Jag åkte över Bay Bridge i morse för att åka över till Bladium, ett gigantiskt komplex för alla möjliga former av träning. Gym, klättervägg, fyra gruppträningssalar, fotbollsplan, hockeyrink, boxningsringar – allt inhyst på en gammal flygbas.
Turen ut från San Francisco går inuti bron, och jag kände igen mig från otaliga biljaktscener på film. Hoppet från actionfilm till katastrofscenario är inte långt, och plötsligt tänkte jag ”tänk om det blev jordbävning nu”. Det andra som slog mig var ”well, då slipper jag förklara bucklan på bilen i alla fall”.
Igår skulle jag in i garaget och någon kom körandes lite för fort ut. Jag väjde och fick en snygg skrapa på sidan av bilen. Blamageguden höll mig vaken halva natten, och den där bucklan växte i mitt huvud tills hela sidan av bilen var söndersliten.
Ute på Bladium var jag med på ett Bodycombat-pass och instruerade Bodyjam. Gymkulturen här är lite annorlunda; Det är (uppenbarligen) okej att komma och gå mitt under ett pass. Dessutom ligger USA en månad efter resten av världen och har alltså ännu inte haft release på de nya programmen. Hur som helst, applåderna efter passet berättade att deltagarna var grymt nöjda.
På vägen hem går turen ovanpå bron och något jag inte visste var att de har vägtullar in i San Francisco. 4 dollar, endast kontant betalning. Har man inga kontanter får man (via biluthyrningsfirman) en räkning på 29 dollar. Det svenska vägtullssystemet är inte så dåligt när allt kommer omkring.
Apropå träning: igår passerade jag förbi Gold’s Gym här i Castro och tänkte att jag skulle kolla om de kör Bodypump där. Bingo! Ett pass skulle börja 45 minuter senare, jag fick träna gratis och jag hade träningskläder i bilen. Det var intressant att köra med vikter i pund istället för kilo. 10 pund är i runda slängar 4,5 kilo och det var intressant att välja vikter med valörerna 10, 5 och 2,5 pund.
En sak jag aldrig tänkt på var hur mycket man sticker ut (läs: hur många nyfikna blickar man får) som icke omskuren i en kultur där majoriteten är det. En sak som jag tänkte på innan var att risken är stor att gymmet dubblar som bastuklubb, och det stämde. Men det var inte porrfilms-sexigt utan snarare slakteri-köttigt. Utan att lägga moraliska värderingar i var folk väljer att ha sex så kan jag säga att jag har svårt att koppla av när folk har sex en meter från mig.
Hur som helst, efter gymmet drog jag ner med tvätt till en kemtvätt. 1,80 dollar kilot för att få kläderna tvättade och vikta är ett billigt pris för att slippa spendera dagen på en tvättomat, så jag lämnade in plaggen och tog bilen tillbaka till hyrbilsstället för att se vad skadorna skulle gå på. Kvinnan bakom disken var mycket vänlig, kom från Europa och förstod skillnaden mellan körstilen i Kalifornien (där uppkörningen består av att åka runt ett kvarter och inte krocka med någon) och Sverige. Hon tog en skadeanmälan och uppgraderade mig till ”luxury”-klass. Även om den nya bilen inte är lika snygg så är den mycket skönare att köra. Det känns nästan som om den svävar fram över marken.
Jag har avrundat dagen med att ta en tur runt i Castro, äta grymt bra dim sum köpt på ett hål i väggen-type of place och nu sitter jag på Starbucks och jobbar. Utanför står riktiga carolers och sjunger julsånger.
Dagens roligaste: en av butikerna som säljer allehanda sexhjälpmedel här i Castro hade en ställning med en massa olika varianter av nipple clamps. Mitt ibland dem hängde ett gäng såna här. Är det något nytt sextrick som kidsen börjat med?
Andras blogginlägg om san francisco, resor, castro, träning
