David Gahan Maximus Bean, men kalla mig gärna Micke

Jag får fortfarande panik av att höra frasen ”Vet du vem du är lik?” och vill helst svara ”NANANANANANANANANA” samtidigt som jag håller för öronen på bästa femåringsmanér. Det bottnar i att jag upp till ungefär 20 års ålder blev jämförd med Mr Bean. Det är ungefär lika roligt som att ramla ner i ett kar med batterisyra, med den enda skillnaden att eventuella liknelser med Mr Bean skulle försvunnit vid ett fysiskt batterisyra-bad.

Självbilden är ibland bräcklig, och just när jag hade blivit lite kompis med mitt utseende så kommer det en sån här Richterskals-nia och totalt möblerar om landskapet. Jag har varit med om två såna självbildsbävningar: Mr Bean-perioden och dubbelspeglingseffekten. När jag för första gången såg mig själv bakifrån/i profil med hjälp av flera speglar. I en provhytt på H&M. Lysrörsbelysning är en skönhetsmakeover i jämförelse. Don’t do this at home kids, it causes severe emotional trauma.

Om Mr Bean var lågvattenmärket i min vet-du-vem-du-är-lik-period, så är Maximus höjdpunkten.

Igår sa E, en av mina (coolaste) instruktörskollegor att jag var lik han den där snubben Russel-nånting i den där gladiator-filmen. Gissa vem som blev stoltare än en påfågelhane bland nakenhönor? Russel Crowe i rollen som Maximus är en av de grymmaste filmkaraktärerna ever. Empires recension sammanfattar det hela rätt bra:

Russell Crowe was clearly born in a hard month, in a hard year during a freak outbreak of total hardness. The man exudes the physicality of a wild animal. Shifting testosterone like a pre-bloated Brando, he holds the screen with such assuredness and force you simply can’t rip your eyes away from him. When he looks pissed off (as he does for 90 per cent of the time), the movie possesses its own gravitational pull.

Det bästa är att det inte var första gången! Det hände en gång för några år sedan på Patricia, när en kille som jag haft en crush på sa något liknande:
– Har du sett Gladiator?
– Såklart. Bra film!
– Men det är ju du … han, alltså du, ni är så lika! Du är han!
Jag var för upptagen med att bli generad för att svara något sammanhängande, minns jag. Men gissa om det gjorde hela min kväll?

Nu ska jag visserligen erkänna att man kanske inte är så nykter när man är på Patricia. Och jag tror att E egentligen behöver glasögon, eller så var det inte mig utan mina armar han jämförde med Maximus. Jag har rätt schysta gladiatorarmar. Jag kan inte heller se några likheter mellan Mr Bean och Maximus, bortsett från att de är lika många. Slutsats: Mr Bean är människoapa och Maximus är homo sapiens. Jag är den felande länken.

Jag finner lite tröst i att jag de senaste 5-6 åren bara blivit jämförd med Maximus och David Gahan (sångaren i Depeche Mode). Dessutom hade jag som fjorton-femtonåring en grekisk (!) dubbelgångare som jag hörde om från flera olika håll. Fast det kanske bara var Rowan Atkinson som var på besök i stan.

15 reaktioner till “David Gahan Maximus Bean, men kalla mig gärna Micke”

  3. Det är bara folk med säregna utseenden som om och om igen blir jämförd med än den ene än den andre. Så var stolt!

    =)

  4. Det är bara folk med säregna utseenden som om och om igen blir jämförd med än den ene än den andre. Så var stolt!

    =)

  5. Folk har nog inte ens reflekterat att det möjligtvis skulle såra dig genom att jämföra ditt utseende med Herr Bean. Då hade förmodligen det varit mycket färre personer som gjort liknelsen, åtminstone sagt den rakt ut till dig.
    För övrigt låter gladiatorarmar mycket trevligt!

