Det är inte ett yrke. Det är en livsstil.
David tipsade om en bild på hur Innocent leker med copyn på sina förpackningar. Ni har väl inte missat att titta på undersidan av de plastflaskor som säljs i Sverige? Här är den senaste flaskan jag köpte:
Andras blogginlägg om innocent, copy, förpackningar
And I am in Love with Micke.whos does BJ…King of BJ..
– Mrs Scofield kommenterar ett fotografi där jag figurerar. Sammanhanget får du fantisera ihop själv.
—
You had me at ‘Jake Gyllenhaal’
– Nicholai, en av killarna som skriver copy för Innocent, kommenterar mina Innocent-inlägg. Här pratar vi konsumentkontakt av tredje graden. Betyget sänks dock något av att mitt mail till Innocent, om huruvida deras innehåll kan vara lika gammalt som Brämhults förblir obesvarat två veckor efter att det skickats. För er som missat det så kan Brämhults ”färskpressade” juicer vara tio månader gamla när de tappas på konsumentförpackning. Färskt, ne?
—
Bara för att du är en livhatare, behöver du inte kränka andra lejon, som är charmiga, som är stilfulla, som är födda till LEDARE och inte till nollor som du. Är man lejon så är man älskad av ALLA, och då menar jag precis alla.
– Emina får frispel för att jag publicerat det alternativa horoskopet för lejon.
Andra bloggar om: innocent, bj, kommentarer, horoskop
Som vanligt laddade jag inför tisdagkvällens dubbelpass med en macka och en Innocent, och som vanligt läste jag på etiketten på flaskan.
Later in life, when we relax in our rocking chairs in the retirement home, we’d like to be able to look back on our work wit ha smile. That’s why we only work with farmers who treat their people and the environment with care and consideratoin. That’s why we use recycled plastic in our bottles, plant trees for the miles we drive in the car and donate at least 10% of our profits to charities in countries where we source our fruit from. It’s going to help us relax. We’ll rock so much nicer.
Jag älskar etiska företag, tänkte jag och försökte svälja klumpen i halsen.
När vi ändå är inne på det, så frågade jag ju Coop om KRAV-märkta bananer. Jag hade rätt, det pågår ett försök i Stockholm och Göteborg att bara sälja KRAV-märkta bananer på Coop Konsum och Coop Nära.
Sen kan man ju fundera på exakt hur lågt hallmarkindex jag har när jag blir gråtmild av en produktetikett, men då är det roligare att fundera på varför så många som skrivit skyltar om ”fars dag” skrivit det ”farsdag”. Ibland är ihopskrivning lika illa som särskrivning.
Andra bloggar om: innocent, etiska företag, coop
Good stuff 1: Levi’s gör inte bara snygg bögreklam, de har bra service också. I varje fall butiken i Gallerian. Jag sliter ut jeans i parti och minut (well, skrevet i jeans i alla fall) och den här gången mindes jag att säljaren sagt ”… och om de börjar slitas i skrevet, kom in med dem så fixar vi det”. Och det gjorde de, utan snack och med ett leende. Trots att jag saknade kvitto på inköpet. Dessutom räddade de mina favoritjeans, ett par gamla Levi’s Engineered som annars hade blivit tvugna att pensioneras. Jag älskar kompetent service!
—
Good stuff 2: Innocent har hittat till Sverige på allvar! Tidigare kunde man bara hitta dem typ på Arlanda, men numera finns de även på 7 Eleven och Pressbyrån. Lite dyrare än Brämhults, men också snäppet bättre och mycket mer underhållande. Förutom copyn på etiketten ska du kolla in botten på flaskan och ®-märket på etiketten. Det enda jag inte kan bestämma mig för är vilket varumärke jag älskar mest: Ben & Jerry’s eller Innocent.
—
Bad stuff 1: Taxi 020 är inte så duktiga på att ta hand om sina misstag. Boka taxi i regn, vänta i 25 minuter därför att den chaufför som skulle plockat upp dig gör amatörmisstaget att plocka upp någon annan och du får … 150 kronor i taxicheckar. Som bara kan kombineras med kontanter när du betalar.
