Etikett: presentation

Det sociala molnet, inspirationsföreläsning för marknadsförare

Min andra föreläsning i helgen, ”Det sociala molnet”, var en inspirations- och trendföreläsning för studenterna på marknadsföringskursen på Berghs. Vi pratade ”mobilt” och ”geografisk position” som trender. Intressant är jämförelsen mellan @sj_ab och @SASgroup som bägge har lika många followers, men helt olika strategi. @sasgroup är förloraren, eftersom de dels har en större målgrupp då de twittrar på engelska, och dels har funnits ett halvår längre, vilket är evigheter i Twittermått mätt. Presentationen är tillgänglig under Creative Commons BY-SA:
Creative Commons License.

Det Sociala Molnet

View more presentations from kazarnowicz.

Projektledning med det sociala molnet som enda verktyg

I lördags höll jag en inspirationsföreläsning på Berghs för personer som gått projektledarutbildningen. Det handlade om hur man som projektledare med väldigt små medel, och i princip med endast webbläsaren som verktyg, kan driva ett projekt. Presentationen finns nedan, och jag finns tillgänglig om du vill ha föreläsningen live: (ser du ingenting nedan, kan du se presentationen direkt hos Prezi)

Presentationen är tillgänglig under Creative Commons BY-SA: Creative Commons License

Jag brukar låtsas (aka En dattande presentation)

Ibland får jag frågan vad det är som är så fantastiskt med mitt jobb. Här är ett exempel:

Vi är ett gäng som befinner oss i varierande stadier av ”ny på jobbet”. Förra veckan träffades vi allihop för första gången, och en av de första punkterna var att presentera oss för varandra. Istället för att köra den gamla vanliga visan som är avklarad på en pisskvart (”Jag är x år gammal och har jobbat med x på företag y”) ägnade vi lite mer än en halv dag åt presentationer av tio personer. Vi fick ett antal förslag på saker som vi kunde berätta om: ”Vad behöver jag för att trivas på jobbet?”, ”Varför jobbar jag på Hyper Island?” och ”Vad triggar mig (både i positiv och negativ bemärkelse)?”

Mina favoriter var ”Vad brukar jag låtsas?” och ”Ett lyckande och ett misslyckande i livet”. Det var också de här som var svårast att svara på.

Ett lyckande i livet var inte lätt därför att jag har så många att välja bland. Vilket ska jag lyfta fram? Jag har fantastiska vänner. Som jag kan berättta allt för. I min bok är det ett enormt lyckande. Jag har bytt bransch radikalt en gång, trots att jag fick gå ner i lön och börja om från scratch, och lyckats jobba upp mig i den branschen. Det är ett lyckande. Jag tog fallskärmshoparcert fast jag hade ångest inför 40 av de 48 elevhopp jag gjorde. Jag tog Bodyjam-licensen trots att jag egentligen var för stel och fyrkantig och kuggades på första utbildningen jag gick. Det ena exemplet efter det andra radades upp i mitt huvudet.

När det gällde misslyckande var det svårt därför att jag inte kom på något. Jag insåg snabbt att det var för att jag satte likhetstecken mellan ”misslyckande” och ”något jag ångrar”. Varje gång jag gjort något som inte blivit helt lyckat har jag lärt mig en ny sak. Varje sak jag gjort har varit ett steg på vägen dit jag är idag, och jag är grymt nöjd med Kan det vara ett misslyckande om det tagit mig till ett fantastiskt ställe?

Vad låtsas jag? Jag låtsas allt för ofta att jag kan, eller att jag vet. Storebror som jag är – som dessutom alltid fått beröm och bekräftelse för mina kunskaper – kan jag vara en jävla besserwisser. Jag jobbar på att hålla tyst, på att inte ha alla svar.

Jag låtsas ibland att jag fixar det, vad ”det” än är, fast jag helst av allt vill krypa ihop i fosterställning och sova tills taggtrådsbollen av ångest är borta från magen. Att ge upp, känna mig besegrad eller erkänna att jag inte fixar något är något av det svåraste jag vet. Just nu jobbar jag på att lära mig att säga ”nej”. Det går ganska bra ibland, och sämre ibland.

Nu vill jag veta vad du lyckats med, vad du misslyckats med och vad du låtsas. Jag dattar Elin, Sandra, Pär, Tätortstimotej-Anna och Henrik.

Andras blogginlägg om , , ,

Favorit i repris: Jeopardy-kategorier

I en av mina favoritböcker, ”Microserfs” av Douglas Coupland, presenteras karaktärerna med de sju Jeopardykategorier som skulle vara deras ideala ämnen att tävla i. Jag gillar tanken, eftersom det kräver att man tar steget längre när man presenterar sig. ”Film” räcker inte som kategori, du behöver specificera genre, tidsperiod eller skådespelare. Ju mer specifikt och snävt, desto bättre. Jag var tvungen att tänka till en hel del för att komma på mina sju kategorier.