  6. Folk har nog inte ens reflekterat att det möjligtvis skulle såra dig genom att jämföra ditt utseende med Herr Bean. Då hade förmodligen det varit mycket färre personer som gjort liknelsen, åtminstone sagt den rakt ut till dig.
    För övrigt låter gladiatorarmar mycket trevligt!

  7. Sandra: du är snäll du. PÃ¥ morgnarna är jag nog mest lik ”Sju svÃ¥ra Ã¥r”. Ända tills jag fÃ¥tt min första kopp kaffe.

    Aronson: _det_ var ett snällt sätt att säga ”Du är ful, men annorlunda ful”. Jag fattar vad du menar, och jag är rätt mycket kompis med mitt utseende idag. det kan liksom knappast bli värre än Mr Bean och dubbelspeglingseffekten. det skulle isÃ¥fall vara tredje gradens brännskador.

    Fredrik: Jag skaffade mina pÃ¥ bÃ¥rhuset. Det är bara att vänta pÃ¥ att nÃ¥gon lämnar det olÃ¥st, det ligger alltid ett par muskelberg därinne. FotbollsspelarlÃ¥r, sexpack – det mesta gÃ¥r att skära Ã¥t sig därinne :-)

  8. Sandra: du är snäll du. PÃ¥ morgnarna är jag nog mest lik ”Sju svÃ¥ra Ã¥r”. Ända tills jag fÃ¥tt min första kopp kaffe.

    Aronson: _det_ var ett snällt sätt att säga ”Du är ful, men annorlunda ful”. Jag fattar vad du menar, och jag är rätt mycket kompis med mitt utseende idag. det kan liksom knappast bli värre än Mr Bean och dubbelspeglingseffekten. det skulle isÃ¥fall vara tredje gradens brännskador.

    Fredrik: Jag skaffade mina pÃ¥ bÃ¥rhuset. Det är bara att vänta pÃ¥ att nÃ¥gon lämnar det olÃ¥st, det ligger alltid ett par muskelberg därinne. FotbollsspelarlÃ¥r, sexpack – det mesta gÃ¥r att skära Ã¥t sig därinne :-)

  9. Micke: jag menade verkligen inte att du är ful. Det får du inte tro. Jag har ju inte ens sett dig, så hur skulle jag kunna veta något om ditt utseende?!

    Tvärtom menar jag att folk som är antingen fula eller vackra tenderar att ha ett utseende där man kan läsa in mycket i. DÃ¥ kan man ju i och för sig frÃ¥ga sig vad som är vackert och vad som är fult. Men det är ju en helt annan diskussion…

  10. Micke: jag menade verkligen inte att du är ful. Det får du inte tro. Jag har ju inte ens sett dig, så hur skulle jag kunna veta något om ditt utseende?!

    Tvärtom menar jag att folk som är antingen fula eller vackra tenderar att ha ett utseende där man kan läsa in mycket i. DÃ¥ kan man ju i och för sig frÃ¥ga sig vad som är vackert och vad som är fult. Men det är ju en helt annan diskussion…

  11. När jag var 17 år så fick jag höra att jag var lik Sonja Stjärnkvist . hon var en glittrig operettartist på 40 plus med skrattgropar mm.Jag blev inte så smickrad . Russel Crowe är så läcker så var glad för liknelsen :)

  12. När jag var 17 år så fick jag höra att jag var lik Sonja Stjärnkvist . hon var en glittrig operettartist på 40 plus med skrattgropar mm.Jag blev inte så smickrad . Russel Crowe är så läcker så var glad för liknelsen :)

  13. Sju svåra år?
    Den kan jag.
    Every morning.
    Fast min man säger att jag ser krossad ut.
    Tack liksom.

  14. Sju svåra år?
    Den kan jag.
    Every morning.
    Fast min man säger att jag ser krossad ut.
    Tack liksom.

  15. Pingback: Åsiktstorped » Något att spara till mäffdagarna

Kommentarer inaktiverade.