Hur mycket skitstövel är du?

Av karaktärerna i ”Sex and the City” har jag alltid identifierat mig mest med Carrie, tätt följd av Samantha.

Egentlingen har jag bara sett sporadiska avsnitt av serien, och jag håller just nu på att skrubba bort denna blinda fläck på min popkulturella allmänbildning. Medan jag kollat på de första avsnitten har jag insett att min identifikation med Samantha (frigjord, avslappnad och pragmatisk) snarare handlar om min rädsla att vara motpolen Charlotte (hämmad, pryd och pretentiös).

En annan sak jag insåg är att vad ”jag önskar att jag vore”, snarare än ”är”: lika rak i min kommunikation i dejting-situationer som karaktärena i ”Sex and the City” (oftast) är.

När jag läste om Kims icke-avslut tänkte jag ”Vilken jävla skitstövel”. Den tanken väckte mitt samvete, som sekunden senare påpekade
– ”Men det där är ju du i de flesta av dina tidigare dejtingsituationer”.
– ”Eh? Jag är väl ingen skitstövel?” tänkte jag tyst, vilket fick mitt samvete att fnysa
– ”Jodå, du är en. Det är din idealbild som inte är det.”

Jag tror att det gäller de flesta av oss. Vi ser oss inte som skitstövlar, men ibland agerar vi som sådana. En person jag känner, vi kan kalla honom Y, är en av de rakaste personer jag vet. ”Skitstövel” finns inte med på listan över ord jag skulle beskriva honom med. Y dejtade en gång en tjej som det funkade hyfsat bra med. Hyfsat, förutom en major deal breaker: hennes underliv luktade … well, inte fitta. I det läget fanns det bara en sak för Y att göra. Slut. När vi pratade om det rådde jag Y att berätta för henne. Hur awkward ögonblicket än är när någon berättar att man har ett illaluktande underliv (eller dålig andedräkt, eller luktar svett, eller har någon annan omedveten brist i fräschheten) så är det i längden något som man vinner på. Y gjorde slut utan att berätta. Jag vet vilka fantasier det väcker när man dejtar någon, har sex och sen blir dumpad utan någon vidare förklaring. I hennes skor hade jag tänkt ”skitstövel”.

Jag upplever att att det är få gånger människor är så otydliga i sin kommunikation som när det kommer till dejting och relationer. Hur många omskrivningar, försköningar och oskrivna regler finns det inte? För att sammanfatta det med en scen från en annan popkulturell företeelse:

Ross: Hey. Oh, oh, how’d it go?
Phoebe: Um, not so good. He walked me to the subway and said ’We should do this again!’
all: Ohh. Ouch.
Rachel: What? He said ’we should do it again’, that’s good, right?
Monica: Uh, no. Loosely translated ’We should do this again’ means ’You will never see me naked’.
Rachel: Since when?
Joey: Since always. It’s like dating language. Y’know, like ’It’s not you’ means ’It is you’.
Chandler: Or ’You’re such a nice guy’ means ’I’m gonna be dating leather-wearing alcoholics and complaining about them to you’.
Phoebe: Or, or, y’know, um, ’I think we should see other people’ means ’Ha, ha, I already am’.
Rachel: And everybody knows this?
Joey: Yeah. Cushions the blow.

För mig har det alltid varit just viljan att inte såra, i kombination med att det är mycket lättare att såra någon på avstånd, by proxy, som gör att jag tidigare har ”cushion the blow”. Som när jag för tre år sedan dejtade en kille som i början hade hela paketet: snygg, charmig, talför. Efter ett tag insåg jag att hans ”men …” var att han inte tog några inititiativ alls. Det var jag som föreslog och bestämde. Jag gjorde slut med något bullshit om att jag ”inte var redo för det här”. (Jag rodnar faktiskt när jag skriver det här).

Det slug mig att en enkel formel för att räkna ut sitt skitstövel-tal är att besvara följande frågor:

1. Hur många dejter, där du under dejten insett att du inte vill träffa personen igen, har du avslutat med något i stil med
a) ”Det här var trevligt, det måste vi göra igen!”
b) ”Det här är var trevligt, men vi ska nog inte ses igen. Du är inte min typ.”

2. Hur många gånger har du dejtat en person under längre tid och avslutat det:
a) genom att låta det rinna ut i sanden/undvika personen/dra till med en klyscha osanning i stil med ”Det är inte du, det är jag”?
b) med att verkligen berätta för personen hur du (inte) känner och varför?

Lägg ihop svaren på 1a och 2a, och dela det nya talet med summan av 1b + 2b.

Mitt skitstövel-tal hamnar nånstans på över 20. Jag kan inte ändra på det som varit, men framöver tänker jag hålla min skitstövel-kvot så låg som möjligt.

Andra bloggares inlägg om dejting, singelliv, skitstövlar, sex and the city