Eftersom jag älskar London, älskar listor och älskar att blogga så måste bloggande av en lista över intryck från London vara kärlek i kubik. Allt detta levererat från ett Oslo så regnigt att om jag bara ignorerar alla söta norrmän och tittar på den fula snubben som sitter tvärs över från mig, så kan jag låtsas att jag fortfarande är i London. Well, det och avsaknadet av heltäckningsmattor och konstiga odörer på flygplatsen.
10. Min engelska accent
Jag kan inte härma dialekter. Om du så pekade med en pistol på, säg, en söt kattunge och hotade att skjuta den så skulle min gotländska likt förbannat misstas för ett försök att härma värmländska (har hänt!). Likadant är det med engelska. Jag kan inte medvetet låta som en britt, för att inte tala om australiensare (”Are you from india?”). Däremot börjar jag omedvetet ta efter folks dialekter, vilket gör att jag lätt misstas för idiotturist som försöker låta brittisk. Det händer även på svenska. Om du någonsin tycker att jag tar efter din dialekt eller dina uttryck, är det inte för att driva med dig. Såvida du inte heter Anna Skipper, men då förtjänar du att drivas med.
