Cuntstunts tipsar om Tobias Struck, som verkar vara en … intressant man. Hans teorier om onödig (onaturlig) kontra oundviklig (naturlig) homosexualitet är klart underhållande. Inte så pålästa, men underhållande. Nu finns det många personer med spännande teorier och åsikter om homosexualitet, men det är få som kombinerar det med en poetisk ådra:
Kroppens öppningar är som portar i en borg eller gränser runt en nation. De sluter sig mot fiender och öppnar sig för vänner. De kastar dessutom ut fiender som har trängt sig in och bildar nyttiga relationer med sina vänner.
Tobias teori går ut på att en del homosexuella är oundvikligt homosexuella eftersom de är (eller har?) ”en ande [som fötts] med fel kropp” och en del är onaturligt homosexuella eftersom de råkat ut för övergrepp i barndomen och sedan lever ut övergreppen som homosexualitet med inslag av BDSM.
Nu skulle jag kunna argumentera mot Tobias med argument som att övergrepp som upprepas i vuxen ålder inte är kopplade till sexuell läggning, att BDSM inte har så mycket med övergrepp att göra överhuvud taget, eller att ”en ande [som] föds med fel kropp” snarare handlar om könsidentitet än sexuell läggning. Men det känns så futilt att komma dragandes med såna argument när en kommentator redan sammanfattat det hela:
[… ] du behöver ju inte försöka göra homosexualiteten rumsrent när det i själva verket är extremt perverterat. […] Tänk på all den karma som alla homosexualla får när de går emot universum. Och du bryr dig inte ett dugg.”
Andra bloggar om: tobias struck, homosexualitet, poesi