jag lyssnar inte på det örat. Om jag ska dö i det här, please låt det vara något riktigt exotiskt. Det är så oglamouröst att dö i lunginflammation. Det blir inte ens notis i lokaltidningen. Möjligen det faktum att mitt lik upptäcks via livekameran.
Oh, och nämnde jag att de symtom jag har är ungefär på pricken primärinfektion av HIV? Det är en munter tanke som jag ska gå och lägga mig med. I fosterställning, desperat sökandes mitt happy place.
Jag är snart tillbaka igen och berättar om min UGL-upplevelse.
Under tiden: håll ögonen på Looking for Messiah Jag har en stark känsla av att det kommer bli något grymt bra.
