Jag förstår inte riktigt toapappersinköps-fobi, trots Mikebikes och Silverfiskens försök att förklara.
Trots att jag varken förstår det, eller än mindre lider av det, så tycker att det är snudd på barbariskt att använda toalettpapper. Det är en idiotisk idé som en gång fått fotfäste och nu måste vi dras med den vare sig vi vill eller inte. Vad är meningen med toapapper? Att smeta runt skiten så mycket som möjligt? Poängen kan ju knappast vara att bli ren, för det fixar inte torrt papper. Inte ens när man är halvt förstoppad och bajsar ut kompakta kulor som landar med ett ”plums” följt av ett metalliskt ”klonk”.
Det papperslösa samhället är ett feltolkat uttryck. Nog står det för högteknologi och civilisation, men det handlar inte om faxens vara eller icke vara, eller huruvida vi läser papperstidningar eller inte. Det handlar om det toalettpapperslösa samhället. Och det är redan här. Inte ”här” som i ”en prototyp finns och vi räknar med att de första produkterna når konsumentmarknaden om tio år” utan ”här” som på restaurang Yutaka i Stockholm. De har en toalett som inte bara spolar ner skiten, den spolar också rent i ändan. Nu kan du gå på toaletten och uppleva en ”grundlig” eller ”mjukare” tvättning. Självklart finns en hel kontrollpanel med val som ”rörlig – vid tvätt vrider sig strålen” och ”massage – svagt pulserande stråle”. Kombinerat med alternativet ”fram – för kvinnor” föreställer jag mig att ”The Rabbit” får allvarlig konkurrens.
Flygande bilar och bemannade Mars-resor, släng er i väggen. Det är såna här saker som hör högteknologiska, civiliserade (och papperslösa!) samhällen till.
Här finns bildbevis. Tack till Calle för tips och bilder!