Färskpressad Jesus

Michael Jackson som inspiration till affärsid�er kan vara både bra och dåligt. Ta Heron Citys barnpassning-slash-lekland, till exempel. Där kan barn bland annat kan köra elektriska bilar och motorcyklar. Intill körbanan finns en skyltdocka utklädd till polis som övervakar trafiken. Tittar du noga på dockan så ser du att det under visiret ser ut som en Michael Jackson-docka. I skala 1:1. Läskigt bara det, men det blir ännu läskigare när du inser att du är inne i en barnpassning. Dödsdömd affärsidé: ”Michael Jacksons barnpassning”.

Desto bättre idé på vinfronten har inspirerats av Michael Jackson: när föreståndarna för en vingård hörde att Michael Jackson kallade vin för ”Jesus juice” föddes just vinmärket ”Jesus juice”. Etiketten innehåller såklart referenser till både Jesus och Michael Jackson:
Jesus Juice eller Michael Jackson-juice?

Vilken kyrka blir först med att ta in det märket som nattvardsvin? Kommer det som färskpressad variant? (Cred till Pac för länken)

Andra bloggar
om: , , ,

Monty Python-esque sketch, starring Bush and Condi

Läs nedanstående och tänk ”Monty Python”.

Conversation between George W. Bush and his National Security Advisor.

George: Condi! Nice to see you. What’s happening?
Condi: Sir, I have the report here about the new leader of China.
George: Great. Lay it on me.
Condi: Hu is the new leader of China.
George: That’s what I want to know.
Condi: That’s what I’m telling you.
George: That’s what I’m asking you. Who is the new leader of China?
Condi: Yes.
George: I mean the fellow’s name.
Condi: Hu.
George: The guy in China.
Condi: Hu.
George: The new leader of China.
Condi: Hu.
George: The Chinaman!
Condi: Hu is leading China.
George: Now whaddya’ asking me for?
Condi: I’m telling you Hu is leading China.
George: Well, I’m asking you. Who is leading China?
Condi: That’s the man’s name.
George: That’s who’s name?
Condi: Yes.
George: Will you or will you not tell me the name of the new leader of China?
Condi: Yeah, sir.
George: Yassir? Yassir Arafat is in China? I thought he was in the Middle East.
Condi: That’s correct.
George: Then who is in China?
Condi: Yes, sir.
George: Yassir is in China?
Condi: No, sir.
George: Then who is?
Condi: Yes, sir.
George: Yassir?
Condi: No, sir.
George: Look, Condi. I need to know the name of the new leader of China.
Get me the Secretary General of the U.N. on the phone.
Condi: Kofi?
George: No, thanks.
Condi: You want Kofi?
George: No.
Condi: You don’t want Kofi.
George: No. But now that you mention it, I could use a glass of milk. And then get me the U.N.
Condi: Yes, sir.
George: Not Yassir! The guy at the U.N.
Condi: Kofi?
George: Milk! Will you please make the call?
Condi: And call who?
George: Who is the guy at the U.N?
Condi: Hu is the guy in China.
George: Will you stay out of China?!
Condi: Yes, sir.
George: And stay out of the Middle East! Just get me the guy at the U.N.
Condi: Kofi.
George: All right! With cream and two sugars. Now get on the phone. (Condi picks up the phone.)
Condi: Rice, here.
George: Rice? Good idea. And a couple of egg rolls, too. Maybe we should send some to the guy in China. And the Middle East. Can you get Chinese food in the Middle East?

Andra bloggar om: , ,

Six degrees bloggosfär-style

Star Links” är en sajt där du kan länka en skådespelare till en annan genom filmer eller teveserier. Till exempel kan man länka Lena Ohlin till Jake Gyllenhaal i två steg: Lena Ohlin spelade mot Heath Ledger i Casanova, Heath Ledger i sin tur spelade mot Jake Gyllenhaal i Brokeback Mountain. Eller Carl Bildt till Brad Pitt i tre steg. När får vi se första ”Blog Links”-tjänsten, där man kan länka en bloggare till en annan?

Exempel:

Åsiktstorped till Stationsvakt

Åsiktstorped länkar till Deep|Edition
Deep|Edition länkar till Hedgehog in a storm
Hegdehog in a storm länkar till Stationsvakt

Tjänsten skulle onekligen vara mer kul än nyttig, men tillräckligt kul för att dra (fler) besökare till bloggrelaterade portaler eller bloggar. Idén bortskänkes härmed mot cred till den som känner sig manad.

Andra bloggar om: , , ,

Bloggenkät: vikare eller skrynklare?

Jag måste erkänna att jag precis som Aronson testade att vara skrynklare. Det funkar lika bra, men känns ovant. Ungefär som att borsta tänderna med fel hand. Är det hjärngympa att gå mellan skrynklare och vikare också? Eller måste man torka sig med fel hand? Hur som helst så förblir jag nog en vikare.

I en kommentar till originalinlägget trodde Mr att de flesta vikare var tjejer och skrynklare var killar, och ville se en enkät om det. Jag tror inte det skiljer så mycket mellan könen, men det verkar finnas betydligt fler skrynklare än jag först trodde. Mikebike tyckte att man ska dela upp världen i ”vikare” eller ”skrynklare”. Så, för att få lite mer klarhet i frågan, kommer här en enkät:

(vikare viker pappret mellan varje torkning, skrynklare skrynklar ihop det, lindare lindar det runt handen)

[poll id=”2″]

Andra bloggar om: , ,

Vikare eller skrynklare?