—
Bad stuff 2: SL och trafiken. Allvarligt. Ingen vet vad exakt denna lövhalka beror på eller varför den blivit värre på sistone. Jag kan inte minnas lövhalka eller försenade tåg för en elva-tolv år sen, men det kan visserligen bero på att man då inte hade elektroniska anslagstavlor. Hur som helst är det galet att tunnelbanan kan vara drabbad av löv på hösten och snö på vintern. Förresten, minns ni vintern för några år sen när det snöade extremt mycket? Jag vet inte om det är en skröna, men tydligen krävs det två personer för att köra de plog-tåg som går på nätterna. De som la schemat för plogarna gjorde det utifrån vintern förra året, som varit mild. Oavsett om det är sant eller inte så är det ungefär den nivån SL-kompetens har i min värld.
Andra bloggar om: levi’s, service, innocent, smoothies, taxi 020, sl, lövhalka
Varumärken är som killar.
Vissa har mycket yta och inget innehåll. Snygga på bild, eftersom de försöker dölja det faktum att de har rumstempererad IQ och genom att fullända sin yta. Man kan ibland tro att de är botoxade i något slags permanent blue steel-min, men det är bara tecken på känsloliv som en daggmask. De får många engångsragg, men är oförmögna att ha förhållanden som varar längre än ett tuggummi, eftersom det är påfrestande att dejta någon som åker vilse i en hiss.
Andra kan vara både snälla och glada, och trevliga. Ungefär som kossor.
Sen har vi de där som man vänder sig om på stan efter. De som är hummina-hummina-hummina-snygga och golvar en med ett charmigt leende, föratt sedan visa sig vara trevliga, smarta och bra på att hångla.
Ta smoothies, till exempel. Den stockholmska marknaden för smoothies (fruktbaserade, inte mjölkbaserade) domineras av två märken:
Brämhults, smoothiesarnas Chandler. Inte den snyggaste killen, men man gillar honom ändå för att han är smart, kvick och trevlig.
Froosh, även känd som ”Ben Affleck”. Blåbärhalten i Froosh ”Blåbär & hallon” är ungefär på samma nivå som Bens skådespelartalang: 5 procent. Precis som Froosh ser Ben bäst ut på avstånd.
Ibland, om när man har tur, kan man hitta Innocent. Tänk att Jake Gyllenhaal är precis så charmig, trevlig och witty som han ser bra ut. Förvandla honom sen till en smoothie, och du har Innocent.
Det roliga med både Froosh och Innocent är att de har lite samma tilltal i sin copy. Det ska vara lite personligt, lite kvickt och lite charmigt. Jag vet inte vilka som var först, men jag vet att Innocent lyckas vara precis sådär charmiga och kvicka som Ted är när Barney kör en ”Have you met Ted?”. Froosh däremot känns som killen som läst ”The Game” och skrivit ett manus som han reciterar utantill. Man skäms så mycket att man inte ens vill sympatiligga med honom.
Från en flaska Innocent Strawberries & Bananas:
We thought we’d tell you all about the strawberries that we use in this smoothie. They’re called Senga Sengana and they’re bright red and really juicy. We’ve tried loads of different kinds of strawberries, but these are the best tasting ones. Sometimes we use other varieties, lite Elsanta or Camrosa, for added flavour intensity at certain times of the year. But Senga Sengana are the Don, so to speak. So we insist on them, and it feels better that we know our strawberries by name. Call us old fashioned, but we like to be polite.
Från en flaska Froosh Blåbär & Hallon:
Matematikövning för stadsbor i upplösningstillstånd.
Om bilen framför dig kör tre meter på tio minuter, hur långt har då du i bilen bakom närmat dig hemmet efter 30 minuter? Om ditt hem ligger alldeles efter rondellen med alla stillastående bilar? Strunt samma. Pigga upp dig med medlet mot allt som är dåligt med att bo i en stad.
Andra bloggar om: brämhults, innocent, froosh, smoothies, copywriting, marknadsföring