Chicagos pridefirande hölls för någon vecka sedan. Deras prideparad hade en kristen församling som åskådare. Det i sig är inte ovanligt, däremot var deras budskap det. Istället för budskap som hotar med helvetet, skärselden och evig plåga om man inte gör bot (tänk Maranata i Stockholm, Livets Ord i Göteborg eller Phelps församling i USA) bad de om ursäkt. Emanuel Karlsten, tidigare webbredaktör på tidningen Dagen och därför nätverkad inom de svenska frikyrkorna, frågar på sin blogg om inte svenska kristna borde ta efter: ”Kanske borde vi säga ”förlåt”?”
Det är en fin tanke. I teorin. I praktiken kommer det inte att fungera.
Jag tror inte det. Ett ”förlåt” är nämligen inte bara en ursäkt, det är också ett löfte att man inte ska göra om det man ber om ursäkt för. Utan det löftet är ”förlåt” bara tomt och hånfullt självförhärligande.
De flesta kristna som har något mot homosexualitet brukar säga ”Vi älskar individen, men fördömer handlingen”. Beroende på hur konservativ och bokstavstrogen Bibeln församlingen är, kan ”handlingen” vara allt från att öppet erkänna att man är homosexuell (utan att vilja omvändas/botas) till att ha sex med en person av samma kön. Hur som helst spelar det mindre roll hur konservativ man är om man har denna inställning, för oavsett vad säger man ”vi älskar individen, men fördömer homosexualitet”. Friheten att vara den man vill utan att få leva som man vill är som friheten att vara svart så länge ens hudfärg är vit.
Så vilka församlingar lämnar det här som kan be om ursäkt? De som redan välkomnar homosexuella fullt ut. De som inte har något att be om ursäkt för i det här sammanhanget. Enskilda individer som är med i de konservativa församlingarna kan be om ursäkt hur mycket de vill, deras ”förlåt” blir inte allvarligt menade förrän de aktivt börja jobba för att förändra sin församling (alternativt lämnar den).
Det finns inga gråzoner här. Det finns få personer som skulle tycka att det var okej att vara med i en församling som tycker att rödhåriga inte ska få gifta sig, eller att lite invandrarfientlig tolkning av Bibeln är okej för att församlingen står för så mycket annat bra. Du har ett val, och ditt val att vara med i en homofob församling blir inte rättfärdigat bara för att du ber om ursäkt i Prideparaden.
Man är inte med i en församling för att man står för andra församlingsmedlemmars åsikter, eller ens församlingens ledares åskter. Man är med i en församling för att man älskar Gud. Om kristna vill se homosexuella som individer så kanske det är dax att börja se kristna som individer också.
Man kan väl ”älska Gud” och vara troende utan att vara med i en församling? Eller starta en egen, om det är viktigt? För mig är det självklart att om du är med i en förening så står du för vad föreningen tycker. Vissa frågor kanske du inte håller med om, men om du stannar kvar så säger du också att de frågorna är underordnade och oviktiga. Det är helt fine, men då kan du inte be om ursäkt.
Det är min poäng. Kristna får tycka vad de vill, men de får inte be om ursäkt i Prideparaden om de inte ändrat sig.
Församlingstillhörighet är inte samma sak som att vara medlem i ett parti eller en förening. Klumpar man ihop alla kristna baserat på församlingstillhörighet kommer man aldrig att komma någonstans i försoningsfrågan.
Är man kristen har man (oftast) satt Gud som nummer ett, överordnad allt annat, vilket, defacto, gör alla andra frågor underordnade oavsett hur viktiga de är. Det du kräver är i princip att de kristna skall förneka Gud för att få vara med i Pride, vilket är rätt magstarkt.
Vi får kanske ta en fredagsmorgon om detta =)
Jag uttrycker mig nog klumpigt: kristna får gärna vara med på Pride. Det är själva grejen att be om ursäkt som inte kommer att fylla något som helst syfte – inte så länge man fortsätter bete sig som man gör (fördöma homosexuellas ”utlevnad”).
Du har rätt, det vore onekligen intressant att diskutera det här någon fredag!
Men de som ber om ursäkt på pride menar det säkert. Det är därför du inte skall blanda ihop dem med de som inte gör det, via församlingstillhörighet eller annat. Men vi tar resten irl. =)
I hugged a man in his underwear.
http://slog.thestranger.com/slog/archives/2010/…
I hugged him tightly. And I am proud.
http://naytinalbert.blogspot.com/2010/06/i-hugg…
(Läs den där, den är från en av de kristna)