Ni som hängt med i mer än ett år känner igen det här. Den största anledningen till att jag postar det på nytt är att jag sedan dess börjat följa bloggare vars Jeopardykategorier skulle vara kul att läsa. En annan anledning är att det blivit way för mycket schlager i bloggarna för att jag ska tycka att det är roligt. Alltså dattar jag: Dexo, Bobby, Ms Keep Your Distance, Anna / Tätortstimotej, Freddi på Dyslesbisk, Elin, Sandra, Kim, Fred och alla andra som känner sig manade. (Meddelas endast på detta sätt.)

  1. Skitig, dystopisk science fiction. Alien-filmerna, Terminator-rullarna, Pitch Black, Running Man, Screamers, Cube 2. Tillsammans med min favoritgenre nummer två, glättiga high school rom-coms (”Bring it on” är typ så bäst) speglar de rösterna i mitt huvud: pragmatikern (”Det kommer gå åt helvete med mänskligheten”) och optimisten (”Vi kan ha kul på vägen dit – med rosa fluff!”).
  2. Visste du att … (Även känd som ”Djävla besserwisser”) Kunskap som lämpar sig väl som samtalsöppnare och konversationsunderlag på fester. Som till exempel att människan är den enda primaten som tål skaldjur. Eller att personer som äter bajs luktar illa i munnen i upp till ett dygn efteråt, varför tuggummi är att rekommendera vid såna lekar. Mina kompisar säger att jag kan så konstiga saker, och tja … det är sant.
  3. Livet på gymmet. När man har jobbat på en stor anläggning i en liten kedja får man koll på det mesta som rör gymmiljöer. Nojor och knepiga kroppsideal inkluderade. Jag kan peka ut en z-stång, sätta ihop ett aerobic-pass och stå i receptionen. Samtidigt.
  4. Biosalonger i Stockholm. Salong 9 och 10 på Heron City har den största duken av alla salonger i Stockholm, och de bekvämaste sätena. Ljudet läcker igenom från stora salongen till de mindre, både på Astoria Kungsgatan och Rigoletto. Astorias toaletter är generellt fräschare än SF:s. Varför kan jag sånt här?
  5. Vänner. Framförallt säsong 1-5. Jag har nästan Rainman-liknande egenskaper när det gäller repliker och udda kunskap. Som att Rachels tilltänkte man heter Barry Farber i alla avsnitt utom det första, där han heter Finkle. Eller att siffrorna på Monicas och Chandlers lägenheter är 4 och 5 i första avsnittet, men sedan byts till 19 och 20.
  6. Hur många kalorier? Jag har en ortorektikers koll på mat. Jag läser alltid innehållsförteckningen och energivärdet på nya produkter. Jag kommer alltid ha en tjock persons förhållande till föda. Kan det förresten räknas som en superkraft när man ser en spinkig tjockis i spegeln ibland? Nikki och Jessica kan slänga sig i väggen.
  7. Vem är vem på Qruiser? Det är ett säkert tecken att jag spenderat mer tid på Qruiser än vad som kan anses hälsosamt, rimligt eller pyskiskt stabilt när jag kan peka ut folk som bytt nick och presentation, men inte foton, vilka som ljuger om sin ålder för att de varit 29 i flera år och vilka som byter presentation beroende på om de är inne i ”madonna” eller ”hora”-fasen i sitt förhållande till sin sexualitet. Oh well, blir jag rik kan jag i alla fall ärligt kalla mig ”excentrisk”.

Till nästa gång har jag en betydligt mörkare, men briljant, dattning på gång. Seså, din tur!

UPPDATERING:
Freddi listar sina kategorier. ”Siffror i Seattle” och ”Henrik Bergren – the early years” är så sjukt bra kategorier.

Dexo listar sina kategorier. ”Power point skills” och ”Typografi” var överraskande. Så här ser förresten Akzidenz Grotesk ut.

Sandra listar sina kategorier. Jag skulle nog kunna ge henne en match i B&J-smaker, men jag vågar inte satsa pengar på det. Däremot tycker jag också att det är enklare att säga ”chevrééé” än ”chääävr”, fast inte i samband med Ben & Jerry’s dock.

Anna på Tätorstimotej listar sina kategorier ”Så funkar maten” gör att jag bara vill fråga ”Varför ska man inte ha kiwi på gräddtårta?” (måste slå upp det). Jag älskar att Anna kan luska ut Voyager-säsong utifrån B’Elannas frisyr!

Bobby listar sina kategorier. Jag känner att jag skulle kunna spela Jeopardy med herr Bacons spelplan, även om jag skulle få storstryk i ”musikalskvaller”. Men ”amerikanska kändisar” kan jag också rätt bra. (… som pigan sa)

Caya listar sina kategorier. Jag slukar filmer i parti och minut, men jag har inte sånt detaljminne att jag skulle kunna vara en match i filmer 1980-2007. IKEA-möbler från 2001-2002 är sjukt bra! Det ämnet hade jag velat se i Jeopardy.

Andra bloggar om: , , ,

Det är inte jag på bilden, men visst är jag smal?

En av mina favorit-hangups på communities Qruiser är texten ”Det är inte jag på bilden men …”

”… visst är han snygg?”
”… vi är lite lika.”
”… om du ser ut som honom, skriv!”

