När varumärken och byråer använder sig av storytelling, och använder sig av konsumenten som huvudperson, behöver de fundera ett par varv extra. Annars kan de få till en kampanj som Lynx i Australien [Lynx är vad AXE heter i UK/Australien], som berättar för homosexuella att de blir straighta i framtiden, och för svarta att de blir vita.
I dessa dagar är det många varumärken som jagar sätt att engagera användare och konsumenter via digitala medier. Att berätta användarens historia där ens produkt eller varumärke finns med är ett av knepen, och Facebook är ett utmärkt verktyg för detta: om användaren ger dig tillåtelse finns där massor med data som du kan lägga in i historien för att göra den personlig.
Det är vad Lynx i Australien gjort. De har skapat en kampanjsajt som bygger på en referens till teorin att världen enligt Mayakalendern ska gå under 2012. Som konsument behöver du inte vara orolig, eftersom Lynx kan berätta hur ditt liv kommer att te sig i det fall att du inte hinner uppleva det på grund av världens undergång.
Här är en snabbversion av en av versionerna från kampanjen (den är inte värd tiden det tar att ladda den, och de andra versionerna jag sett är ungefär lika spännande):
Uppenbarligen är jag heterosexuell i framtiden. Som tur är är jag redan vit, för hade jag haft något annat etniskt ursprung så hade jag också blivit vit i framtiden (det finns dock svarta tjejer som är villiga i Lynx/AXE värld). Antagandet här är att ingen väl kan ta illa upp att bli tagen för det (i västvärlden) finaste man kan vara: en ung, viril, vit man?! (Det finns detaljer som utesluter att det skulle kunna vara en lesbisk tjej som är huvudperson, som till exempel nedan:)
Jag gissar också att ett av försvarsargumenten kommer vara ”meh, har du ingen humor eller?”. Med glimten i ögat och lite höhö-humor kan man komma undan med det mesta på den här sidan mord och pedofili.
Så här: I grund och botten är det en töntig och harmlös kampanj som saknar finess. Men det uppstår ett problem när Lynx/AXE använder min data och mina bilder för att berätta något de påstår är min framtida historia. Helt plötsligt blir det personligt, de tar sig rätten att göra antaganden om mitt kön, min hudfärg och min sexuella läggning.
Det finns ett engelskt talesätt som passar här: ”Don’t assume, it makes an ass out of u and me”. Varumärken och byråer som jobbar med snävt definierade målgrupper kommer att behöva fundera på hur de undviker att falla i dessa fällor. I det här fallet skyller man på ”budgetbrist” att man inte hade en version som täckte in fler scenarion. Det må vara hänt att man inte hade mer budget för kampanjen, men om man ska berätta någon annans historia med personens data behöver man i såna fall också berätta om dessa antaganden: ”We assume you’re a straight, white twenty-something guy when we make the movie about you” hade varit utmärkt att skriva på första sidan. Effekten hade varligt ärlighet och transparens: ”be honest”. Huruvida det är ”good shit” hade jag då låtit målgruppen avgöra.
(Jag har tidigare ganska frekvent använt mig av AXE produkter, eftersom de i Sverige är långt ifrån det sexistiska varumärke de är i UK och Australien – men genom att stötta dem i Sverige stöttar jag även denna skit eftersom det i grund och botten är samma manual och filosofi som driver varumärket. Det kommer jag att upphöra med. Det är ett annat problem för globala varumärken: det som tidigare var lokala kampanjer påverkar nu personer i andra länder.)
