Skulle du ta pillret?

X-Men 3 handlar i huvudsak om att ett företag hittar ett sätt att förvandla mutanter till vanliga människor. Filmen är rätt sådär och räddas mestadels av snygga skådisar i fula uniformer. Ian McKellan är dock sanslöst cool. Jag har aldrig haft någon kändis som jag självklart skulle vilja träffa (däremot en massa jag gärna skulle ligga med) men igår insåg jag att Ian, honom skulle jag allt gärna prata med en stund. Han säger bra saker i intervjuer, han river ut delar ur biblar som läggs ut i hotellrummen och verkar på det hela taget vara en fascinerande person.

Jag tänkte också på utanförskapet som just mutanterna upplever. Inte bara det från människorna. Tänk Beast. Vem vill ha sex med någon som ser ut som en varulvssmurf? Rogue kan ju inte ha sex såvida hon inte går in för nekrofili, och ”vingar” är inte direkt med på listan över vad man kollar in hos snyggingar (såvida man inte är aviofil, då står det med på topp tre, näst efter ”schysst näbb”). Toad skulle kunna helikopterkyssa inte bara dina halsmandlar, utan också din nedre magmun, och jag tänker inte ens spekulera i underlivsskadorna som Wolverine skulle åstadkomma om hans klor fälldes ut under fel tillfälle. Det finns definitivt dåliga saker med att vara mutant.

Föreställ dig att ett företag tog fram en medicin som förvandlade människor till mutanter. Ett piller, och du var garanterad något slags mutation. Du vet inte vilken, du kunna få Rogues krafter lika gärna som Storms, eller Toads lika gärna som Icemans. Du skulle kunna bli Beast eller Angel, Magneto eller Professor X. Det är en chansning du tar. Väljer du att ta pillret är du fast med mutationen för alltid. Skulle du ta pillret?

Tänk dig nu att ett företag tog fram en medicin som kunde ändra din sexuella läggning. Oavsett om du är hetero eller homo (förlåt alla bin, jag exkluderar er här) så kan du få en spruta som gör dig till det motsatta. Du kan bara göra det en gång – sen får du leva med den läggningen resten av livet. Skulle du ta sprutan?

När jag var femton så hade jag tagit den senare sprutan även om nålen varit stor som ett sugrör på McDonalds. Idag skulle jag inte vilja bli hetero för alla tjejer i världen. Däremot skulle jag nog vilja bli mutant. Jag menar, till och med den där slemmiga fiskmanssenatorn måste scora mer än jag gör. Om inte annat så har man ett sjukt bra partytrick.

Om jag ska vara allvarlig en stund så skulle jag inte vilja byta sexuell läggning eftersom hela utanförskapet och komma-ut-processen har utvecklat mig som person på så många plan. Jag har varit tvungen att ifrågasätta och analysera mig själv redan vid 17 års ålder på ett sätt som många heterosexuella inte gjort vid pensionering. Jag ser saker ur heterosexuellas perspektiv, men det är som en liten superkraft att också kunna byta vinkel och se saker från ett annat håll, med andra ögon.

Skulle du vilja byta sexuell läggning? Varför? Varför inte?