(Detta inlägg innehåller en bild som är NSFW)
Jag har snart bott i min lägenhet i ett år. Förutom ny säng i sovrummet och takbelysning i detsamma har jag det mesta på plats. Hyllor i badrummet? Check! Det är de där små sakerna som saknats: konstverk, inredning, prydnadsföremål. Jag har länge funderat på vad jag ska fylla mina bokhyllor med för prydnadsföremål. Buddhastatyer? Dalahästar? Pierrotfigurer i porslin? Ingendera är speciellt jag. Jag vill gärna ha något slags relation till det jag har i bokhyllan. Buddhismen är för mig en större bluff än någon annan religion (även om jag gillar delar av zen-filosofin). Dalahästar är visserligen fina men en dalahäst fyller ingen bokhylla. Pierrotfigurer är nästan lika illa som vissa fondväggar i sovrummet.
Egentligen hade jag svaret hela tiden. Jag är popkultur mer än något annat. Filmer, tevespel, reklam, konsumentprodukter. Sedan tidigare hade jag en alienfigur (Alien-quadrilogin ligger definitivt på min topp-10-lista). Denna är inköpt i en leksaksbutik.
I Turkiet köpte jag 2007 två aluminiumflaskor från en begränsad upplaga av Coca-Cola-flaskor. Dessa går att hitta bland annat på eBay De flesta är tomma, vilket för mig är ointressant. De ska så klart ha originalprodukten i sig. Jag har lyckats köpa ytterligare tre stycken, bland annat en av Karl Lagerfeld, som snart borde landa i min brevlåda:
I New York var jag inne på Kidrobot och köpte en Munny (som jag tänkte köpa kritor till och måla):
För två veckor sedan hittade jag kronan på verket via Julia Skott. En konstnär i USA restaurerar gamla (och nya) Ken-dockor. Bland annat målar hon om deras ögon, ser till att de får ordentliga bröstvårtor och ger dem anatomiskt korrekta underliv. Jag hittade två stycken med böjbara armbågs- och knäleder och numera har jag en ekivok popkulturell installation i min bokhylla. Mattel stämde popgruppen Aqua för ”Barbie girl”. Jag undrar vad de tycker om mina Ken-dockor? (Notera den spännande skuggeffekten från Alien-figuren)
