När jag började blogga var målet att jag skulle ha ett digitalt arkiv över mitt liv, en dagbok som jag kunde följa tillbaka. Det skulle vara personligt och privat, skrivet främst för min egen skull och samtidigt tillgängligt för de som kan vara intresserade.
Jag har glidit bort från det. Jag ser många små anledningar till det. Facebook och Twitter blir ett utlopp för saker som jag annars kanske skrivit ett blogginlägg om. Min professionella och personliga sfär har glidit ihop. Tiden räcker inte till till alla projekt jag skulle vilja göra, och istället för att tänka ”jag väljer att göra det här, och väljer att inte göra det där alls” så har jag tänkt ”jag väljer att göra det här och gör det där sen”.
Valet står mellan att lägga ner bloggen eller gå tillbaka till rötterna.
Jag väljer det senare. Framöver kommer det att bli fler personliga och privata inlägg. De som kommer till min blogg och läser den får själva ta ansvar för att de kan hantera informationen.
”De som kommer till min blogg och läser den får själva ta ansvar för att de kan hantera informationen. ”
Emotionellt 4chan?