Förlåt, men vad är dealen? Det här kan bara bli fel.

Det sista alternativet, ”(…) om du ser ut som honom, skriv!”, är bara lamt. Och fånigt. Och lamt. Vad förväntar man sig? Att han ska missa en av Bel Ami-killarna som porrsurfar på Qruiser för att ragga upp anonyma personer med profilbilder föreställande Bel Ami-killar? Finns dessutom texten ”Stoppa barnporren på internet …” så vet du att du har att göra med en manlig Linda Rosing en riktigt naiv person. Vilket är okej om man är 16, men mindre okej om man är 32. Sa jag att det var lamt?

”(…) visst är han snygg?” är, förutom lamt och fånigt, sjukt kontraproduktivt. Tänk hur många hunkar som surfat förbi den profilsidan och tänkt ”ähh, fan vet hur han ser ut, och om det är den typen av killar han vill ha så funkar inte jag”. Och sedan skickat ett meddelande till den söta grabbenDu behöver kunna logga in på Qruiser för att se honom, men tänk Jake Gyllenhaal-esque. som har ett par charmiga bilder av sig själv.

Den värsta är sist. ”(…) vi är lite lika” är en katastrof av samma mått som retuscherade bilder. Alltså en 4 på nätdejtandets femgradiga katastrofskala. Man kan lika gärna lägga upp bilder av sig själv tagna med den nya smalkameran (Tack, BetaAlfa för tipset). Det bästa det här kan resultera i är sympatisex. Det är för din sexighet vad ritualslakt av spädbarn är för din karma. Don’t go there, folks.

Andra bloggar om: , , , ,

Böcker

Mats Strandberg kullade mig i ”stora bokkullet” (nej, det är inget N med där, snuskhummer) som går runt i bloggosfären. Så:

En bok som fick mig att hoppa till
(Okej, den här punkten fanns egentligen inte, men det här är det roligaste som hänt mig i bokväg.) ”Väktare” av Dean R Koontz. Jag var 14, läste snabbt, satt i min säng med huvudet lutat mot väggen och hoppade till av något i boken. Slog i bakhuvudet så det gjorde ont. Min fantasi är livlig på gränsen till sjukdom.

En bok som förändrat mitt liv
”Gör en sak annorlunda” av Bill O’Hanlon. Bokstavligt. Jag slutade med ovanan att riva av naglarna på en femöring. Vem bryr sig om vad som hände i barndomen, lösningsorienterad beteendeterapi is the shit.
”Birthday of the world” av Ursula K LeGuin. Bildligt. Hennes sätt att beskriva relationer har fått mig att fundera mycket kring mänskliga relationer och tvåsamhetsnormen.

En bok jag läser mer än en gång
”Generation X” och ”Microserfs” av Douglas Coupland. Pinsamt nog också hela ”Wheel of time” av Robert Jordan, jag har läst alla böcker typ fem gånger. Han kommer ut med böckerna så sällan att jag läser om alla inför varje nyrelease. Den svenska översättningen har för övrigt ckrakes. Jag tror inte ens översättaren läst dem en gång, utan översatt dem på stående fot väg till bussen. Med en mobiltelefon mot örat och en hamburgare i handen.

En bok jag skulle vilja ha med på en öde ö
Nån stor, som flyter bra. Ursäkta, men det är som att fråga vad man skulle ta med sig för maträtt till en öde ö. Det spelar liksom ingen roll när man väl ätit upp den. Maträtten alltså.

En bok som fick mig att skratta
”Liftarens Guide till Galaxen” av Douglas Adams. ”Den Makalöse Maurice och hans Kultiverade Gnagare” av Terry Pratchett.

En bok som fick mig att gråta
”Bibeln”. Jag var fem år och livrädd för domedagen.

En bok jag önskar hade skrivits som kommer skrivas
Min egen.

En bok som inte borde skrivits
Alla av Dean R Koontz böcker efter hans första tre. Han skriver nämligen samma sak om och om igen. Manlig tystlåten hjälte, som blivit sårad och har svårt att öppna sig, träffar öm feminin kvinna helt omedveten om sin skönhet som till sist får hjälten att lita på kvinnor igen. De råkar ut för övernaturliga grejer, en galning och/eller en regeringskomplott. De får hjälp av valfritt hyperintelligent djur som på slutet ingår i deras lyckliga kärnfamilj. Skurken görs extra ond och skruvad medelst homofila tendenser. Dean R Koontz är litteratur om man är fjortis och dasspapper om man är vuxen.

En bok jag just nu läser
Mäh. Avslöjad. ”Knife of dreams”. Elfte boken i ”Wheel of time”. Fantasy och sci-fi är favoritgenrer i bokform.

En bok jag tänkt läsa
På mitt nattduksbord ligger ”Jaktsäsong” av Mats Strandberg, ”Maskrosungen” av Sandra Gustafsson, ”JPod” av Douglas Coupland, ”En kortfattad historik över allting” av Bill Bryson och ”Uppdraget Singel” (boken som ska förändra mitt singelliv)