När jag började skriva det här kom jag på att jag trots allt är rätt tacksam att DN uppfann termen ”gromning”, hur krystad den än är. För nu kan jag skriva om grooming utan att känna att Mats Andersson moralpolisen tittar över min axel.
När jag för ett halvår sedan bytte jobbet som träningsansvarig på ett gym mot projektledning på IBM bytte jag också träningskläder mot jeans och skjorta. Vissa dagar har jag till och med kavaj. Jag investerade i ett par nya finbyxor, eftersom mina gamla numera satt så tajt att de inte bara såg ut som långkalsonger, man kunde dessutom definitivt avgöra att jag inte var av judisk börd. Jag köpte finskor, eftersom mina gamla var slitna, och jag köpte en rakapparat.
Jag har aldrig någonsin ägt en rakapparat. Min skäggstubb är hård och breder ut sig åt alla håll, och jag måste duscha varje morgon för att kunna hyvelraka mig utan att det känns som om jag rakat mig med grovt sandpapper. Det gör jag inte, jag duschar på kvällen eftersom jag tränar fem-sex dagar i veckan. Alla rakapparater jag dittills testat var i stort sett menlösa. De rakade inte speciellt bra, jag hade det engelsmännen kallar ”five o’clock shadow” redan klockan åtta på morgonen, och de gjorde huden röd och irriterad.
Men så läste jag en hyfsat positiv recension av 
Brauns 8000-serie hos Manolo, och tänkte ”shopping är ju trots allt det närmaste jag kommer en religion”. Jag slog på stort: en Braun 8995 (aka ”360 complete”). Jag blev 2500 spänn fattigare och besviken som tusan. För det var ungefär samma sak med den här rakapparaten som med de andra; Det var som att klä en vibrator med sandpapper och trycka den mot halsen.
Det stod förvisso att det skulle ta ett par, tre veckor innan huden vant sig. Jag hoppades på det bästa och bet ihop. Tre veckor senare tyckte jag inte att det hade blivit nämnvärt bättre.
Historien kunde fått ett olyckligt slut, men i morse kom jag på att jag är, om inte bästis, så i alla fall bra bekant med min rakapparat. Nånstans började det funka. Förmodligen när jag insåg att jag inte behöver försöka trycka rakapparaten genom käkbenet varje gång jag rakar mig. Jag har fortfarande en five o’clock shadow klockan åtta på morgonen, men jag är inte orakad. Jag slipper duscha en extra gång på morgonen för att jag måste raka mig, och min hud mår bra. Men det bästa med min rakapparat är självrengöringen – att bara kunna stoppa ner den i (den klumpiga) laddningsmodulen efter användning är en lyx. Rengöringsvätskan håller rätt länge, och rakapparaten är ren och fräsch varje gång. Den luktar förvisso citron à la pissoarkulor, men det är sånt man får ta när man är lat.
Jag har fortfarande rakhyvel hemma, men den används bara vid högtidliga tillfällen.
Topp 10 groomingattiraljer i mitt badrumsskåp, utan inbördes ordning:
1. Rakapparat
2. Eltandborste (det blir renare än för hand)
3. Eye-whitener (aldrig mer rödsprängda ögon)
4. Skäggtrimmer (fixar polisonger och buskiga ögonbryn)
5. Biotherm Homme Hydra Detox-Yeux (det låter som ”jox”, men det är för påsar under ögonen vad eye-whitener är för rödsprängda ögon)
6. Näshårstrimmer (näshår är som hår på ryggen: inget jag vill se)
7. Alunstift (för de gånger jag använder rakhyvel och misslyckas med att inte skära mig)
8. Försvarets hudsalva (funkar både på hud och läppar)
9. Engångsrakhyvlar (eftersom brasiliansk vaxning är så jävla smärtsamt)
10. Ormsalva (okej, kanske inte riktigt grooming, men den är fantastisk: ökar blodgenomströmning och kortar läktid utan att värma, kladda eller lukta som tigerbalsam)
Andra bloggar om: grooming, kroppsvård, rakning, rakapparater