Jag såg ”Hjärtslag” på Zita, som förmodligen är förra årets mesta felöversättning. Den franska titeln ”Les Amours Imaginaires” betyder ”de inbillade kärlekarna” och är en mycket mer korrekt beskrivning av filmen. Man ska inte klandra svenskarna allt för mycket dock, eftersom den redan till engelska är översatt till ”Heartbeats”.
Storyn avslöjas i princip redan i den franska titeln och i trailern (och mer utförligt i de flesta recensionerna av den) men det gör inget. Det är inte för överraskningsmomenten i storyn som du ska se den här filmen. Du ska se den för den snygga estetiken (älskare av Audrey Hepburn får sitt lystmäte), det fina fotot och den lagom djupa betraktelsen av hur lätt vi människor projicerar våra drömmar och begär på människor, om vad förälskelse kan få oss att göra och hur gräset alltid är grönare i våra fantasier.
Det som imponerar mest är att regissören, tillika en av huvudrollsinnehavarna, Xavier Dolan bara är 22 år gammal och det här är hans andra film som har premiär i Cannes. Bortsett från att han förbrukar dock en livstids användning av slowmotion i den här filmen, så är den värd att se om du är sugen på en lättsam, men inte mainstream, film. Skulle jag översatt titeln till svenska hade jag kallat den ”Inbillad kärlek och snygga kindpussar”.
Ser du den dessutom på bio stödjer du Folkets Bio istället för SF som ser kunder som ett nödvändigt ont.
Bästa scenen är från Nicolas (objektet för kärleken) födelsedagsfest. Att välja The Knifes ”Pass this on” till den här scenen är briljant.
På samma tema: Tom Tykwer (som gjort den riktigt sevärda ”Spring Lola”) har precis släppt en film som heter ”3” och handlar om ett medelålders par i Berlin som ovetandes om varandra blir förälskade i samme man. Jag tror att den kan ha en hel del potential.