Fördelen med att sitta och snora på jobbet är att man kan gråta lite utan att det märks. Det var precis vad jag gjorde när jag såg den här bilden från Egypten; kristna som skyddar muslimer medan de ber. Det är i såna här ögonblick jag ser storheten i religion, det är såna här saker som får mig att tro på mänskligheten.
Bilden postades på Reddit, och en kommentar där gav mig en aha-upplevelse i frågan om tolerans vs acceptans: (fritt översatt av mig)
Jag skulle vilja framföra en intressant poäng: tolerant är ett dåligt ord, vilket jag insåg för bara några år sedan. Jag brukade använda det. När du mitt på dagen inser att du har ett hål i strumpan tolerar du det tills du kan byta strumpor. Om man behöver stänga av vattnet i ditt bostadshus under ett par timmar tolererar du det. Du måste tolerera oljudet från en byggarbetsplats när du går förbi den på gatan. Kort sagt tolererar du saker tills du kan undanröja dem eller lämna dem. Det heter ”smärttolerans” av en anledning”. Du ”uthärdar” inte andras livsstilar. Du tolererar inte andra religioner eller människor med annan bakgrund. Du accepterar dem.
hm,
jag tycker att du har fel. Tolerans handlar också om att tolerera sånt man inte gillar, att inse att alla inte behöver ha samma preferenser som jag. Ibland lever de på sätt som jag tycker är helt vansinniga och jag tolererar det ändå. Klart man skulle önska att alla ville leva på sätt som var mer än tolererbart, och att man kunde frammana i sig själv känslan att faktiskt aktivt acceptera och bejaka alla andra människors livsval, men så är det ju inte. Att utgå från att det borde vara så är att skapa bekymmer där de inte skulle behöva finnas och att utgå från tanken på att mänsklig perfektion skulle vara möjligt att uppnå. Med de mångkulturella, heterogena samhällen vi har i dag, en mångkultur som jag ju gillar, tror jag tvärtom att tolerans är det perfekta redskapet.
Fick också en tår i ögat.. Det är stort.
Gillar texten du har översatt fritt också. Så sant så sant.
Du är bäst Micke!
Och muslimer som skyddar kristna: http://onfaith.washingtonpost.com/onfaith/guestvoices/2011/01/egyptian_muslims_act_as_human_shields_for_coptic_christmas_mass.html
Fantastisk post, intressant också tolerans vs. acceptans
Aldrig sett det så tidigare, kanske dags att uppdatera ordförrådet!
Jag måste säga att cynikern, pessimisten/realisten och soldaten i mig faktiskt ser en liten mikroskopisk ljuspunkt och en strimma hopp när religioner i denna del av världen enas för en större sak.
Kanske är ”den slutgiltiga lösningen” acceptans.
Amen/Āmīn/Berakhah!
Jag tror att vi menar samma sak, men lägger olika innebörd i ordet ”tolerans”. Jag ser verkligen att ”tolerans” innebär att man vill göra sig av med, eller avlägsna sig från något. Acceptans är inte detsamma som att gilla och bejaka för mig, det är snarare att ta det med en axelryckning utan att känna att jag vill göra mig av med det (utan att för den skull vilja omfamna). Till mångt och mycket så tror jag också att världen skulle vara lite bättre just om vi faktiskt bejakade andra människors livsval till skillnad från att bara tolerera dem.
Åh så fint. Tack Jonas!
och vart är tjejerna?