Om det är något jänkarna kan så är det underhållning. När man går in på en av deras nöjesparker är det som om världen utanför upphör att existera. Allt är bara happy, happy, joy, joy och rosaskimrande filter. Universal Studios är på det sättet i dubbel bemärkelse, eftersom det är en nöjespark med underhållning som tema. Redan Universal City, shoppingcentret utanför Universal Studios, är glatt, snällt och okontroversiellt men ändå spännande på ett filmvis. Verklighetsflykt i kubik.
Universal Studios är en nöjespark som ligger på samma område som Universal spelar in sina filmer på. Attraktionerna är alla knutna till filmer som Universal producerat, och bland höjdarna märks Terminator 2: 3D, Water World och Shrek 4D. Hollywood har alltid haft en egen uppsättning av verklighet och fysiska lagar.
Hur som helst, det bästa med filmen Water World är faktiskt spinoff-showen på Universal Studios. Vattenskotrar, explosioner och flygplan som kraschar i en sjö. Vad mer kan man begära av en show? Det är tack och lov inte Kevin Costner som spelar i den här uppsättningen, han är upptagen med att spela in The Guardian, en film om räddningsdykare. Men vänta, tänker du nu, har det inte redan gjorts en sån film med Robert De Niro och Cuba Gooding Jr? Jo. Men Kevin fick sån ambivalens kring sin manlighet efter trikåerna i Robin Hood – Prince of Thieves att han behöver göra så många machoroller han hinner, och han har tömt ut polis, brandman, brevbärare och mutanthjälte. What’s a girl boy to do? Han tar också med sig Asthon Kutcher i fallet. The Guardian kommer liksom The Postman och till skillnad från Water World, inte att få ett existensberättigande i form av en skön attraktion på Universal Studios. Det är nämligen inte Universal som gör filmen. Hur som helst, foton från Water World finns här.
Terminator 2 3D är också en sak man inte får missa på Universal Studios. Det är ganska mäktigt att se en blandning av livs levande skådespelare och 3D-film på tre biodukar. The Mummy, en lite annorlunda berg- och dalbanetur var också rätt skoj och läskigare än Van Helsing, som är något slags spökhuset light. Det läskigaste där var brudarna framför oss. De var så läskigt korkade att de blev rädda åt sina egna skrik när något skrämde dem. Som ett ekorrhjul i stereo.
Något man definitivt inte ska missa är The Back Lot Tour, en tur i öppna vagnar på själva studioområdet. Dels får man se rekvisita från faktiska filmer, till exempel bilar (både stillastående, exploderande och dansande), kraschade flygplan eller Psycho-hus, och dels får man ta del av specialeffekter och inspelningsscener. Vi fick se bilar som exploderade, King Kong som rev en bro och vara med om en jordbävning. Och så åkte vi förbi Whisteria Lane! En film som innehåller tre filmer från turen:
Fear Factor Live är en annan attraktion vi såg. De använde sig av besökare som deltagare i showen, och jag funderade allvarligt på att ställa upp. Jag tänkte att de inte skulle ha med äckliga saker som milkshake gjord på sur gammal mjölk, grisögon och ruttna fiskinälvor, toppat med larver och kackerlackor – men det var precis vad de gjorde. En tjej fick sitta med huvudet i en plastlåda som de stoppade ner massa skorpioner i. Galet och inte speciellt bra.
När vi skulle hem blev jag lite deprimerad över att jag ännu inte sett Jake Gyllenhaal. Jag blev ännu mer deprimerad när jag blev påmind om att det enda jag kommit i närheten av att ha sex med i USA är en stol och en ölflaska. Så jag gjorde det enda rätta: gick in på Ben & Jerry’s och köpte en chokladdoppad våffla med chocolate therapy, coffe with chocolate chunks och choclate chip cookie dough. Innan chokladterapin var jag deprimerad och kåt. Efter var jag fet, deprimerad och kåt. Inte ens margaritan i hotellbaren tröstade speciellt mycket.
Andra bloggar om: film, universal studios, los angeles, nöjesparker, resedagbok