Jeopardy-presentationer i all ära, men det finns få frågor som, oavsett om du får svar eller inte, avslöjar mer om en person än ”är du en vikare eller skrynklare?”. Den kan ställas till vem som helst, från bordsgrannen på Nobelmiddagen till coyote ugly-ragget morgonen efter en legendarisk fylla.

Nu ställer jag den till dig (och Silverfisken och Mikebike). Är du en vikare eller en skrynklare?

(Jag är en vikare.)

Andra bloggar om:

Bukkake-maskin

Saxat från Warpdrive:

(ceflower) <3 dumma kunder
(ceflower) kom in en tjej på typ fjorton år
(ceflower) ”Hej har ni någon bukakke-maskin?”
(ceflower) ”eeeh? va?”
(ceflower) ”har ni någon bukakke-maskin?”
(ceflower) ”vet du vad bukakke är?”
(ceflower) ”sån där grej som man får låtar på tvn så kan man sjunga med”
(ceflower) ”karaokemaskin?”
(ceflower) ”så kanske det heter, min bror sa att det hette bukakke”

För dig som inte vet vad bukkake är finns en förklaring på Wikipedia

Andra bloggar om: , ,

Det här är inte en bokrecension av en science fiction-bok

Åh nej. Inte en bokrecension. Jag gillar dem inte. Men på samma sätt som ”Birthday of the world” inte är science fiction, så det här inte en bokrecension. Det är en upplevelserecension.

THIS IS NOT SCIENCE FICTION borde det stå på boken. Med stora, tydliga versaler. Så att alla potentiella läsare förstår att trots att handlingen är förlagd till andra världar så är ”Birthday of the world” är lika mycket science fiction som Brokeback Mountain, Timmarna eller Den Gröna Milen.

Det är klart, jag behövde lära mig lite nya ord som ”somer” (det asexuella stadium som de flesta Gethenier befinner sig i när de är könlösa) eller ”sedoretu” (planeten O:s motsvarighet till västvärldens äktenskap, men med fyra individer istället för två). Och det är just det som gör den här boken till en upplevelse: att den handlar om sex, förhållanden, sexualitet och kön ur ett (förlåt, här kommer en riktig buzzword bingo-groda) 360-gradersperspektiv.

Jag tänker berätta lite om min upplevelse av novellerna.

I första novellen läser jag om en ras till mångt och mycket är lika oss. Det känns lite träigt i början, det är namn på platser och städer och personer från en annan planet. Jag fattar inte heller riktigt hur geografi och historia hänger ihop, och jag är lite förvirrad när det gäller karaktärerna. Trots att Ursula LeGuin använder sig av pronomina ”he” och ”she” så är det något som inte stämmer.

Det visar sig att folket på Gethen är till mångt och mycket lika oss, men inte när det gäller kön och sex; Gethenierna är för det mesta androgyna och asexuella. Jag upptäcker att androgyniteten är som väg-gupp när man cyklar. Den får mig inte ur balans, men jag kan inte bra slappna av och flyta på med generaliserar om män och kvinnor när jag delar in karaktärerna i minnet.

”För det mesta” är inte ”för alltid”. Ungefär en gång i månaden, såvitt jag förstår, går Gethenierna in i ett sexuellt stadium som kallas kemmer. Personer som är i det asexuella stadiet (somer) är också androgyna och följaktligen varken kan eller vill de ha sex, medan alla som är i kemmer kan ha en nästintill rovdjurslik sexdrift.

Jag följer huvudpersonen genom Getheniernas motsvarighet till pubertet och upptäcker att det finns så många likheter med min egen pubertet, trots att hen har en clitopenis och inget egentligt kön och är en annan ras. Vi förstår varandra mer än olikheterna egentligen tillåter.

Det är här det börjar bli riktigt spännande, när jag får följa huvudpersonen genom första besöket i ett kemmerhus. Ett kemmerhus är ett ställe en går för att ha sex med andra som är i samma kemmer. När en person går in i kemmer får hen ett kön som varar hela den kemmerperioden. Könet blir den biologiska motpolen till könet hos den första person i kemmer en kommer i kontakt med.

Jag blir lite fascinerat förvirrad över att huvudpersonen refererar till sin förälder som ”mor” medan fadern kallas ”getter” (som i ”to get”). Jag antar att det helt enkelt är ett annorlunda sätt att se på föräldraskap och tillhörighet. Varje individ kan bli gravid om hen just då är kvinna, eller göra en annan individ gravid om hen är man. När en person väl fött ett barn är hen barnets mor hela livet, trots att hen för det mesta inte är kvinna och ibland är hen man.

Så komplicerat men ändå så enkelt, och så spännande. Tänk att ha sex med samma individ, ena gången som man, andra som kvinna. Och sen göra om det igen, med andra kön på partnern.

Det är inte bara lättsmält. Till exempel blir jag lite störd när huvudpersonen träffar sin fader getter under sitt första besök i ett kemmerhus och att det är hans, i mitt huvud incestuösa, omfamning som gör huvudpersonen till kvinna under första kemmern. Men meningen är inte att jag ska hålla med, meningen är att jag ska få se alternativ. Ursula LeGuin berättar utan att döma eller moralisera. Hon lägger bara i mynten, det är upp till mig som läsare om jag vill att de ska trilla ned eller ut.

Imorgon: novellen där män är män och inte kan älska, och kvinnor är kvinnor och styr hela världen.

Andra bloggar om: , , , ,