I förmiddags var jag på SATS Zenit för kvartalsutbildningen i nya Bodycombat-programmet. Första intrycket? Sjukt jobbigt.
Uppvärmningen är skön, och som tidigare tvådelad – överkropp och underkropp. Sen börjar nedräkningen. Det blir jobbigt, sen blir det jobbigare, sen blir det lite lättare och sen dör man. Eller så kändes det i alla fall när konditionsdelen var slut. Jumpkicken är tillbaka i låt fyra, matrix style. Låt nummer sex bjuder på en fantastisk chans att putsa upp tekniken i frontkick, backkick och sidekick, samtidigt som lår och rumpa skriker av smärta redan under låt nummer fem. Låt sju, muay thai, är något tamare den här gången jämfört med förra programmet, och det är tur det.
Färre kator, bara magträning under styrkelåten och tai chi i avslutningen gör att det här programmet skiljer sig från det förra på andra sätt än musik och koreografi. Imorrn får jag se hur nya Bodystep-programmet är.