Paniktourettes: stressat tillstånd där man säger saker man inte menar, eller saker man egentligen hellre skulle äta daggmaskar än säga. Tillståndet uppstår vid möte med en person man tidigare haft något slags relation till, men som man inte träffat på ett tag. Tidigare pojk-/flickvänner, gamla klasskompisar och kk är typiska paniktourette-framkallande personer. Även personer man tycker är snygga och/eller coola kan framkalla grav paniktourettes.
När paniktourettes väl inträffar brukar tillståndet förvärra sig självt. Den drabbade vill gärna släta över det som just sagts, men då åkomman (tillfälligt) slår ut kommunikationen mellan intelligenscentrum och talorgan blir resultatet något som bara kan liknas vid att släcka bränder med flygfotogen.
Paniktourettes åtföljs ofta av en pinsam tystnad eller skadeglädje hos den orsakande personen, beroende på relation till den drabbade. Den drabbade får ofta djupa skamkänslor och önskan om akut hädangång, gärna medelst ett plötsligt hål i marken. Även åskådare kan drabbas av starka skamkänslor och/eller svårkontrollerade skrattanfall.
Paniktourettes kan inte botas och bara förebyggas i viss mån. Resultaten av tillståndet kan lindras genom att vara konstant berusad, eftersom man då kan skylla på alkoholen.
(Tack till coola Jessika Gedin, som myntade ordet.)